Sik
Beskrivning
Kuststräckan mellan Björkäng till länsgränsen utgör, tillsammans med angränsande delar i norr och söder ett av Sveriges bidrag till CW-listan. CW-området hyser västkustens viktigaste rastlokaler för alla grupper av vadare. Dessutom häckar flera hotade och sårbara fågelarter här. Numera ingår området även i Natura2000-nätverket.
Arter som förekommer är exempelvis Skedand (häckar vissa år)småtärna (häckar), silvertärna (häckar), kentsk tärna, storspov (häckar), brushane, större strandpipare (häckar), sydlig kärrsnäppa (häckade under 1990-talet), roskarl, grönbena, ljungpipare, myrspov, skärfläcka (häckar), smalnäbbad simsnäppa, rödbena (häckar), stenfalk, blå kärrhök och brun kärrhök.
Även floran på strandängarna är av högt naturvärde, typisk halländsk havsstrandäng som domineras av saltängar med rödsvingel och salttåg samt en zon av driftvallsvegetation.
blåsklöver. Högre upp på landsstranden tar rödvenängen över. Revlarna i söder är till stror del vegetationsfria.
Bottnarna i området domineras av sand men även grus, sten och block är vanligt. Området i sin helhet få ses som ett representativt område för den här delen av Hallandskusten. Viktiga naturtyper är de blocksamlingar som bildar rev, vilka i sin tur är bevuxna av makroalger. Makrovegetationen på de yttre reven är frisk med en för området normal sammansättning av arter, bland de karakteristiska arterna kan bl a nämnas sågtång. De inre reven vilka ligger på grundare vatten än ca 1 m djup domineras av grönalger. Detta anses vara ett tecken på övergödning.
Friluftslivet utgörs idag av badgäster, folk som promenerar samt kite-surfare.
Förutom Natura2000 och CW-område ligger det som klass 1 i kommunens naturvårdsprogram och är av riskintresse för naturvård NN11.
För att gynna fågellivet krävs bland annat fredningsområden, reglering av friluftslivet samt koppeltvång av hund.
UTVIDGNING 8/4-11
Utvidgningen består dels av en smärre fortsättning av strandängen dels av igenvuxna torrare naturbetesmarker men framförallt av åkermark. För att optimalt gynna fågellivet skulle dessa åkermarker brukas enligt följande tre skötselmetoder 1) betesvall med slåtter i slutet av juni-början av juli och efterbete (ingen gödsling) 2) anläggning av våtmarker med bete 3)enbart bete. Idag nyttjars åkrarna på olika sätt, dels spannmålsproduktion dels vallskörd.
Arter som förekommer är exempelvis Skedand (häckar vissa år)småtärna (häckar), silvertärna (häckar), kentsk tärna, storspov (häckar), brushane, större strandpipare (häckar), sydlig kärrsnäppa (häckade under 1990-talet), roskarl, grönbena, ljungpipare, myrspov, skärfläcka (häckar), smalnäbbad simsnäppa, rödbena (häckar), stenfalk, blå kärrhök och brun kärrhök.
Även floran på strandängarna är av högt naturvärde, typisk halländsk havsstrandäng som domineras av saltängar med rödsvingel och salttåg samt en zon av driftvallsvegetation.
blåsklöver. Högre upp på landsstranden tar rödvenängen över. Revlarna i söder är till stror del vegetationsfria.
Bottnarna i området domineras av sand men även grus, sten och block är vanligt. Området i sin helhet få ses som ett representativt område för den här delen av Hallandskusten. Viktiga naturtyper är de blocksamlingar som bildar rev, vilka i sin tur är bevuxna av makroalger. Makrovegetationen på de yttre reven är frisk med en för området normal sammansättning av arter, bland de karakteristiska arterna kan bl a nämnas sågtång. De inre reven vilka ligger på grundare vatten än ca 1 m djup domineras av grönalger. Detta anses vara ett tecken på övergödning.
Friluftslivet utgörs idag av badgäster, folk som promenerar samt kite-surfare.
Förutom Natura2000 och CW-område ligger det som klass 1 i kommunens naturvårdsprogram och är av riskintresse för naturvård NN11.
För att gynna fågellivet krävs bland annat fredningsområden, reglering av friluftslivet samt koppeltvång av hund.
UTVIDGNING 8/4-11
Utvidgningen består dels av en smärre fortsättning av strandängen dels av igenvuxna torrare naturbetesmarker men framförallt av åkermark. För att optimalt gynna fågellivet skulle dessa åkermarker brukas enligt följande tre skötselmetoder 1) betesvall med slåtter i slutet av juni-början av juli och efterbete (ingen gödsling) 2) anläggning av våtmarker med bete 3)enbart bete. Idag nyttjars åkrarna på olika sätt, dels spannmålsproduktion dels vallskörd.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Hallands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
0,56
Areal vatten (ha)
1 319,99
Areal land (ha)
73,86
Areal totalt (hektar)
1 394,26
(Logga in för att skriva en kommentar)
