Är i en omgivning där "Det stora äventyret" i form av handling, prat och drömmar florerar.Mina äventyr är också stora men kanske på ett lite annorlunda vis.Jag vill med denna Blogg inspirera till äventyr och kanske en och annan eftertanke.

Användarnamn: Grandma

Intressen:

Mer på profilsidan




Hemma

Viken tur ! jag har som kan komma hem till mitt hem och vilken tur jag gjort!Först var det morgontrafiken på E4 norrut från Stockholm och när man kommer från ett väglöst land ,blev det lite spännande. Hemåt, norrut. På vägen finns ett gigantiskt, ja, vad ska jag kalla det, jo, Dragon Gate.https://sv.wikipedia.org/wiki/Dragon_Gate. När jag läser på Wikipedia så kan jag inte låta bli att undra; hur tänkte man? Vilken grej.  Men jag har alltid undrat så nu stannade jag men jag vet inte...  Vad kommer att hända med byggnaden? Jag tänkte på alla som kommer nu och inte har tak över huvudet, men så läser jag att det redan varit en flyktingförläggning!   Men plats finns det och barnen skulle ha en stor "lekplats" . Det var en konstig känsla jag hade när jag lämnade stället. Riktigt konstig . Vidare på E4.an och sedan en mist sagt krokig väg, Kustvägen med start ca 10 mil söder om Sundsvall  och även idag "hittade" jag en varningsskylt med tema djur. Och när jag nu åker denna kringelikrokväg och undrar hur jag hamnade där, dyker denna skylt upp......lite i skugga, tveksam?   Jag har ju själv valt vägen! Kringelikrokig! Äventyrlig!? Och återigen sittandes i fåtöljen HEMMA så känner jag stor tacksamhet  för min möjlighet att följa mina drömmar. För de dagar i Stockholm tillsammans med mina döttrar och deras pojkvänner. För orden som löd: Det är skönt att landa i familjen! För samtalen och tystnaden. För tankar som föddes i mej utifrån den fotoutställning som en av familjemedlemmarna ska göra och som heter. Där kroppen slutar...... Nu är min "kropp slut" och säng och sömn hägrar. Det är fint att jag har ett hem, riktigt fint. Grandma

Viken tur ! jag har som kan komma hem till mitt hem och vilken tur jag gjort!
Först var det morgontrafiken på E4 norrut från Stockholm och när man kommer från ett väglöst land ,blev det lite spännande. Hemåt, norrut. På vägen finns ett gigantiskt, ja, vad ska jag kalla det, jo, Dragon Gate.https://sv.wikipedia.org/wiki/Dragon_Gate. När jag läser på Wikipedia så kan jag inte låta bli att undra; hur tänkte man? Vilken grej. 

Men jag har alltid undrat så nu stannade jag men jag vet inte... 

Vad kommer att hända med byggnaden? Jag tänkte på alla som kommer nu och inte har tak över huvudet, men så läser jag att det redan varit en flyktingförläggning!

 

Men plats finns det och barnen skulle ha en stor "lekplats" .

Det var en konstig känsla jag hade när jag lämnade stället. Riktigt konstig .

Vidare på E4.an och sedan en mist sagt krokig väg, Kustvägen med start ca 10 mil söder om Sundsvall 

och även idag "hittade" jag en varningsskylt med tema djur. Och när jag nu åker denna kringelikrokväg och undrar hur jag hamnade där, dyker denna skylt upp......lite i skugga, tveksam?

 

Jag har ju själv valt vägen! Kringelikrokig! Äventyrlig!?

Och återigen sittandes i fåtöljen HEMMA så känner jag stor tacksamhet  för min möjlighet att följa mina drömmar. För de dagar i Stockholm tillsammans med mina döttrar och deras pojkvänner. För orden som löd: Det är skönt att landa i familjen! För samtalen och tystnaden. För tankar som föddes i mej utifrån den fotoutställning som en av familjemedlemmarna ska göra och som heter. Där kroppen slutar......

Nu är min "kropp slut" och säng och sömn hägrar. Det är fint att jag har ett hem, riktigt fint.

Grandma

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Ganesh Himal,namaste-te och varmt vatten!

Jag väcks inte för jag har redan legat vaken i tältet sen 02.00 och tänk på dagen. Så kommer det; Good morning, namaste. Min tältkompis för natten mumlar: Och det här betalar vi för!!! Vi tittar på varandra och ler. Ja, det gör vi minsann! Hon drar upp sovsäcken och är färdigklädd. Bara det är ju hur roligt som helst kl 04.00, morgonen då vi ska högst upp på vår vandring. Själv har jag redan gjort min morgonritual.  Insmörjning av kroppen med för dagen frusen hudkräm. Tack kära storasyster för den.Och påklädning med risk för ledbrutna kroppsdelar. Har glömt hur det är att sova, typ, i tält. Dragkedjan på tältet öppnas och vi ser en leende kock med te i handen och en pannlampa på huvudet. Kolsvart och kallt. Bara bilden av oss, nyvakna, alla kläder på osv, måste ju förgylla hans dag. Kan inte tänka mej annat. It smells good in here. What? Tack igen kära syster för krämen. Vi dricker vårt morgon te i tältet och sen kommer nästa utmaning. Att ta sej ut. Glöm graciösa rörelser. Här gäller det för mej att inte fastna.....Det går bra. Har ju tränat ett par dagar. 

Grandmas first try with Kanelbullar in Nepal

And this is how the baking went...  Dough done    Our chef is helping        The oven      Why bake??? Because of this...? And this?   This?   What about them?   Maybe them?   It is just a lot of reasons why we should  "Bake for Nepal"! Grandma

Mot Nepal

Väskan är packad. Kylskåpet tömt! (Min man kommer med till Stockholm  ) Lite torrjäst, mjölkpulver, lite kryddor har jag med för provbak av kanelbullarna !!!! Och med vetskapen att detta väntar vid hemkomsten  känner jag återigen hur bra jag har det som kan resa över gränser för att jag vill och inte för att jag måste!  Grandma

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips