Photobyline: Scott Woolums, Everest 2006
Se filmen: Can You See the Curvature of the Earth from Atop Mount Everest?
https://www.youtube.com/watch?v=icEfYPPbI9w&t=6s
Krökningens illusion
I dag är bilder av en krökt horisont överallt. Sociala medier svämmar över av foton tagna från bergstoppar, flygplan och ballonger – ofta med anspråk på att ”bevisa” jordens krökning. Men det finns ett problem. De flesta av dessa bilder är tagna med vidvinkel- eller actionkameror. Vidvinkellinser förvränger raka linjer, särskilt nära bildens kanter. Om horisonten inte är exakt centrerad böjer den sig. Resultatet blir en övertygande illusion. Därför är den verkliga frågan inte vad kameror kan visa, utan vad det mänskliga ögat faktiskt kan se.
Everest kontra ett passagerarflygplan
Mount Everest reser sig 8 849 meter över havet. Det låter ofattbart högt – tills man sätter det i sitt sammanhang. Kommersiella flygplan kryssar på cirka 35 000 fot, bara omkring 1 500 meter högre än Everests topp. Tänk efter. Har du någonsin tittat ut genom ett flygplansfönster och tydligt sett jorden kröka sig under dig? Om inte – varför skulle Everest vara annorlunda?
Ett ögonblick på toppen
År 2006 nådde jag Everests topp från nordsidan i Tibet. Under den sista ansträngningen – de sista metrarna, de sista andetagen – lade jag märke till något som fick mig att stanna upp. En knivskarp linje tvärs över horisonten. Tydlig. Fängslande. Den såg… krökt ut. Nästan som en laser som ritade gränsen mellan jord och himmel. Men var det verkligt? Eller var det hypoxi, utmattning och fantasi som samverkade i dödszonen? Såg jag planeten – eller mina egna gränser? Jag var tvungen att ta reda på det.
När perception möter fysik
Väl hemma bad jag en vän – fysiker och matematiklärare – hjälpa mig att reda ut det. Här är den obekväma sanningen: Från marknivå, även från Everest, är jorden helt enkelt för stor. Avståndet till horisonten är mycket litet jämfört med planetens nästan 40 000 kilometer långa omkrets. Krökningen finns där – men den är extremt subtil. Och det finns ytterligare en komplikation. Everest reser sig inte ur ett platt hav. Berget omges av Himalaya, som blockerar stora delar av horisonten. För att pålitligt kunna upptäcka krökning krävs ett brett, helt obehindrat synfält. Det har vi människor inte.
Synfält, getter och ishockeyspelare
Synfältet spelar större roll än vi tror. Elitishockeyspelare utvecklar exceptionellt perifert seende för att kunna följa rörelser. Bergsgetter har utvecklat rektangulära pupiller för att kunna överblicka vidsträckta horisonter och upptäcka rovdjur. Människor? Inte i samma utsträckning. Även på Everest, med kristallklar sikt, minus 15 grader och vindstilla, arbetar geometrin emot oss. Goggles begränsar synen. Att ta av dem hjälper – men även då begränsar de omgivande topparna vad man kan se. Det känns som om krökningen är där. Men känsla är inte bevis.
Photobyline: Scott Woolums, Everest 2006
Hur vet vi då att jorden är rund?
Inte på grund av Everest. Vi vet att jorden är krökt genom många oberoende och observerbara fenomen:
¤ Fartyg försvinner skrov-först över horisonten.
¤ Jorden kastar en perfekt rund skugga vid månförmörkelser.
¤ På extrema höjder – över 50 000 fot – rapporterar vissa piloter att de under exceptionella förhållanden kan ana krökningen.
¤ Och mest avgörande: från rymden. Från omloppsbana är krökningen omöjlig att missa.
Det ärliga svaret
Så – kan man se jordens krökning från toppen av Mount Everest? Förmodligen inte i någon entydig, vetenskaplig mening, om man inte har en ishockeyspelares perifera syn. Det man däremot kan se är något annat: Skala. Skörhet. Perspektiv. Och ibland är det ännu kraftfullare.
Se filmen
Den här frågan – och resan bakom den – utforskas i min film: Can You See the Curvature of the Earth from Atop Mount Everest?
https://www.youtube.com/watch?v=icEfYPPbI9w&t=6s
I filmen tar vi oss till världens tak, bryter ner horisontens matematik och konfronterar hur lätt vårt seende kan vilseleda oss – särskilt när vi befinner oss vid gränsen för mänsklig förmåga.
Vad händer härnäst?
I nästa YouTube-avsnitt tar jag frågan ett steg längre. Jag sätter mig ner med Christer Fuglesang, Sveriges första astronaut – en människa som har sett krökningen med egna ögon, från rymden. För ibland måste man ta ett steg bort från jorden för att verkligen förstå den.
Om du uppskattar den här typen av utforskande – där äventyr möter vetenskap, filosofi och perspektiv – hittar du fler berättelser framöver varvat med mina övriga expeditionsinlägg och rapporter från äventyr.
Vi ses vid horisonten.
-------------------------
Om Fredrik Sträng: Fredrik, har bestigit sju av jordens fjorton 8,000m toppar, satt ett Guinness världsrekord (snabbast att bestiga 7 Summits), världrekord i snabbast klättrat Norges 377 2000-m fjäll, och föreläser om arbetsglädje, ledarskap, kommunikation, beslutsfattande och krishantering. Han är 2 x TEDx talare, skrivit två böcker och gjort dokumentärfilm för National Geographic, Discovery, TV4 och SVT. Han guidar även företag till bl.a. Kebnekaise.
Med vänliga hälsningar,
Fredrik Sträng
Alpinist – Föreläsare – Coach
https://www.instagram.com/fredrik.strang/
