Trots allt bråk inom familjen har jag i hunnit med att se naturen. Det har varit skönt att ge sig i väg och försöka rensa tankarna. Jag har hunnit med både etapp 5 och besöka skärgården. Etapp 5 gick vi för några veckor sedan och jag måste säga att den verkligen är bäst hittills. Den började vid härliga Rudans gård som ligger alldeles intill Handelns pendeltågsstation. Vi kom i gång tidigt på förmiddagen och det var redan en hel del folk som svalkade sig i vattnet. Hela leden gick sedan genom riktigt vacker skog och vi var i stort sett ensamma hela vägen. Antagligen gjorde den varma och sköna sommardagen att folk valde stranden i stället. Det gjorde att vi i stort sett ostört fick njuta av hela etappen själva. Efter besvikelsen vi kände efter etapp 4 så var det här en riktig fullträff. Det var verkligen underbar natur och vi fick se flera djur. Bland annat tre ormar!
När vi väl kom fram till Paradiset bestämde vi oss för att ta oss till utkikstornet. Med lite för gott självförtroende och lite för slarvigt kartläsande gick vi fel en hel del. Det blev således ganska många timmar extra i skogen eftersom vi lyckades gå lite vilse. Tyvärr hade vi inte tillräckligt med vatten med oss så när vi äntligen kom fram till utkikstornet var vi båda riktigt törstiga. Trots detta passade vi på att njuta av utsikten. Vi kunde se flera mil åt varje håll och det var riktigt imponerande. Det blir garanterat ett återbesök i framtiden och har ni inte upplevt det än borde ni försöka ta er dit.
Till sist så vill Jag be om ursäkt över att det inte har blivit så mycket skrivet på den här bloggen. Farfars bortgång har ställt till med massa bråk inom familjen. Tydligen hade han skrivit ett testamente där min pappa och faster lämnades arvslösa. Båda känner sig verkligen svikna och det tar så mycket energi. Pappa vill inte bråka men min faster vill gå till domstol. Jag läste på https://www.signat.se/testamente/ att farfar inte ens får göra så i sitt testamente men frågan är om de inte bara borde acceptera hans vilja.
Jag började den här bloggen med ambitionen att gå en etapp i månaden tills hela leden var avklarad. Det är redan månad 7 och vi har bara klarat av 5 etapper. Tyvärr har livet visat hur snabbt saker kan kastas omkull. Målet är fortfarande att gå hela Sörmlandsleden men det kommer nog bli en hel del sådana här personliga inlägg på bloggen längst vägen. Jag hoppas att ni tycker det är okej. Det är nämligen skönt att få skriva av sig lite. Ambitionen är dock fortfarande att gå en gång i månaden så jag hoppas att alla problem inom familjen snart går över.
Ja, vatten...behövs och ska inte underskattas.
Vatten är verkligen viktigt men lyckas ändå alltid bära med mig för lite :/