Japp, idag köpte jag lite fler saker till mitt framtida uteliv.
En 20 Liters dagrygga att ha för de små turerna här hemomkring. Lundhags Zip-O blev det. Den är så fin! Lite kär är jag nog allt...
Och så blev det 0,75 L termosar, microhandukar (30x70), persedelpåsar, en vattentät säck på 8 L för ett ombyte att hållas torrt, set med strumpa/socka för kängorna (som vi inte har ännu) och så ett par vandrar byxor.
Fjällrävens Vidda. Fast mörkgrå till färgen.
Så nu har jag struttat runt här hemma iförd dessa byxor och ryggsäcken, pimplandes imaginär dryck ur termosen och känt mig världsvan. Det känns riktigt bra. Och så har den lille hunden fått sitt livs första regnställ. Jag lider nog mer än vad hon gör inför det här med att klä djur i 'människoskepnad' för hon struttade glatt efter mig med hög svansföring.
Tyvärr så är vi tvärförkylda och kommer inte ut i skog och mark denna helgen heller. Det är inte helt lätt det här med friluftsliv. Redan vid ytterdörren kör det liksom ihop sig. Men vi tar nytt sikte på nästa helg.
Jättebra brallor så länge det inte är så varmt ute. Och du är absolut inte ensam om att ha en hög tröskel till utelivet. Men börjar man lite smått så blir det lättare och lättare att ta sig ut för varje gång. Man njuter ju så mycket när man väl har tagit sig iväg.
Så bra, det höjer självkänslan. :-) Och jo dom e tänkta nu inför hösten.
Du börjar få in känslan.
Ja, det känns mer och mer att drömmen blir verklighet när sakerna trillar in.
ja,allt börjar med drömmar..
Jag kan göra likadant med mina prylar,prova hemma när ingen ser,annars blir man tokförklarad av icke initierade.
Härligt med fler som "vill ut".....
Nu är det bara att ta steget fullt ut :):)