Fastigheterna Folketorp 1:6 och 1:7 ligger i direkt anslutning (väster- och söderut) till naturreservatet Stockebäcksäng. Området är relativt flackt och ligger i en svag förkastningssluttning mot norr. Folketorp består likt Stockebäcksäng främst av lundartad ädellövskog på extremt kalkrik mark (sedimentär kalkberggrund). Lövskogen är flerskiktad med trädarter som t.ex. björk, asp, lönn, ask, alm, rönn, al, skogsek samt inslag av gran och tall. Den östligaste delen av området, ca 3 hektar, är kalkbarrskog. I buskskiktet återfinns bl.a. hassel, fläder, trolldruva, storrams och tibast. Fältskiktet är artrikt och hyser skogsstarr, skavfräken, blåsippa, underviol, tvåblad, ormbär, smultron, lungört samt ett stort antal andra örter. Delar av fältskiktet har dock måttlig växtlighet p.g.a. bökande vildsvin. Förutom skog så finns ett mindre område med ohävdad och igenväxande ängsmark centralt på fastigheten. Ängsmarken består främst av högväxta arter av gräs och örter. I området finns också ett par mindre sumpskogspartier, både löv- och barrsumpskog. Förekomsten av död ved i området är måttlig men varierar inom lokalen. Häradskartan över Folketorp visar en tidigare varierad markanvändning av det som nu till största delen är lövskog. Delen strax väster om det befintliga reservatet är på den historiska kartan beklädd med lövskog och har sannolikt varit så under även under de senaste 100 åren. Ännu längre västerut har marken tidigare varit ängsmark. De delar av Folketorp som ligger söder om Stockebäcksäng har tidigare bestått av betesmark, ängsmark och åkermark. Inslag av stubbar vittnar om att området i sen tid varit föremål för ett lågintensivt skogsbruk, vilket också bekräftas av markägaren.
En inventering av svampfloran har gjorts på fastigheten under 2009 (se bilagd artlista). Drygt 240 arter har hittats, varav 9 rödlistade. Bland karaktärsarterna för kalkskogar finns zonkamskivling, rödgul trumpetsvamp (S), kamjordstjärna (S), krusbärskremla (S) och svavelriska (S). Totalt 29 arter tickor är funna, bl a fläckticka (S), trådticka (S), hasselticka (S), veckticka (NT), och ett par andra vedsvampar, bl a lilanopping (S) och kandelabersvamp (NT). Särskilt nämnvärda är de rödlistade arterna jättespindling (NT och gul lilariska (NT) som sannolikt är de första fynden i Örebro län. Ljus ängsfingersvamp (NT), flattoppad klubbsvamp (NT), violgubbe (VU) och fyrflikig jordstjärna (NT) är andra arter som skvallrar områdets variationsrikedom och tyder på långvarig trädkontinuitet. Typiska för ädellövlundar är bl a lundnopping (VU), hagfingersvamp (S), snövit fingersvamp (S) och kantarell- och honungsvaxskivling (S).

Länsstyrelsen i Örebro län

IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)

20,41

0,00

21,03

21,09