Källarberget
Beskrivning
Källarberget är beläget utmed kuststräckan mellan Fagerviken och Storsands friluftsområde. Kusten är öppen, utan skärgård och området erbjuder en storslagen utblick över Lövstabukten och Bottenhavet.
Området har en intressant geologi med bland annat runda, släta och av inlandsisen mjukt skulpterade hällmarker med bl.a. isräfflor och grytliknande bildningar. Här finns även flera klapperstensfält (stentorg), tydliga strandvallar samt en ravinliknande spricka i bergets nordvästra del.
De biologiska värdena är främst knutna till de marina värdena, områdets betydelse för fågellivet och arter knutna till strandmiljön och de speciella geologiska förhållandena.
Källarberget är en känd lokal bland fågelskådare och fågelintresserade. Området är upptaget som en god sträcklokal i boken ¿Fågellokaler i Uppland och Stockholms län¿ (1999, Stockholms resp. Uppsalas ornitologiska föreningar). Från berget kan man även ibland få se gråsäl.
Stränderna har ett högt naturvärde genom att de utgör en viktig fågelbiotop och en naturlig landhöjningssuccession. Strandlinjen utgörs av vågexponerade klippstränder och stenstränder. På de steniga stränderna växer en typisk flerårig flora med bl.a. strandråg, kvanne, strandglim, strandvänderot, fackelblomster, renfana, blåhallon och havtorn. På mindre ytor finns ibland svackor med finare sediment och en vegetation som är typisk för havsstrandängar. De är lågvuxna gräsmarker som delvis hålls naturligt öppna genom isnötning och tidvis översvämning med saltvatten och har en typisk flora med t.ex. salttåg, havssälting, ormtunga, gulkämpar, strandrödtoppa, strandkrypa, strandaster och strandmaskrosor. Lite högre upp längs stranden, växer en smal remsa med en naturlig strandskog, en så kallad primärskog. Träden är mot havet ganska låga, vindpinade och senvuxna, men oftast inte särskilt gamla. Större delen av strandskogen växer på magra, steniga moränmarker, med bland annat al, asp, gran och tall och blåbärsris. På några ställen finns dock rikare partier och där är skogen lövrik och örtrik. Trädskiktet utgörs här bland annat av al, ask, oxel, lönn, alm, asp och gamla barrträd och floran är rik och kalkgynnad med bland annat blåsippa, ormbär, trolldruva, underviol, sårläka, tibast och olvon.
På själva Källarberget finns hällmarkstallskogar med ett glest äldre trädskikt med enstaka gamla träd, främst tallar. Sedan verksamheten i lotsstugan upphörde har berget vuxit igen med en ganska tät ung tallskog. Det finns förutsättningar att bevara och utveckla den ursprungliga luckiga och glesa hällmarkstallskogen med solexponerade gamla och senvuxna tallar. Det ger förutsättningar för arter som gynnas av solexponering. Nedanför Källarberget övergår hällmarkstallskogen i en luckig barrskog med främst tall, gran och asp. Stora delen av skogen på produktiv mark är dock avverkad. Hygget är inte planterat och bitvis mycket lövrikt med främst asp, björk och rönn.
Området har en intressant geologi med bland annat runda, släta och av inlandsisen mjukt skulpterade hällmarker med bl.a. isräfflor och grytliknande bildningar. Här finns även flera klapperstensfält (stentorg), tydliga strandvallar samt en ravinliknande spricka i bergets nordvästra del.
De biologiska värdena är främst knutna till de marina värdena, områdets betydelse för fågellivet och arter knutna till strandmiljön och de speciella geologiska förhållandena.
Källarberget är en känd lokal bland fågelskådare och fågelintresserade. Området är upptaget som en god sträcklokal i boken ¿Fågellokaler i Uppland och Stockholms län¿ (1999, Stockholms resp. Uppsalas ornitologiska föreningar). Från berget kan man även ibland få se gråsäl.
Stränderna har ett högt naturvärde genom att de utgör en viktig fågelbiotop och en naturlig landhöjningssuccession. Strandlinjen utgörs av vågexponerade klippstränder och stenstränder. På de steniga stränderna växer en typisk flerårig flora med bl.a. strandråg, kvanne, strandglim, strandvänderot, fackelblomster, renfana, blåhallon och havtorn. På mindre ytor finns ibland svackor med finare sediment och en vegetation som är typisk för havsstrandängar. De är lågvuxna gräsmarker som delvis hålls naturligt öppna genom isnötning och tidvis översvämning med saltvatten och har en typisk flora med t.ex. salttåg, havssälting, ormtunga, gulkämpar, strandrödtoppa, strandkrypa, strandaster och strandmaskrosor. Lite högre upp längs stranden, växer en smal remsa med en naturlig strandskog, en så kallad primärskog. Träden är mot havet ganska låga, vindpinade och senvuxna, men oftast inte särskilt gamla. Större delen av strandskogen växer på magra, steniga moränmarker, med bland annat al, asp, gran och tall och blåbärsris. På några ställen finns dock rikare partier och där är skogen lövrik och örtrik. Trädskiktet utgörs här bland annat av al, ask, oxel, lönn, alm, asp och gamla barrträd och floran är rik och kalkgynnad med bland annat blåsippa, ormbär, trolldruva, underviol, sårläka, tibast och olvon.
På själva Källarberget finns hällmarkstallskogar med ett glest äldre trädskikt med enstaka gamla träd, främst tallar. Sedan verksamheten i lotsstugan upphörde har berget vuxit igen med en ganska tät ung tallskog. Det finns förutsättningar att bevara och utveckla den ursprungliga luckiga och glesa hällmarkstallskogen med solexponerade gamla och senvuxna tallar. Det ger förutsättningar för arter som gynnas av solexponering. Nedanför Källarberget övergår hällmarkstallskogen i en luckig barrskog med främst tall, gran och asp. Stora delen av skogen på produktiv mark är dock avverkad. Hygget är inte planterat och bitvis mycket lövrikt med främst asp, björk och rönn.
Vägbeskrivning
Från Skärplinge, riksväg 76 mot Karlholm. Sväng höger mot Fagerviken efter knappt 500m.
Åk igenom den skarpa högersvängen i Fagerviken, ta vänster mot Såghamn.
Åk igenom den skarpa högersvängen i Fagerviken, ta vänster mot Såghamn.
Länk
Förvaltare
Upplandsstiftelsen
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
5,97
Areal vatten (ha)
23,78
Areal land (ha)
14,62
Areal totalt (hektar)
38,46
(Logga in för att skriva en kommentar)
