Törnbergets naturreservat ligger längst norrut i en skarpt markerad dalgång, Skrälldalen, och omfattar platåer och brant sluttning mot sjön Ängratörn i den nordligaste delen av Gävleborgs län.
Ängratörn, som är minst 48 meter djup, är länets näst djupaste sjö. Den avvattnas mot norr via Ängerån till Ljusnan. Ängratörn har ett förhållandevis litet nederbördsområde och långsam vattenomsättning.

Skogen i området utgörs av drygt 130-åriga bestånd som uppkommit efter skogsbränder, men är även till viss del präglad av dimensionsavverkningar, de så kallade Skrälldalsavverkningarna, som berörde området i slutet av 1800-talet. Trädslagsmässigt dominerar granen i sluttningarna medan tallen dominerar höjdplatån. På vissa håll är lövinslaget i granskogen mycket påfallande, och grova aspar och björkar är ofta de träd som dominerar krontaket. Området har historiskt sett präglats av återkommande bränder. Spår av nio olika brandår har noterats fram till 1850-talet. Området brann i genomsnitt vart 58:e år dessförinnan. Skogens naturvärde ligger i den till större delen naturliga utveckling som fått råda efter den senaste branden och 1800-talets dimensionsavverkningar. Detta har medfört att det dels finns ett stort inslag av lövträd, dels att stamantal och virkesvolym antar höga värden. På många håll är skogen så pass översluten att många träd självdör och faller omkull eller bildar torrakor. Dessa träd ger upphov till viktiga livsmiljöer för lavar, svampar, mossor och insekter. Indirekt gynnar ett sådant skogsbestånd även hålbyggande och insektsätande fåglar. De kraftiga sluttningarna medför en god tillgång till rörligt grundvatten. Ett par större bäckar skär tvärs igenom området och bildar talrika forsar på sin väg ner mot Ängratörn. Längs båda dessa bäckar finns en rik flora som avviker starkt mot den övriga skogsmarkens artfattiga växtsamhälle.

Utökningen av reservatet (december 2020) består i grunden av samma skog som i det ursprungliga reservatet; gles äldre tallskog på frisk-fuktig mark. Viss påverkan i form av gallring och körning med maskiner har skett i området och generellt är inslaget av död ved sparsamt, men det finns inslag av gamla tallöverståndare, grova skorstenshögstubbar, gamla grova lumpade tallågor samt spår av brand i form av brandljud och brända stubbar. Delvis är området blockrikt. Skogen står i en västsluttning till Törnberget och har även en funktion som skyddszon mot värdekärnorna i den äldre delen av naturreservatet.

Kulturhistoriska bevarandevärden
Sjön Ängratörn och dess omgivningar och naturskogar är för många människor förknippad med färilaförfattaren Albert Viksten (1889-1969) och hans författarskap. Viksten tillhörde de första miljökämparna och den första generationen arbetarförfattare. Han gav ut ett 50-tal böcker och skrifter. Flera av sina Norrlandsskildringar skrev han i sitt torp vid sjöns norra strand, som han köpte efter sin 50-årsdag. I boken ¿Mitt paradis¿ sammanfattar Viksten sina tankar om sitt liv vid Ängratörn och om nödvändigheten av naturupplevelser för ett meningsfullt liv. Viksten tillbringade en stor del av sina sista tre decennier vid Ängratörn, som blev en mötesplats för kulturpersonligheter som Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Gustav Hedenvind-Eriksson och Rune Sigvard. Torpet ägs i dag av en kommunal stiftelse och Albert Vikstensällskapet, som bildades 1981, arbetar för att hålla minnet av Albert Viksten levande.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)

152,72

2,70

167,09

169,91