Fulufjällets nationalpark



Utmärkt vandrarområde för alla kategorier av vandrare



 
Visar recensioner från      | Sortera efter    

Plus: Närheten, lättvandrat, Njupeskär, Göljån.

Minus:Vill man ha toppbestigningar blir det lite snopet här

Kommentar: Tog ledigt en Fredag från jobbet och körde upp från Örebro(42 mil) på Tordagseftermiddagen. Det var i mitten av Juni så dagarna var som längst, nästan.

Jag gick upp från Njupeskärsentrén mot Rörsjön och gick sen i en vid lov mot Harrsjön. Vidare mot Bergådalen, Särnmanskojan, Tangsjöstugan, Göljåstugan, Risdalen, Klortjärn, Brottbäcksstugan, Särnmanskojan, Rörsjön och slutligen ner vid Njupeskärsfallet. Jag hann med en tur upp till Altarringen vid Tangsjöstugorn också.

Jämfört med de områden man vanligtvis förknippar med fjällvandring så är det mycket korta avstånd på Fulufjället. Stugorna är i allmänhet mycket enkla, en del bara byggda kåtor som Risdalen och Klortjärn. Rörsjön är en Fiskecamp, så jag antar att fisket är bra. Enligt en del jag pratade med är det Röding och Öring framförallt som gäller.

Det är mycket välmarkerade leder, ibland sitter det ledmarkeringar var 15:e meter!

Det är väldigt lättvandrat då det är väldigt flackt. En nackdel är då att vatten rinner undan så man lär sig att fylla vattenflaskor när man har tillfälle.

För en som gått i norra fjällvärlden är naturen annorlunda. Det är kalfjäll, eller glesare skog med en annorlunda markväxtlighet. Det lär ha att göra med att på Fulufjället har man inte haft någon rennäring. Det sydliga läget gör sitt till säkert också.

Djurlivet visade sig främst i form av en uggla (troligtvis jorduggla eller fjälluggla enligt en jag beskrev den för) samt huggorm.

Jag tyckte det varkade sämre med tältplatser:
-över Rörsjöhon
-Mellan Bergådalsstugan och Särnmanskojan
-Mellan Tangsjöstugan och Göljåstugan(vid Göljåsjön tältade jag), till Risdalen, Klortjärn och Brottbäcksstugan.

Ett stort plus för det Naturum som byggts upp vid Njupeskärsentrén. Mycket lärorikt och intressant!

Det finns inga glaciärer, inte dramatiska toppar osv osv. Det är på så att säga fjäll utan berg. Jag sätter dock betyg 4 framförallt för närheten samt att det trots allt är riktigt fjäll enligt min mening, vilket slår det mesta i naturområden.Jag kan varmt rekommendera Fulufjället för den som vill komma bort lite grand, se lite vyer, prova utrustning mm.

Plus: närheten, mångsidigheten

Minus:?

Kommentar: så, då har man kommit hem ifrån en mycket angenäm vandring i fulufjällets nationalpark. och det är en mycket allsidig attraktion i natursverige, må jag säga...

vädret kan växla från regn till sol eller vindstilla till kuling på en minut som följd av vindkrock mellan varma norska vindar och kalla svenska. detta fick även vi uppleva. ömsom regn ömsom sol osv fick vi vänja oss vid och i efterhand så var det faktiskt ganska kul! det var gore-tex, shorts, sydväst, vantar, linne, sandaler och kängor om vartannat och för första gången i min 10-åriga "vandrarkarriär" har jag kommit hem och funnit att jag använt varenda plagg och pinal i packningen.

hur som helst så är floran och faunan snudd på unik med oförstörda renlavsmattor uppe på hela fjällplatån. vi såg även ett med fjällmått mätt ganska rikt fågelliv som inkluderade småspov, dalripa, lavskrika och gulärla. Lämmlar och älg fick vi också syn på. Björnarna höll sig undan denna gången.

Fulufjällets naturrum som ligger vid entrén, var ett trevligt inslag i parken där man i stort sett kan få reda på allt om parken, dess historia och dess invånare. Rekommenderas!

vi tänkte gå en längre tur ner mot tangsjöarna för att övernatta och besöka den gamla altarringen som ligger en bit därifrån men vi fick ändrade planer. Vi höll oss mest uppe i den norra delen av parken och tittade på njupeskär både uppifrån och nerifrån, ett magnifikt vattenfall!!! njupeskärsturen går genom tallurskog och är en trollsk upplevelse som inte bör missas.

det fanns en hel del snö kvar på fjället när vi traskade där, kanske i mesta laget men vid midsommar borde klimatet vara perfekt. Då har ju även björkarna slagit ut, något som vi missade. Lederna på fjällsidorna är väldigt steniga, så det gäller att ha stabila skodon. Uppe på fjällplatån är det som natt och dag. Här går man på mjuka lavmattor som känns som skumgummi. Väldigt behagligt för knäna! Raststugor och övernattningsstugor förekommer i tillräckligt antal och lederna är väl markerade.

Slutligen så kan jag mer än varmt rekommendera ett kortare eller längre besök till denna vår senast tillkomna nationalpark. Här finns det mesta man vill ha i fjällväg inom ett rimligt avstånd från det flesta orter om man inte bor i norra norrland. Vattnet smakar utmärkt i bäckarna och har man tur kan man skåda en hel del djur. Man kan kontakta Naturrum för råd och tips om turen (det gjorde vi och blev vänligt bemötta) och även gå in på http://w1.250.telia.com/~u25010156/Fulufjallet/ för mer info. Även naturvårdsverket har bra information om parken som är en del av PANparks, http://panparks.apd.hu/Network/Ourparks/Fulufjallet ett nätverk med europeiska nationalparker som man kan surfa in på för lite info på engelska.

Så surfa, maila, ring eller bara åk dit, säger en nöjd vandrare!


en sak till: man bör även ta en titt på regnkatastrof-området vid göljån, där flera tusen kubikmeter skog sköljdes bort under bara några timmar 1997. Ett svensk bevis på moder jords oanade krafter.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.