Objektet är beläget mellan sjöarna Södra Gräsgässlingen och Sörgryten i ett småkuperat avsnitt av landskapet i södra Kilsbergen, mellan Karlskoga och Lekhyttan. I den närmaste omgivningen finns flera naturreservat och rikligt med naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper. Bl.a. gränsar objektet norrut mot en större frivillig avsättning av en nyckelbiotop/naturvärdesobjekt på Sveaskogs mark. Genom objektet rinner två vattendrag. Det västra vattendraget förbinder Norra Gräsgässlingen med sjön Sörgryten. Terrängen är kuperad med stort inslag av block och blockansamlingar, som är typiskt för södra Kilsbergen. Av detta skäl har södra Kilsbergen i folkmun kallats Fasaskogen. Skogen domineras av barrbestånd med medelåldern 120 år, men med stort inslag av äldre träd av både gran och tall, samt ett mindre inslag av äldre lövträd. Större delen av skogen i objektet är opåverkad av modernt skogsbruk och naturskogsartad. Svamp- och insektsangrepp har genererat död ved och luckiga bestånd på krönen av moränryggar och bergknallar. Det finns både döende träd och stående och liggande död ved. Inslaget av död ved är mestadels tillkommet under de senaste 30-40 åren. Enstaka riktigt gamla lågor finns dock här och var, f.f.a. av tall, vilket garanterar lågakontinuiteten. En tall-stubbe med brandspår noterades i objektets östra del. I objektet finns gott om färska spår efter tre-tåig hackspett, Picoides tridactylus (NT), i form av drickringar. Bäver och bäverhyddor finns i Södra Gräsgässlingen och i vattendragen. På flera tallar (spridda i hela området) växer tallticka (NT). På lågor av barrträd förekommer vedsvamparna vedticka (S), ullticka (NT) och stjärntagging (NT). Granar på moränryggarna i väster är ställvis mycket hänglavsrika; dominerande är skägglavar, men här växer även t ex garnlav (NT) och nästlav (S). Bland andra noterade signalarter kan nämnas lavarna kattfotslav, gammelgranslav, granticka, korallav, vitmosslav och skuggblåslav samt skalbaggen bronshjon Callidium coriaceum. I bäckarna förekommer bäcköring. Bäckmiljöerna bedömdes vara av högsta naturvärdesklass i Kilsbergsinventeringen 1996-98 (Löfgren & Andersson 1998, Hopajola & Örebro kn).

Utvecklingsmark och arronderingsmark

I områdets västra del finns ett ca 30-årigt skogsbestånd i rikblockig terräng som domineras av björk, vilket tagits med i objektet som utvecklingsmark. Strax öster om Södra Gräsgässlingen finns ett mind-re bestånd med tallungskog i manshöjd. Här finns flera kvarlämnade trädgrupper eller enstaka äldre tallar och granar. Det ligger i sluttande terräng ner mot sjön. I söder finns även inslag av yngre barr-skog som tagits med i området för att få en bättre arrondering. De yngre bestånden är små och inne-håller delvis kvarlämnade äldre träd, enstaka eller i små grupper. Lövinslaget är stort i västra delen där röjning har främjat lövet.

Kulturlämningar

Två kolbottnar är noterade i objektet.

Bakgrund

Området är avverkningsanmält och Skogsstyrelsen uppmärksammade därigenom naturvärdena och avgränsade två nyckelbiotoper. Eftersom arealen nyckelbiotop är större än vad SKS har budget att klara av och då den skyddsvärda skogen berör flera fastigheter överlämnades ärendet av SKS till Länsstyrelsen, med förfrågan om reservatsbildning till skydd för naturvärdena. Vid kontroll i äldre material hos Länsstyrelsen (Kilsbergsinventeringen 1996-98, Hopajola & Örebro kn) konstaterades området redan då vara utpekat som skyddsvärt. Länsstyrelsens inventerare besökte området en halv dag i början av juni 2011, då det bekräftades att området ännu håller naturvärden som kvalificerar det för formellt områdesskydd.

Länsstyrelsen i Örebro län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

32,41

5,75

37,42

43,24