Naturreservatet Kragenäs är beläget innanför de stora öarna Resö och Galtö och utgör sydligaste delen av ett större sammanhängande område av grunt vatten ända upp till Tjärnöarkipelagen.
Ekhagen vid Kragenäs är bevuxen med grova, eller mycket grova, ekar och lindar. Här finns också en hel del död eller döende, grov ved. Kryptogamfloran är rik och tämligen representativ för ekhagar. Beståndet är dessutom sannolikt en mycket värdefull insektslokal med tanke på tillgången på grov, död ved samt det varma, torra klimatet i området.

Vid Kragenäs finns även en kustnära kulle med hagmark. I trädskiktet finns det grov till mycket grov ask, lind och ek. Denna ädellövblandhage är en mycket sällsynt naturtyp och har också den en mycket rik flora och fauna, såsom getrams, vippärt, gullviva och blåsippa. Även här finns en hel del död ved med riklig förekomst av insekter och svampar.

Inom den f d kronoparken Kragenäs förekommer höjdområden med naturskog av hällmarkskaraktär. Området hyser ett stort inslag av äldre tall och gran samt välutvecklade lavmattor. Bland signalarter har skogsvårdsstyrelsen angivit kattfotslav (Arthonia leucopellea) som tämligen allmän, gammelgranslav (Lecanactis abietina) som riklig, grov jädermossa (Neckera crispa) som tämligen allmän samt havstulpanlav (Thelotrema lepa-dinum) som sparsam.

Det stora grundområdet, Galtöleran, är en viktig rast- och övervintringsplats för sjöfågel och vadare och utgör en viktig länk i en kedja av områden med liknande karaktär längs västkusten. Bland de fåglar som förtjänas att nämnas finns sång- och knölsvan, kricka, bläsand, häger, gluttsnäppa, enkelbeckasin och rödbena. Strömförhållandena vid Måk-sund erbjuder lämpliga födosöksmiljöer under isfria förhållanden även under kalla vintrar.

Viken kantas av flera sanka strandängar. Kragenäs gård, belägen innanför Galtö lera, är en mycket gammal jordbruksgård vars anor som storgård sträcker sig ända ner i norsktiden. Storgården har präglat både bebyggelse och kringliggande kulturlandskap och här finns omfattande betesmarker som ekdungar med mycket grova träd och vidsträckta betade strandängar. Området är svagt hävdat men imponerande vackert och har stor variationsrikedom.

Objektet har högsta naturvärde framför allt på grund av den mycket väl bevarade ekhagen och den gamla ädellövblandhagen vid Kragenäs med bl a en rik svampflora och epifytisk lavflora samt de naturskogsartade bestånden av kusttallskog. Området har sedan 1960-talet uppmärksammats som en viktig rast- och ruggningsplats för änder och vadare. Vid inventeringar 1988 - 1991 rangordnades Galtöleran bland de tio viktigas-te områdena utefter Hallands- och Bohuskusten för växtätande andfåglar. Grundområdena är dessutom av stor betydelse som reproduktionsområde för fisk.

Området kring Panneberget utnyttjas av såväl lokalbefolkningen som sommarboende i omgivningarna. Bukten söder om Panneberget innehåller en badplats av hög kvalitet. Badplatsen nås från allmänna vägen till Galtö via en enskild väg som hittills hållits öppen för allmänheten. I anslutning till badstranden finns en parkeringsplats.

Västkuststiftelsen

V, Skyddat landskap/havsområde (Protected Landscape/Seascape)

71,55

219,62

123,95

343,53