Hej alla!

Förra veckan blev det bara en natt utomhus, som jag nu tänkte rapportera. Jag tog bilen till parkeringen vid domarudden, med siktet inställt på vindskyddet vid Trehörningen ungefär 2.5 km därifrån. När jag lämnat bilen och skulle börja gå den första delen av sträckan, som går utmed elljusspåret blev jag lite förskräckt. Skulle det vara så här isigt hela vägen (Bilden är tagen morgonen därpå när det var lite ljusare):

Det blev lite bättre när jag kommit upp för backen.

Ytterligare en bit framåt blinkade en av lyktorna då ett träd ramlat över ledningen. Jag antar att det var med frekvensen i elnätet 50 Hz. Märklig känsla, ensam i skogen med det ganska starka, blinkande ljuset.

Efter totalt ungefär 1.5 km utmed elljusspåret vek jag av för att först ta mig fram till sjön Trehörningen, och sedan runt sjön till vindskyddet på andra sidan. Sista biten runt sjön var den besvärligaste. Snön var fortfarande ganska djup och när jag nästan var framme vid vindskyddet var det väldigt blött och jag råkade kliva fel så att båda mina skor blev ganska blöta.

Vy från vindskyddet på kvällen utan blixt:

Med blixt:

Morgonen därpå:

Vindskyddet när jag var på väg att lämna på morgonen:

Under natten hade jag ungefär 2 grader C. Promenaden tillbaka till bilen gick bättre. Jag hade försovit mig lite och blev lite sen till jobbet. Men som konsekvens var det ju ljusare på morgonen. Lättare att inte kliva fel och blöta ner sig i dagsljus.