Bröstsockerkläppen
Beskrivning
Naturreservatet Bröstsockerkläppen ligger 3,5 km norr om Vittjärv i Bodens kommun.
Hela reservatet ligger under Högsta kustlinjen och effekterna av havets omilda
behandling kan ses än idag. Högre upp på berget har havets svallning resulterat i att
finare material spolats bort, vilket frilagt hällmarker och skapat klapperstensfält. Detta material har sedan ansamlats i lägre liggande delar och svackor, där det nu i
kombination med rörligt markvatten ger förutsättningarna för de högproduktiva skogar
som idag karakteriserar området. I dessa delar av reservatet utgörs skogarna av högproduktiva granskogar med ett stort inslag av lövträd. Bestånden är ofta täta och självgallrande. I de centrala delarna av området övergår granskogen i tallskog och mot norr tar klapperstensfält och hällmarkstallskog vid. Berggrunden i och kring reservatet domineras av granit.
Skogarna i området är brandpräglade och i många bestånd har delar av den
brandskadade skogen avverkats efter branden. Spåren efter de gamla uttagen är speciellt tydliga i talldominerade bestånd. Även i granskogarna finns spår av plockhuggning, men påverkan är mindre tydlig. Fältskiktet domineras av frisk ristyp, ofta med stort inslag av låg- och högört. Speciellt i anslutning till bäckar och dråg domineras fältskiktet helt av örter, och här finner man bl.a. norna, trolldruva, ögonpyrola, torta, ormbär, skogsnäva, nattviol, liljekonvalj och majbräken. I de frodiga, östra delarna av området där granskogen är tät växer även den vackert lilablommande men giftiga tibasten. Grova aspar, vårtbjörkar och sälgar finns det gott om i området. På asparna växer stiftgelelav och liten aspgelelav och på sälg förekommer doftticka och lunglav. Lunglaven har också hittats på gran vilket är mycket ovanligt och tyder på hög luftfuktighet.
Tillgången på död ved varierar mycket inom området. I delar av de högproduktiva
bestånden förekommer dock allmänt till rikligt med lågor och torrakor. Det är positivt
eftersom många arter är beroende av död ved för sin överlevnad. Vid inventeringen
noterades vedlevande svamparter som stjärntagging och ulllticka på granlågor i
området. Garnlav liksom den nordliga skålsvampen gammelgransskål har också hittats på gran. Den höga boniteten kommer att bidra till att mängden död ved ökar snabbt vilket också kommer att gynna artrikedomen i reservatet i högre grad.
I området har spår av tjäder observerats och här finns också hackspår från både tretåig hackspett och spillkråka. I reservatet finns också ett flertal sluttande småmyrar som bland annat hyser orkidéerna ängsnycklar, korallrot samt rikligt av Jungfru Marie nycklar.
Historisk plockhuggning har påverkat området i varierande omfattning, främst i de östra delarna. Här finns också två mindre hyggen med örtrik vegetation och uppslag av lövträd, som med rätt skötsel och på lång sikt förväntas bidra till reservatets höga naturvärden.
Hela reservatet ligger under Högsta kustlinjen och effekterna av havets omilda
behandling kan ses än idag. Högre upp på berget har havets svallning resulterat i att
finare material spolats bort, vilket frilagt hällmarker och skapat klapperstensfält. Detta material har sedan ansamlats i lägre liggande delar och svackor, där det nu i
kombination med rörligt markvatten ger förutsättningarna för de högproduktiva skogar
som idag karakteriserar området. I dessa delar av reservatet utgörs skogarna av högproduktiva granskogar med ett stort inslag av lövträd. Bestånden är ofta täta och självgallrande. I de centrala delarna av området övergår granskogen i tallskog och mot norr tar klapperstensfält och hällmarkstallskog vid. Berggrunden i och kring reservatet domineras av granit.
Skogarna i området är brandpräglade och i många bestånd har delar av den
brandskadade skogen avverkats efter branden. Spåren efter de gamla uttagen är speciellt tydliga i talldominerade bestånd. Även i granskogarna finns spår av plockhuggning, men påverkan är mindre tydlig. Fältskiktet domineras av frisk ristyp, ofta med stort inslag av låg- och högört. Speciellt i anslutning till bäckar och dråg domineras fältskiktet helt av örter, och här finner man bl.a. norna, trolldruva, ögonpyrola, torta, ormbär, skogsnäva, nattviol, liljekonvalj och majbräken. I de frodiga, östra delarna av området där granskogen är tät växer även den vackert lilablommande men giftiga tibasten. Grova aspar, vårtbjörkar och sälgar finns det gott om i området. På asparna växer stiftgelelav och liten aspgelelav och på sälg förekommer doftticka och lunglav. Lunglaven har också hittats på gran vilket är mycket ovanligt och tyder på hög luftfuktighet.
Tillgången på död ved varierar mycket inom området. I delar av de högproduktiva
bestånden förekommer dock allmänt till rikligt med lågor och torrakor. Det är positivt
eftersom många arter är beroende av död ved för sin överlevnad. Vid inventeringen
noterades vedlevande svamparter som stjärntagging och ulllticka på granlågor i
området. Garnlav liksom den nordliga skålsvampen gammelgransskål har också hittats på gran. Den höga boniteten kommer att bidra till att mängden död ved ökar snabbt vilket också kommer att gynna artrikedomen i reservatet i högre grad.
I området har spår av tjäder observerats och här finns också hackspår från både tretåig hackspett och spillkråka. I reservatet finns också ett flertal sluttande småmyrar som bland annat hyser orkidéerna ängsnycklar, korallrot samt rikligt av Jungfru Marie nycklar.
Historisk plockhuggning har påverkat området i varierande omfattning, främst i de östra delarna. Här finns också två mindre hyggen med örtrik vegetation och uppslag av lövträd, som med rätt skötsel och på lång sikt förväntas bidra till reservatets höga naturvärden.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Norrbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
81,16
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
108,91
Areal totalt (hektar)
108,88
(Logga in för att skriva en kommentar)
