Ny studie: Friluftslivets ekonomiska värde har stigit

Foto: Svenskt Friluftsliv

I en studie gjord av Mittuniversitet på uppdrag av Svenskt Friluftsliv framkommer det att friluftslivets ekonomiska värde har stigit de senaste åren. De sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv har ökat med 60 procent sedan 2009, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Sex av tio vuxna svenskar hade förra året utgifter för friluftsliv som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades i Sverige.

– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Studien visar att människors besök på naturattraktioner ger intäkter för lokala företag, boenden, restauranger och transporttjänster, vilket också stimulerar ekonomisk tillväxt. Förra året bidrog människors friluftsrelaterade utgifter till mer än 167 000 arbetstillfällen, vilket är en ökning från 75 000 för 13 år sedan. Friluftslivets förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarar nästan 75 miljarder kronor, enligt studien.

– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.

Fakta om studien:

Siffran för de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv, 154 miljarder kronor, anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.

Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv. Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6 118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.

Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023). Läs mer om studien på Svenskt Friluftsliv.