Just nu befinner jag mig i Borneo för tredje gången på två år. Jag har ett stort intresse för naturen och vårt sätt att ta hand om den(eller inte ta hand om den) I Borneo är problemen stora, regnskog skövlas, arter dör ut, klimatet påverkas... Jag är här för att lära mig mer om problemen och lösningarna. På min hemsida finns info om mina tidigare resor till Borneo. Första resan: Deltagare i Trans Borneo Challenge Andra resan: Filmning och dokumentering av regnskog www.kattissandberg.com

Allt börjar med en dröm. Du bestämmer själv om du ska leva drömmen eller fortsätta drömma...

Är en rastlös tjej som älskar upplevelser, vara ute i naturen, resa, fota, utvecklas, laga mat, äta mat och träna.
Jag vill ha ett syfte med det jag gör, vill känna att jag hjälper andra och framför allt hjälper jorden... för i slutändan..
"There is nothing on a dead planet"

Just nu befinner jag mig i Borneo.
Jag reser runt och besöker nya platser samtidigt som jag lär mig mer om skövling, tjuvjakt, logging med mer.
Jag lär känna nya personer som brinner för att rädda djur och natur. Och förhoppning kan vi lära av varandra.

Drömmen är att upptäcka världen på ett lärorikt och utvecklande sätt.
Drivkraften är att se resultat och syftet är att göra skillnad, vilket vi alla kan.

"Live your life, discover the world, make a change"

Uppvuxen i en liten by i Småland (Påskallavik).
Har restauranglivet i benmärgen då jag är uppvuxen i en krögarfamilj som startat och drivit Påskallaviks Gästgifveri.
Därav mitt stora intresse kring mat. Bott i Stockholm sedan 2006.

Just nu: Sagt upp mig från jobbet, hyr ut min lägenhet och befinner mig på resande fot.

26/9-9/10 Jobb i Portugal - Springtime Travel
9/10-12/10 Amsterdam
12/10-26/12 Borneo
26/12-4/1 Thailand
Med vänliga hälsningar,
Katarina Sandberg

Användarnamn: KattisSandberg

Intressen: Friluftsmat, Dykning, Vandring, Foto, Löpning, Resor, Regnskog, djur, träning,

Mer på profilsidan


Borneos diamanter

4 november klockan 22.30
On the road again! 
Södra Kalimantan 

Befinner mig i södra Borneo i en stad som heter Banjarmarsin. 

Vi lämnade Balikpapan igår morse klockan 07.30 och var framme i en by som heter Loksado klockan 21.30.  Vägarna är så sjukt dåliga, hål och gupp hela tiden fram till gränsen mellan östra och södra Kalimantan. Där blev vägarna bättre. Vilket är konstigt säger Rusdy då östa Kalimantan är mycket rikara än södra.. mycket pengar hamnar tydligen i fickan på de som styr och desto mindre pengar till folket och infrastrukturen… 

 

Vi som är iväg är:Jag, Rusdy och Rusdys vän Emil som jag träffat två gånger tidigare. Emil följer med på grund av att det är säkrare att vara två som kör. När de åker hem så kommer det ta två dagar för dem. Jag flyger troligtvis direkt härifrån norrut om några dagar. 

 

(svårt att skriva när man måste klia sönder hela kroppen konstant!! Varför gillar alla bitande kryp mig så mkt!!!!) 

 

Nu har det regnat en del som tur är så moder jord har hjälpt sig själv att släcka en del av bränderna. Vi såg dock en hel del bränder längs vägen och riktigt tjock rök och mer eld på ett ställe. 

 

Södra Kalimantan är bergigare/kulligare än östra, och när vi kom fram till Loksado som låg i en dal mellan bergen så kändes luften helt annorlunda. Kallare, friskare men också fuktigare. 

 

Vaknade upp i en mysig by där de turister som kommer brukar åka ”bambu raffting”. Dock är vattnet så lågt nu på grund av torkan så det gick inte att göra nu. Vi åkte i stället till en marknad i byn innan vi fortsatte mot staden Martapura där vi besökte ännu en marknad. Gillar marknader =) Så många roliga och glada människor. Blev en del foton med lokalbefolkningen som inte får besök från andra breddgrader så ofta. Så exotisk…. =P

 

Martapura är känt för sina stenar och diamanter som de bryter ur marken utanför staden. Vi skulle besöka en kille som gjorde smycken med diamanter. Efter en liten stund stannade vi utanför ett skruttigt hus och jag undrade vad vi skulle göra där. Tänkte att killen som tog oss dit kanske bara skulle hämta ngt. Men nä, vi var framme. Inne i huset satt tre killar och jobbade. De gjorde ringar med diamanter på. Killen som var chef visade oss runt och tog fram massa diamanter ur lådor och olika väskor. Det fanns inga kassaskåp och dörrar och fönster såg ut att kunna ramla bort när som. 

Jag frågade om säkerheten och tjuvar, men han bara log och sa att det inte var några problem. 

Efter det besöket åkte vi vidare till platsen där de gräver efter stenar och diamanter. 

Det var ett stort kalt område där de grävde på några olika ställen. Det var extremt varmt och fuktigt.

Vi gick till en av de gropar som var i närheten, där stod några män nere i gropen med en slang som sög upp stenar och sand till en maskin som stod uppe på marken ovanför gropen. Där sorterades en del stenar bort samt all sand. Nedanför maskinen stor två män, en yngre och en äldre. De stod i solen och skyfflade in sand i en lastbil. Hela arbetsplatsen kändes allmänt oskön och inte direkt enligt reglerna om det varit i Sverige. Såklart, som mycket annat här. Men hmm kände verkligen att det påverkade mig då jag såg första steget i kedjan av konsumtionen av dessa smycken. Jag gick fram och pratade lite med dem så gott det gick. Jag gillade dem verkligen och fick bra kontakt med den äldre mannen. Sedan ropade de andra på mig så jag gick till dem och frågade vad arbetarna tjänade i månaden. Det berodde på hur mycket sten de grävde upp och vilket värde stenarna hade. Men ca 1000 000-5000 000 Rupiah vilket är ca 600-3000:- i månaden. De som tjänar mest i konsumentkedjan är butikerna sa de. 

Jag gick tillbaka till mannen och gav han 200 000 Rupiah. Kanske inte så mycket, men han blev jätte glad.(hoppar över ett glas vin i Stockholm så är det intjänat.)

Sen ser man utsatta människor och djur konstant, barn som tigger, dåliga jobbförhållanden, hemska djurtransporter med mera.. Ibland känner jag mig helt slut och gråtfärdig efter en dag. Som att man är så otillräcklig. 

 

Jaja, huvudsaken är väl att man gör något. 

 

Nu sitter jag på ett varmt och fuktigt hotellrum. Det har varit en bra dag.. Sett mycket, lärt mig massor, smakat nya maträtter och kommit på nya projekt och idéer för framtiden. =)

 

Nu ska jag sova, upp klockan 04.30 för att åka ut i kanalen till en Floating market, sedan vidare in i landet till ett räddningscenter för orangutanger! =) 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

En natt i djungeln

28 oktober 08.18

Nu har jag packat väskan inför vår djungeltur. Det är ju endast en natt i djungeln så det räcker med en liten väska. Extra kläder att ta på när vi kommit fram till vårt läger, då de kläder man har på sig kommer vara dyngsura av svett... Tunn sidensovsäck, uppblåsbar kudde, snabbtorkande handduk, myggmedel, plåster, kamera, tjock tröja, nötbars, yogamatta, flipflops, tandborste mm.… hmm ja ungefär så. Vi kommer vara 5 personer. Jag, Rusdy, Anto, Pelis och Bang.

Begravningsceremoni i en Dayakby

27/10 kl. 21.32

Vilken dag….

Naturen har inga landgränser!

Naturen har inga landgränser! 

Allt som händer (bra som dåligt) påverkar hela vår jord och alla som lever här. 


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.