Naturreservatet Sprötberget är beläget i Strömsunds kommun, omkring 25 kilometer nordost om Strömsund och tre kilometer söder om byn Hällvattnet. Området är cirka 316 hektar stort och höjden över havet varierar från 250 meter vid Rackonbäckens utflöde från naturreservatet i söder till 405 meter över havet på Bodbergets och Sprötbergets högsta punkter. Berggrunden består i huvudsak av granit och jordarterna utgörs av morän samt små inslag av torv. Berg i dagen förekommer i en del branter och på flera ställen finns samlingar av block.

Naturreservatet utgörs av ett topografiskt och hydrologiskt varierat skogbevuxet område med några få inslag av små öppna kärr. Bergstopparna är nästan helt täckta av gran (Picea abies) medan de näringsrika sluttningarna är täckta av grandominerad barrblandskog med inslag av lövbränna. Lövbrännan består främst av asp (Populus tremula) och björk (Betula sp.) men en hel del inslag av sälg (Salix caprea) och tall (Pinus sylvestris) förekommer också. Beståndsåldrarna är i allmänhet mellan 110 och 170 år men enstaka träd och trädgrupper av högre ålder finns i området. Skogen är överlag präglad av intern beståndsdynamik, där gamla träd dör och faller och nya växer upp, och i hela naturreservatet finns i varierad mängd inslag av torrträd och liggande död ved. Bitvis fins en del spår efter brand men förekomsten av avverkningsstubbar och bristen på riktigt gamla träd och bränd död ved tyder på att området rensats efter brand samt dimensionsavverkats vid något tillfälle.

I den fuktigare dalgången mellan Bodberget och Sprötberget, där Rackonbäcken rinner i ett naturligt flöde mot sydost, växer till vissa delar äldre grandominerad barrblandskog och till vissa delar lövträdsungskog som växt upp efter avverkning. Ungskogen har endast varit lindrigt utsatt för viltbete och har nu nått betesfri höjd. De lövträd som dominerar i ungskogen är björk och asp men även en hel del sälg, rönn (Sorbus aucuparia) och gråal (Alnus incana) förekommer. I ungskogen finns även yngre talar och granar samt inslag av planterad contortatall (Pinus contorta).
27 rödlistade arter har tills nu hittats inom naturreservatet. Bland dessa är Lunglav (Lobaria pulmonaria) vanligt förekommande och växer förutom på asp och sälg även på björk, gran, stenblock och bergsbranter. På moss-och lavbevuxna lodytor i fuktiga och skuggiga miljöer växer även den starkt hotade trådbrosklaven (Ramalina thrausta).

Länsstyrelsen i Jämtlands län

0, Områden som ej kan klassificeras enligt IUCN: s system.

301,24

0,00

315,68

315,69