Svar på öppet brev ang bland annat STF Sylarna

Först vill vi tacka för det stora engagemanget. Vi har följt tråden angående ombyggnationen på STF Sylarna här på utsidan.se. Det har kliat i fingrarna för att svara, men det är bara privatpersoner som får delta forumet, så det är först nu med denna egna plats vi kan återkoppla till er alla. Tanken är med denna plats att vi i framgent ska kunna just svara på era frågor, informera och undvika att det blir spekulationer.

Om vi börjar med att berätta lite om utvecklingen på STF Sylarna.
Sylarna är en plats som lockar mängder av besökare och till fjällstationen kommer många förstagångsgäster men även många återkommande besökare. Att hitta faciliteter och servicenivåer som lever upp till allas förväntningar är en utmaning i sig och man kan konstatera att oavsett förändring eller inte så delar sig våra besökare i uppfattning om vad som är det rätta, detta är ju så klart inget unikt för just STF Sylarna.

För ett antal år sedan startades ett stort dialogprojekt för att utveckla STF Sylarna. Turister, bofasta, STF, rennäringen, Länsstyrelsen med flera deltog. Konceptet Nya STF Sylarna togs gemensamt fram. En fjällstation där just högre standard, modernare tekniska faciliteter och restaurangkoncept stod i centrum. Men detta med en prislapp på närmare 150 miljoner. Satsningen stoppades av STF själva men ett omtag kring fjällstationen togs. Resultatet är det ni kan se idag, en betydligt mer blygsam förändring där grunden i stationen är sociala ytor, gemenskap, valmöjligheter och där fjället utgör upplevelsen inte fjällstationen i sig.

En stor efterfrågan på serverad mat/restaurang har varit tydlig från våra besökare i många år. På frågan om ombyggnationen är en ny strategi eller vägval för STFs Fjällstationer är svaret nej. Sylarna var den enda fjällstationen som saknade restaurang. Nu kan gästerna välja mellan ett självhushåll för egen tillagning, prisvärd husmanskost med sallad och bröd eller en serverad middag.

Beträffande självhushållet på STF Sylarna tar vi till oss den kritik som kommit fram och ser hur vi kan göra det ännu bättre. Redan till sommaren kommer självhushållet få en mindre uppfräschning och en stor uteplats kommer att byggas utanför. Att självhushållet ligger i en annan byggnad än restaurangen är inte Sylarna ensamma om då i stort sett alla STFs fjällstationer har detta upplägg.

Hållbarhet
I tråden om ombyggnaden på Sylarna finns det en oro över hållbarhetstänket och att ”ökade helikoptertransporter” av färskvaror till avancerad restaurangverksamhet. Helikoptertransporterna till Sylarna minskade 2018 jämfört 2017. 2017 var det även en minskning jämfört 2016. Men vi eftersträvar att bli ännu bättre på planering och snart får vi en större frys och kan då göra större inköp under vintern.

Allt som kan körs upp på vintern och förvaras i nya större förråd på den yta som tidigare var en del av självhushållet. Våra kockar arbetar hela tiden med smart planering och framförhållning för att minska varutransporterna och matavfallet. Och när det flygs så är det rätt sak. Tidigare flögs det som exempel upp enorma volymer färskt bröd, men nu med eget bageri kan torrvarorna fraktas upp vintertid och bakas på plats.

STFs hela verksamhet innebär både utmaningar och möjligheter – vår verksamhet behöver bli mer hållbar men vi kan samtidigt vara en del av lösningen genom att inspirera till ett mer hållbart resande.
STFs långsiktiga hållbarhetsmål är: Ett Sverige som är enkelt och inspirerande att upptäcka hållbart. Under 2019 kommer vi ha extra fokus på: Effektivare naturresurshushållning med fokus på avfall. Minskad klimatpåverkan genom smartare transporter. Ökad inkludering och mångfald inom STF. Mer inspiration för till hållbar turism. Avge hållbarhetslöftet vid samtliga STFs anläggningar. Tillgängliggöra vandring genom en stor vandringssatsning (läs mer nedan). Driva påverkansarbete för bullerfri natur

Lärande
STF bedriver verksamhet både lokalt och centralt för att få fler, framförallt ungdomar och nyinvandrade men även andra grupper, att upptäcka äventyret Sverige. Några exempel är initiativen Fjälluffa, Tillsammans och vandringssatsningen.

Fjälluffa
Intresset för att fjällvandra ökar stort bland unga, men många saknar erfarenhet och kunskap. I våra tidigare fjäll- och projekt bland unga (Get Real - www.svenskaturistforeningen.se/getreal) har det tydligt framgått vilken stor
osäkerhet det finns för friluftsliv på fjället, och inför en fjällvandring.

2017 startade vi därför STFs Fjälluffa i Abisko. En introduktion till fjällen för unga mellan 18-25 år som inte tidigare har vandrat och bott i fjällstugor och fjällstationer. En satsning för att ge ovana friluftsintresserade den kunskap som behövs och därmed minska osäkerheten och möjliggöra för unga att upptäcka fjällen på ett roligt, lärorikt och spännande sätt. Det börjar med en dags fjällkunskap med teori och praktik, följt av en vandring på egen hand längs markerade leder till fjällstugor och fjällstationer.
Då intresset varit stort utökar vi i sommar till tre olika destinationer; Jämtland, Vindelfjällen och Abisko. Att delta i Fjälluffa kostar 995 kr. I mitten av februari öppnar vi bokningen på vår hemsida.

Tillsammans
STF Tillsammans är en mötesplats för unga, 16-20 år. I samarbete med Studiefrämjandet inbjuds deltagarna till aktiviteter, läger och utbildningar. Deltagare med svensk- och invandrarbakgrund samlas kring frågor som berör människosyn parallellt som de stärks i sin egen identitets- och självkänsla. Verksamheten utgår med målet att ”öppna upp” Sverige för ungdomar och sprida kunskap om vårt land och på så sätt bidra till integration och ett bättre liv. Träffarna sker i miljöer med naturen som viktig mötesplats och inspirationskälla, såväl tätortsnära som på fjället och i skärgården. Aktiviteterna sker på hemmaplan, i skogen, i en park eller vid en sjö men kan lika gärna vara ett besök på museum, friluftsteater eller konsert.

Vandring för alla
1885 bildades STF av några Uppsalastudenter. Ett av föreningens första stora uppdrag var att göra de svenska fjällen tillgängliga för turister. 1887 började man pricka ut de första vandringslederna och 1899 drog planerna igång för den storslagna Kungsleden mellan Abisko och Kvikkjokk. Vi vill nu än mer utveckla STF till att bli en ledande opinionsbildande aktör inom vandring och den sammanhållande länken och kunskapskällan för vandring i Sverige. Vi vill helt enkelt jobba för att göra vandringen mer tillgänglig och vardagsnära och inta en ledande och tydlig position i debatten för att påverka inom frågor som rör vandrarens intresseområden
Under 2018 startade vi därför ett projekt som på bred front ska öka kunskapen och skapa förutsättningar för fler att komma på vandring i Sverige, oberoende av geografi, erfarenhet och önskemål. Fokus under 2019 är att sänka trösklarna, inspirera till vandringar i HELA Sverige, inte bara fjällen, då vi tror att den enklaste instegsporten är att vandra i sitt närområde. Det kommer bland annatske lokala event och i september är tanken att vi ska införa vandringens dag.

Vill du vara med och påverka?

Svenska Turistföreningen är som ni vet en ideell medlemsorganisation och styrs därmed av medlemmarna. Det högsta beslutande organet är riksstämman. Alla som är medlemmar i STF kan vara med och kandidera som medlemsombud, och vara med och rösta fram de personer som blir medlemmarnas representanter som medlemsombud under två års tid. I helgen har vi vår första träff för föreningens nyvalda medlemsombud. De representerar dig som medlem i olika sammanhang och referensgrupper, inklusive på riksstämman i maj 2020. Gå gärna in och läs vilka som är deras hjärtefrågor och tveka inte till att kontakta/stötta dem i frågor du tycker är viktiga. Alla medlemmar har även rätt till att lämna in motioner till riksstämman.

Jag hoppas dessa rader gav lite mer klarhet i hur vi tänker och lite vad som är på gång inom STF. Ni är varmt välkomna att ställa frågor här i vårt STFforum på Utsidan, eller på annat sätt kontakta oss.

Vänligen Niklas Winbom, fjällchef på STF
 
Hej och tack för ett långt svar, jag kommer inrikta mig på just självhushållet, då kärnan i mitt engagemang ligger där. Jag har frekventerat Sylarna sedan 1972, då jag bars dit som 2-åring, med jämna mellanrum. Har vandrat dit själv och flera gånger som ledare för grupper inom friluftsfrämjandet.

Nu kan gästerna välja mellan ett självhushåll för egen tillagning, prisvärd husmanskost med sallad och bröd eller en serverad middag.*

Beträffande självhushållet på STF Sylarna tar vi till oss den kritik som kommit fram och ser hur vi kan göra det ännu bättre. Redan till sommaren kommer självhushållet få en mindre uppfräschning och en stor uteplats kommer att byggas utanför

Men självhushållet är för litet, folk vittnar om att de inte får plats, att antalet köksplatser är få och det är trångt, en uteplats är ju mysigt då det är soligt, men löser inte detta problem.


Att självhushållet ligger i en annan byggnad än restaurangen är inte Sylarna ensamma om då i stort sett alla STFs fjällstationer har detta upplägg.*​

Men det är en förändring till det sämre för de med självhushåll. Den gemenskap som tidigare fanns i köket och den fina matsalen är nu borta, till fördel för betalande restauranggäster.

Då nya Sylarna byggdes så kom den med en stor gemensam matsal och ett stort gemensamt kök, ett tänk som tydligen numera har förändrats totalt då den som inte vill betala restaurangpriser inte gör sig besvär,

Det är en stor förändring till det sämre för den som inte har råd eller vill betala dyra restaurangpriser. Istället för att öka valfriheten (tex bygga till en ny restaurangdel) så har det i praktiken minskat genom att folk inte får plats i självhushållet längre, och därmed väljer andra ställen i fjällvärlden.

Christian
 
Hej Christian

Tack för dina frågor kring självhushållet och ska denna gång försöka hålla mig något kortare.
Restaurang och servering i huvudbyggnaden är en medveten satsning som går i linje med övriga STF Fjällstationer och som tydligt efterfrågats. Att självhushållet flyttas är ett resultat av att det finns ett antal myndighetskrav som är gällande kring att inte blanda servering och medhavd mat och dryck. Huvudbyggnaden kan helt enkelt inte idag hantera båda. Detta inte likaställt med att vi på något sätt inte önskar hitta bästa lösning för självhushåll för de som fortsatt önskar det.

Vi kommer redan till sommaren göra vissa förändringar i nuvarande självhushåll för att optimera den ytan som finns och även investera i en del nya ytskikt och utrustning. Därtill så kommer vi bygga en uteplats då stora delar av den tiden som trycket är som högst på Sylarna också infaller den tiden på året då det är som varmast. Vi är fullt medvetna om att det inte på något sätt i Sylanområdet är likaställt med att solen skiner varje dag och att en uteplats lockar jämnt. Men med förhoppning att ändå underlätta delar av säsong.
Under året tar vi beslut kring nästa steg för självhushållet och om det innebär utbyggnad, konvertering av annan del i byggnaden eller annat är inget vi idag har svar på. Här tar vi tacksamt emot konkreta förslag på möjliga lösningar inför nästa steg.
Vidare så tar vi till oss kritiken kring butiken som kommer att utöka sitt utbud redan till sommaren men här i balans med de transporter som krävs.

Precis som du skriver kring när nya Sylarna byggdes och invigdes 1993 så kom det med en stor gemensam matsal och tillhörande mindre microkök. Dock så var denna lösning ett resultat av att STFs ekonomi inte tillät både vattentoalett eller restaurang som tidigare funnits. STF valde som bekant vattentoalett och reaktionerna lät inte väntas på sig kring det beslutet att inte erbjuda en restaurang på Sylarna.

Bästa hälsningar
Niklas Winbom
Fjällchef
 
STF arbetar aktivt med ”revenue management” - STF:s årsredovisning 2017, sidan 41 - https://www.svenskaturistforeningen.se/app/uploads/2018/03/stf-ar-2017.pdf

Så här beskrivs ”revenue mangement” i wiki:

"Yield management, eller revenue management, är ett marknadsföringsbegrepp som används inom branscher med ett reservationsförfarande, till exempel av flygbolag. Syftet är att öka vinsten av försäljning genom statistiska analyser av kundernas köpbeteende och förutsägelser av efterfrågan, vilket sedan ligger till grund för en segmenterad prissättning.
Genom att kunna använda en segmenterad prissättning kan företaget få så hög ekonomisk ränta som möjligt."

Men passar en sådan affärsmodell för en organisation som STF? Finns det en risk att det inte är möjligt att uppnå de mål som avslutar uppropet:

"Vi önskar och hoppas att föreningens stolta mål fortsatt omfamnar även måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och ungdomar från hem utan friluftstradition."

Nordiska ministerrådet gav ut en rapport 2018 - https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1209894/FULLTEXT01.pdf. Här refereras till forskning som varnar för att använda sig av ”revenue management” när det gäller icke vinstdrivande organisationer. I en av artiklarna - Schwartz et al. (2012) – skrivs:

“Consequently, simply adopting revenue management practices which were developed and implemented successfully by the private sector is not a recommended venue for public agencies who manage popular tourism attractions.”

Och:

“Any policy implementation from such an analysis needs to consider the implications of privileging those who are both willing and able to pay more for access, and effectively excluding others from the same opportunity.”


Jag har följande frågor till STF:

• STF arbetar med affärsmodellen ”revenue managemant”. Den förutsätter en noggrann analys av kundernas efterfrågan och önskemål. Jag utgår från att STF har gjort en sådan analys och att denna analys har visat stöd för beslutet att inskränka självhushållsutrymmet vid ombyggnaden av Sylarnas fjällstation. Visst kan denna analys redovisas öppet?

• Jag utgår också från att satsningen i Sylarna utvärderas med samma noggrannhet när det gäller kundernas reaktioner på förändringen med hänsyn taget till vad olika grupper av fjällturister förväntar sig och vilken betydelse deras ekonomiska resurser har när det gäller valet mellan självhushåll eller inte. En sådan utvärdering finns väl och borde väl också kunna redovisas öppet?

• Jag förstår att satsningen i Sylarna är kostsam (miljonbelopp) och att vinsterna från projektet kan användas för att finansiera andra mindre lönsamma åtaganden som exempelvis era förträffliga fjällstugor. Hur ser er sammantagna policy och redovisning ut rent ekonomiskt när det gäller omfördelningen av STF:s tillgångar? Vilka anläggningar finansierar er långsiktiga policy att "främja medlemmarnas intresse av och möjligheter till natur- och kulturturism i Sverige".

Björn Andersson
 
Senast ändrad:
Hej Niklas

Att självhushållets flyttats är inte det stora problemet, utan det tydliga nedprioriterandet av det. Flera har ju vittnat om stor trängsel i somras. För egen del så lägger jag sommarens introduktion till fjällen av min partner till annan del än Sylarna då det blir för dyrt, eller trångt.

Det känns som om ni har byggt om, men inte riktigt rett ut följderna, och nu säger att ni ska se över och ändra framåt.. Med följd av att de med självhushåll under flera år kommer i kläm.

Detta rimmar illa med att försöka få ut ALLA. Det blir för dyrt helt enkelt.

Men bra om ni gör förbättringar, är bara rädd att det är för lite för sent. Men det får väl tiden utvisa.

Christian
 
Hej Christian

Tack för dina frågor kring självhushållet och ska denna gång försöka hålla mig något kortare.
Restaurang och servering i huvudbyggnaden är en medveten satsning som går i linje med övriga STF Fjällstationer och som tydligt efterfrågats. Att självhushållet flyttas är ett resultat av att det finns ett antal myndighetskrav som är gällande kring att inte blanda servering och medhavd mat och dryck. Huvudbyggnaden kan helt enkelt inte idag hantera båda. Detta inte likaställt med att vi på något sätt inte önskar hitta bästa lösning för självhushåll för de som fortsatt önskar det.

Vi kommer redan till sommaren göra vissa förändringar i nuvarande självhushåll för att optimera den ytan som finns och även investera i en del nya ytskikt och utrustning. Därtill så kommer vi bygga en uteplats då stora delar av den tiden som trycket är som högst på Sylarna också infaller den tiden på året då det är som varmast. Vi är fullt medvetna om att det inte på något sätt i Sylanområdet är likaställt med att solen skiner varje dag och att en uteplats lockar jämnt. Men med förhoppning att ändå underlätta delar av säsong.
Under året tar vi beslut kring nästa steg för självhushållet och om det innebär utbyggnad, konvertering av annan del i byggnaden eller annat är inget vi idag har svar på. Här tar vi tacksamt emot konkreta förslag på möjliga lösningar inför nästa steg.
Vidare så tar vi till oss kritiken kring butiken som kommer att utöka sitt utbud redan till sommaren men här i balans med de transporter som krävs.

Precis som du skriver kring när nya Sylarna byggdes och invigdes 1993 så kom det med en stor gemensam matsal och tillhörande mindre microkök. Dock så var denna lösning ett resultat av att STFs ekonomi inte tillät både vattentoalett eller restaurang som tidigare funnits. STF valde som bekant vattentoalett och reaktionerna lät inte väntas på sig kring det beslutet att inte erbjuda en restaurang på Sylarna.

Bästa hälsningar
Niklas Winbom
Fjällchef

Hej, vänligen rätta till faktafel i texten...
 
Frågor till STF

För snart en vecka sedan ställde jag några frågor till STF angående affärsmodellen "revenue management" som är direkt kopplat till uppropet. Varför får jag inga svar?
 
Hej Björn
Tack för dina frågor. Ber om ursäkt att det tagit lite tid, det är en intensiv period just nu med att öppna upp fjällstationer och fjällstugor inför vintern.

Se svar här nedan och jag hoppas att du tycker det blir lite tydligare.

Vänligen,
Niklas Winbom
Fjällchef

"STF arbetar med affärsmodellen ”revenue managemant”. Den förutsätter en noggrann analys av kundernas efterfrågan och önskemål. Jag utgår från att STF har gjort en sådan analys och att denna analys har visat stöd för beslutet att inskränka självhushållsutrymmet vid ombyggnaden av Sylarnas fjällstation. Visst kan denna analys redovisas öppet?"

- Det är en utmaning att i ett sådant här forum diskutera revenue management men jag gör ett försök att tydliggöra vårt arbete med ett övergripande svar.

Mycket riktigt står det i årsberättelsen att STF arbetar med revenue management. Vid första anblick håller jag med om de uppenbara riskerna för en förening att använda revenue management som ett styrmedel för en verksamhet som har en ideell grund och med ett uppdrag att få fler att upptäcka Sverige. Så först och främst behöver vi nog avgränsa frågan lite grann. STF har cirka 260 olika boenden och närmare 200 utav dessa drivs av entreprenörer anslutna till STF via ett franchiseavtal. Deras verksamhet och strategier beslutas därmed av dem själva men självklart i linje med STFs strategier och riktlinjer.

Övriga anläggningar drivs av STF själva och jag gissar att det är styrningen av dessa som du undrar över. Det är också våra egna anläggningar som vi syftar till i Årsberättelsen, även om formuleringen är ganska vag.

STF använder inte revenue management för att sätta priser på våra fjällanläggningar, varken på stugor eller stationer. Skulle föreningen välja att göra det skulle prisbilden skilja sig markant mot dagens priser. Till exempel, fria dagavgifter på fjällstugorna skulle vara ett minne blott, likaså Fjälluffa som genomförs under högsäsong i de mest populära stugorna. Priserna på fjällstationernas boende skulle dubbleras under delar av säsongen eftersom gästtrycket är så högt. Antalet dagsgäster skulle minskas betydligt då priserna på service, mat och dryck skulle höjas märkbart. Flera anläggningarna skulle behöva stängas under vintersäsong och öppettiderna skulle reduceras kraftigt. Det skulle inte finnas butiker i alla fjällstugor då butiksförsäljningen i vissa stugor inte täcker kostnaderna för att driva dem.

Vi sticker inte under stol med att det under de senaste åren skett en höjning av priserna, bland annat i fjällen, men det har skett på ett balanserat sätt. Tillsammans med en rad andra åtgärder på kostnadssidan har vi kunnat börja investera i den underhållsskuld som STF byggt upp från 70-talet fram till 00-talet. För några år sedan löste vi detta genom att sälja av fastigheter och verksamheter inom föreningen i jämn takt men istället urholkades fastighetsportföljen. Vi har ett eftersatt underhåll på de fastigheterna vi valt att behålla i föreningens ägo och detta behöver vi göra något åt.

De senaste tre åren har STF investerat 120 miljoner kronor, framförallt i fjällen. Reningsverk, brandskydd, vattentoaletter i Helags, renoverade rum Storulvån, renoverade stugor, nya servicehus på fjällstugorna, förråd, stugvärdsboenden, restaurang Sylarna, båtar mm.

Så för att tydligt svara på din fråga så finns det ingen analys baserat på revenue som grund till beslutet om restaurang på Sylarna utan det är ett resultat av att alla fjällstationer ska erbjuda liknande tjänster och även ett resultat av vad våra gäster efterfrågar. Processen kring Sylarna, inklusive den satsning som stoppades, var en öppen process där all information delgavs och presenterades.

"Jag utgår också från att satsningen i Sylarna utvärderas med samma noggrannhet när det gäller kundernas reaktioner på förändringen med hänsyn taget till vad olika grupper av fjällturister förväntar sig och vilken betydelse deras ekonomiska resurser har när det gäller valet mellan självhushåll eller inte. En sådan utvärdering finns väl och borde väl också kunna redovisas öppet?"

- Här kan vi väl bara konstatera att detta forum och dialog i denna fråga är ett ypperligt exempel på hur vi tar del av återkoppling. Vi mäter dagligen våra gästers upplevelse av Sylarna och övriga anläggningar och även om det finns de som saknar självhushållet är det en klar majoritet av fjällgästerna som önskar serverad mat och dryck. Sommaren 2018 kan vi konstatera att närmare 80% åt i restaurangen och betydligt fler än vad vi eftersträvar väljer en hel middag.

Vårt fokus framåt nu på Sylarna är att hitta en bättre lösning på nuvarande självhushåll.

"Jag förstår att satsningen i Sylarna är kostsam (miljonbelopp) och att vinsterna från projektet kan användas för att finansiera andra mindre lönsamma åtaganden som exempelvis era förträffliga fjällstugor. Hur ser er sammantagna policy och redovisning ut rent ekonomiskt när det gäller omfördelningen av STF:s tillgångar? Vilka anläggningar finansierar er långsiktiga policy att "främja medlemmarnas intresse av och möjligheter till natur- och kulturturism i Sverige"".

- STFs verksamhet finansieras i huvudsak av det överskott som generas av fjällstationer, vandrarhem och hotell samt av medlemsavgifter. Vi håller precis på att producera STFs årsberättelse för 2018 som kommer vara tillgänglig om några veckor på vår hemsida, där kan man bland annat läsa om vilka investeringar som gjorts 2018 och hur våra medel fördelades.
 
Tack för ditt utförliga svar

Jag har nog bara en fråga. Du skriver – ”Sommaren 2018 kan vi konstatera att närmare 80% åt i restaurangen och betydligt fler än vad vi eftersträvar väljer en hel middag.”

En hel middag kostar 325 kr för medlem. Det skulle innebära 1300 kr för en familj med två barn. Tror du att det finns risk för att detta är en indikation på att Sylarna nu vänder sig till – ”those who are both willing and able to pay more for access, and effectively excluding others from the same opportunity.”?

Har du några uppgifter om de som använder sig av självhushållet har minskat?

Björn
 
Björn,

Du skrev:

"Tror du att det finns risk för att detta är en indikation på att Sylarna nu vänder sig till – ”those who are both willing and able to pay more for access, and effectively excluding others from the same opportunity.”?"

Varför skulle det exkludera folk? Det finns ett självhushåll samt en restaurang och han skrev att STF fortsatt kommer ha båda delarna.
 
Björn,

Du skrev:

"Tror du att det finns risk för att detta är en indikation på att Sylarna nu vänder sig till – ”those who are both willing and able to pay more for access, and effectively excluding others from the same opportunity.”?"

Varför skulle det exkludera folk? Det finns ett självhushåll samt en restaurang och han skrev att STF fortsatt kommer ha båda delarna.

Uppropet handlar om denna fråga och Almgren sammanfattar det kort i sin kommentar här ovan – ”Men det är en förändring till det sämre för de med självhushåll. Den gemenskap som tidigare fanns i köket och den fina matsalen är nu borta, till fördel för betalande restauranggäster.”

STF skriver själva (https://www.svenskaturistforeningen.se/anlaggningar/stf-sylarna-fjallstation/mat-dryck/) :

Självhushåll
I annexet Kläppen har ni möjlighet att förtära egen medhavd mat och alkohol. Det är bra att känna till att detta självhushåll är relativt litet.

Uppropet avslutas med:
Vi vänder oss sammanfattningsvis inte mot att STF introducerar fler alternativ. Vi oroar oss, tvärtom, för att mångfalden håller på att fasas ut till förmån för ett mer exkluderande koncept, som bidrar till det segregerade friluftsliv STF säger sig vilja motarbeta. Vi önskar och hoppas att föreningens stolta mål fortsatt omfamnar även måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och ungdomar från hem utan friluftstradition.

Björn
 

Liknande trådar


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg