Naturvårdsverket: ”Allvarligt läge för Sveriges biologiska mångfald”

Var sjätte år rapporterar Sverige till EU hur tillståndet ser ut för 174 arter och 89 livsmiljötyper i landet, enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Arterna som utvärderas har valts ut för att de anses vara särskilt viktiga att bevara.

Årets rapport, som nu överlämnas till EU, visar att majoriteten är hotade – endast 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljöerna bedöms ha en gynnsam bevarandestatus. Endast dessa bedöms kunna överleva långsiktigt.

Det behövs omfattande insatser för värna livsmiljöer och arter i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

– Skydd och skötsel av natur och åtgärdsprogram för hotade arter är viktiga verktyg, men rapporteringen visar att det bland annat behövs mer insatser i skogsbruket och för värdefulla ängs- och betesmarker, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen i ett pressmeddelande.

En väldigt utsatt artgrupp är fjärilar: samtliga rapporterade fjärilsarter har dålig bevarandestatus. Deras förutsättningar försämras kraftigt av att många öppna marker växer igen – livsmiljöer som är viktiga för dem.

Många skogliga livsmiljöer är hotade

De flesta skogar bedöms också ha otillräcklig eller dålig status, bland annat på grund av att många skogar med höga naturvärden har avverkats. Även många gräsmarker och kustdyner är hotade. Utdikning av våtmarker, klimatförändringar, övergödning och invasiva främmande arter är exempel på faktorer som påverkar negativt. 

Men det finns också arter som ökat i antal enligt rapporten. Exempelvis uttern, som återhämtat sig tack vare åtgärder som skett under lång tid, och järven, som ökat i både antal och utbredning.

Den Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer att sammanställa läget inom hela unionen, vilket är den mest omfattande beräkningen av läget för den biologiska mångfalden inom EU.