Området omfattar totalt ca 114 hektar och utgörs huvudsakligen av skogbevuxna branter och sluttningar. Branten vetter mot sydost och bergrunden består huvudsakligen av granodiorit och granit med sparsamt inslag av grönsten. Skogen nedanför branten är ofta lövdominerad, växtlig och blockrik. I den övre delen av branterna, där terrängen planar ut, finns en utpräglad hällmarkstallskog. I nordvästra delen flackar terrängen ut något och skogen utgörs här av barrblandskog med inslag av enstaka lövrika kärr. I de brantaste partierna finns på några ställen lodräta bergväggar utan träd- eller buskvegetation. Branten är en av de rikaste lokalerna i länet beträffande krävande kryptogamer. Flertalet av dessa har västlig utbredning i landet och gynnas av Västsveriges suboceaniska klimat. Enligt inventeringar av mossor utförda av Sven Fransson och Tomas Hallingbäck, finns här krävande arter som mörk baronmossa (Anomodon rugelli), rundfjädermossa (neckera besseri) och nordisk klipptuss (Cynodontium suecicum). Den sistnämnda är en art som är medtagen i Natura 2000-nätverkets habitatdirektiv. Vidare finns flera krävande lavar som broktagel (Bryoria bicolor), grynlav (Pannaria conoplea) och västlig njurlav (Nephroma laevigatum). De blockrika partierna nedanför branterna i kombination med förekomst av basiska bergarter, har skapat en rik kärlväxtflora. Arter som tibast (Daphne mezereum), svart trolldruva (Actea spicata), underviol (Viola mirabilis) och myskmåra (Galium triflorum) finns på flera platser nedanför branten.
Då skogen stått orörd under lång tid i både lätt- och svårtillgängliga delar i branten, finns relativt hög andel lövträd och död ved. Högstubbar av toppbrutna lövträd och lågor som bildats genom självgallring finns spridda i området. Vid fältbesök har Länsstyrelsen hittat spår efter några rödlistade vedlevande insekter, nämligen jättesvampmal (Scardia boletella), grön aspvedbock (saperda perforata) och stor flatbagge (Peltis grossa).
Under de senaste 20 åren har Skårsjöälvens dalgång och trakten kring Gate varit känd som en lokal för flera krävande hackspettar. Lokalen nämns i Länsplan för Vitryggig hackspett från 1989 och nu senast i Värdefulla lövtrakter i södra och västra Värmland utgiven av Naturskyddsföreningen och Projekt vitryggig hackspett 2004. Vitrygg rapporterades från området så sent som 2002. Mindre hackspett, göktyta och gråspett är regelbundet observerade i området.

Länsstyrelsen i Värmlands län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

99,36

1,09

112,51

113,66