Sluttningen är klädd med en reslig granskog eller i torrare delar barrblandskog. Ett mindre källdråg finns i sluttningen, medan öppna kärr påträffas där marken planar ut nedanför sluttningen.

Skogen är gammal med ett stort inslag av torrträd samt här och var rikligt med liggande döda stammar. Dessa är ofta bevuxna med ovanliga vedsvampar som exempelvis rynkskinn. Sluttningen är tydligt påverkad av kalkförande markvatten. Det har gett upphov till en artrik flora med blåsippor, tibast och vårärt som de vanligast arterna. Guckusko, underviol och kransrams är exklusiva inslag.

I kalkbarrskogen trivs många sällsynta svampar, t.ex. violgubbe och olika taggsvampar. Violgubben är med på bildspelet ovan - den ljusrosa, stora flikiga svampen. Kärren är utbildade som så kallade extremrikkärr där det oansenliga halvgräset axag växer ymningt. I kärren påträffas den sällsynta kalkkärrsgrynsnäckan.
Guckuskon lockar i blomningstid en hel del besökare, vilket ett litet nät av stigar vid förekomsten vittnar om. Var försiktig vid besöket och kliv aldrig nära blommorna. Om marken trycks till intill växterna har de svårt att ta upp vatten och kan då försvinna från platsen. Tänk även på att alla Sveriges orkidéer är fridlysta - oavsett var de växer!

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

42,87

0,06

52,36

52,45