Tunsved
Beskrivning
Tunsved är beläget i Tunsvedbergets östsluttning mot Öster-Andsjön, ca 2 km öster om Pilgrimstad, 9 km nordväst om Gällö, 19 km sydost om Brunflo. Objektet består huvudsakligen av örtrik granskog med spridda förekomster av guckusko Cypripedium calceolus (NT).
Berggrunden i området är Revsundsgranit och jordarterna är moiga moräner och grus. Objektets högsta punkt i västra delen når ca 390 m.ö.h. medan Öster-Andsjön i östra kanten når 294 m.ö.h. Sluttningen är till stor del påverkad av rörligt markvatten, i östra delen finns ett flikigt rikkärrigt stråk med några små källuppkommor och i västra delen finns ett par kärrartade lokar.
Trädskiktet domineras av gran Picea abies, lövinslaget är inom större delen av området ca 10 20 %, i ett par mycket lövrika partier närmare 50 %. Sälg Salix caprea och asp Populus tremula är de vanligaste lövträden, men även björk Betula sp. och gråal Alnus incana ingår på många ställen. Tallinslaget Pinus sylvestris är flerstädes ca 10 %, i västra kanten ( i delområde A2) finns ett svagt talldominerat bestånd.
De högsta beståndsåldrarna finns längst i öster och längst i väster med bestånd i 125 150-årsåldern. I mittendelen och inom naturvårdsavtalet B2 uppskattas beståndsåldern till drygt 100 år efter senaste gallringen. Skogen är till stor del flerskiktad och med stor åldersspridning. Ett visst inslag av gamla grova träd, gran, tall, sälg, asp och björk finns inom i stort sett hela området. I västra delen finns ett litet tvåskiktat ungskogsbestånd med gamla grova tallöverståndare insprängt mellan äldre bestånd.
Död ved finns sparsamt måttligt. Ett litet parti i nordvästligaste kanten är mycket lågarikt. Efter avverkning på grannskiftet norr om har en redan riklig lågaförekomst förvandlats till plockepinn. På en del ställen inom området tycks en viss lågakontinuitet finns, medan andra partier blivit skogsmark efter hand under 1900-talet. Brandspår förekommer här och var, mest som brandljud i gamla och ofta
Forts i bifogad fil...
Berggrunden i området är Revsundsgranit och jordarterna är moiga moräner och grus. Objektets högsta punkt i västra delen når ca 390 m.ö.h. medan Öster-Andsjön i östra kanten når 294 m.ö.h. Sluttningen är till stor del påverkad av rörligt markvatten, i östra delen finns ett flikigt rikkärrigt stråk med några små källuppkommor och i västra delen finns ett par kärrartade lokar.
Trädskiktet domineras av gran Picea abies, lövinslaget är inom större delen av området ca 10 20 %, i ett par mycket lövrika partier närmare 50 %. Sälg Salix caprea och asp Populus tremula är de vanligaste lövträden, men även björk Betula sp. och gråal Alnus incana ingår på många ställen. Tallinslaget Pinus sylvestris är flerstädes ca 10 %, i västra kanten ( i delområde A2) finns ett svagt talldominerat bestånd.
De högsta beståndsåldrarna finns längst i öster och längst i väster med bestånd i 125 150-årsåldern. I mittendelen och inom naturvårdsavtalet B2 uppskattas beståndsåldern till drygt 100 år efter senaste gallringen. Skogen är till stor del flerskiktad och med stor åldersspridning. Ett visst inslag av gamla grova träd, gran, tall, sälg, asp och björk finns inom i stort sett hela området. I västra delen finns ett litet tvåskiktat ungskogsbestånd med gamla grova tallöverståndare insprängt mellan äldre bestånd.
Död ved finns sparsamt måttligt. Ett litet parti i nordvästligaste kanten är mycket lågarikt. Efter avverkning på grannskiftet norr om har en redan riklig lågaförekomst förvandlats till plockepinn. På en del ställen inom området tycks en viss lågakontinuitet finns, medan andra partier blivit skogsmark efter hand under 1900-talet. Brandspår förekommer här och var, mest som brandljud i gamla och ofta
Forts i bifogad fil...
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
61,62
Areal vatten (ha)
0,13
Areal land (ha)
65,54
Areal totalt (hektar)
65,64
(Logga in för att skriva en kommentar)
