Buruåsen
Beskrivning
Buruåsen är ett höjdområde runt 700 m.ö.h., "våningen" under Nipfjället, som ligger något mer än 2 kilometer mot NV. I svackan dem emellan ligger den kuturhistoriskt mycket intressanta sjön Burusjön, med talrika boplatslämningar m.m. från stenålder och folkvandringstid.
Skogen på Buruåsen är en upprepat brunnen tallskog, där bränderna skapat skiktade bestånd och där en dimensionshuggning gått genom området, men åtskilliga dimensionsträd lämnats. Vrak och toppar efter huggna grovtallar bidrar till områdets höga mängd varierad död ved. På denna döda ved återfanns framförallt de funna rödlistearterna i området. Många tallar har öppna brandljud efter en brand. I något fall finns två och i en dimensionsstubbe fanns spår av sex bränder. Granen är fördriven från området av bränderna, utom i NO-luten under och vid de skär som går i dagen. Här finns också områdets lövförekomst, något asp, rönn och sälg, förutom den glest över hela området stående brandgenererade björken. Sådana björkar kan hålla höga åldrar.
Ljung, bärris och renlav dominerar den hedartade marken, block är ovanliga, utom i anslutning till skären. På lägre nivåer i sluttningarna mynnar källor, som ofta är myrskapande. Myrarna är intressanta genom rikdedom på död ved och olika höjdlägesprägel. Skäftbågesmyran har en bäck, som från upprinnelsen i en källa i NV på många ställen rinner djupt nederoderad under mosseplanet. Skillnaden kan vara omkring 10 m. Här kunde varglav konstateras. Den växte här på gran, medan knottrig blåslav hade flera förekomster. Området karaktäriseras av en gles, över hela området spridd, förekomst av varglav. Den NO-ligaste myren är en riklokal för varglaven, myren är också mycket torrakerik, men laven växer även i några fall på björk och gran. Dvärgbägarlav förekommer på många ställen på tallågor, medan knottrig blåslav bara återfanns på gamla granar och björkar i myrarna. Tallstocksticka återfanns i den sydvästligaste delen av området, medan ett mindre antal tallar med spår av reliktbock hittades i områdets västra del. Björnens närvaro i området är påtaglig. Spår av dess födosök, liksom spillning, finns på åtskilliga ställen. Själva namnet Buruåsen härleds från det dialektala namnet för björnhona, "börö" eller "bera".
Skogen på Buruåsen är en upprepat brunnen tallskog, där bränderna skapat skiktade bestånd och där en dimensionshuggning gått genom området, men åtskilliga dimensionsträd lämnats. Vrak och toppar efter huggna grovtallar bidrar till områdets höga mängd varierad död ved. På denna döda ved återfanns framförallt de funna rödlistearterna i området. Många tallar har öppna brandljud efter en brand. I något fall finns två och i en dimensionsstubbe fanns spår av sex bränder. Granen är fördriven från området av bränderna, utom i NO-luten under och vid de skär som går i dagen. Här finns också områdets lövförekomst, något asp, rönn och sälg, förutom den glest över hela området stående brandgenererade björken. Sådana björkar kan hålla höga åldrar.
Ljung, bärris och renlav dominerar den hedartade marken, block är ovanliga, utom i anslutning till skären. På lägre nivåer i sluttningarna mynnar källor, som ofta är myrskapande. Myrarna är intressanta genom rikdedom på död ved och olika höjdlägesprägel. Skäftbågesmyran har en bäck, som från upprinnelsen i en källa i NV på många ställen rinner djupt nederoderad under mosseplanet. Skillnaden kan vara omkring 10 m. Här kunde varglav konstateras. Den växte här på gran, medan knottrig blåslav hade flera förekomster. Området karaktäriseras av en gles, över hela området spridd, förekomst av varglav. Den NO-ligaste myren är en riklokal för varglaven, myren är också mycket torrakerik, men laven växer även i några fall på björk och gran. Dvärgbägarlav förekommer på många ställen på tallågor, medan knottrig blåslav bara återfanns på gamla granar och björkar i myrarna. Tallstocksticka återfanns i den sydvästligaste delen av området, medan ett mindre antal tallar med spår av reliktbock hittades i områdets västra del. Björnens närvaro i området är påtaglig. Spår av dess födosök, liksom spillning, finns på åtskilliga ställen. Själva namnet Buruåsen härleds från det dialektala namnet för björnhona, "börö" eller "bera".
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Dalarnas län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
567,79
Areal vatten (ha)
2,02
Areal land (ha)
821,03
Areal totalt (hektar)
823,13
(Logga in för att skriva en kommentar)
