Vilken betydelse har längden?
- Trådstartare Fresso
- Start datum
Längden har betydelse ibland !
Jag har två kajaker som jag omväxlande paddlar beroende på humör och typ av paddling. Den ena en Kavat på 5,20 den andra en Nomad på 5,80.
Jag har "farttestat" båda med GPS under samma vindförhållanden och med diverse paddlar, och fartskillnaden för mig är försumbar. Teoretiskt borde den långa Nomaden vara snabbare, men icke för mig.
Enligt Björn Thomasson (konstruktören av mina kajaker) så skall det vara ganska stor skillnad på fartresurserna både då det gäller matchfart och toppfart till Nomadens fördel, men han påpekar även att för att kunna få ut det lilla extra ur den längre kajaken krävs både teknik och styrka. Det vill säga en otränad nybörjare orkar inte "få igång" en lång kajak tillräckligt för att uppleva någon skillnad.
Jag får väl acceptera det faktum att jag fortfarande har en del att lära om paddelteknik och att jag inte tillhör de storvuxnas skara...........
Jag har två kajaker som jag omväxlande paddlar beroende på humör och typ av paddling. Den ena en Kavat på 5,20 den andra en Nomad på 5,80.
Jag har "farttestat" båda med GPS under samma vindförhållanden och med diverse paddlar, och fartskillnaden för mig är försumbar. Teoretiskt borde den långa Nomaden vara snabbare, men icke för mig.
Enligt Björn Thomasson (konstruktören av mina kajaker) så skall det vara ganska stor skillnad på fartresurserna både då det gäller matchfart och toppfart till Nomadens fördel, men han påpekar även att för att kunna få ut det lilla extra ur den längre kajaken krävs både teknik och styrka. Det vill säga en otränad nybörjare orkar inte "få igång" en lång kajak tillräckligt för att uppleva någon skillnad.
Jag får väl acceptera det faktum att jag fortfarande har en del att lära om paddelteknik och att jag inte tillhör de storvuxnas skara...........
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Det här är en komplex (och ofta återkommande) fråga med många hoptrasslade parametrar, men enkelt kan man säga att ökad längd innebär (om övriga mått är oförändrade):
1. större våt yta och därmed mer friktion. Friktion ökar linjärt med farten och påverkar kajak i alla fartregister
2. att vågbildningsmotståndet sätter in vid lite högre fart – vilket innebär att om paddlaren har styrka och teknik nog att regelmässigt bemästra den högre friktionen finns möjlighet att pressa kajaken till högre farter. Vågbildningsmotståndet är en olinjär funktion som börjar påverka kajaken någonstans vid 7-8 km/t och sedan ökar brant.
3. ett mera fördelaktigt förhållande mellan längd och bredd och därmed en mindre snabb ökning av vågbildningsmotståndet nära toppfart – det går alltså för en stark paddlare att pressa toppfarten ytterligare en liten aning.
4. en aning mera stabilitet genom att ”sittytan” blir större
5. mer lastkapacitet och volym
6. mer kursstabilitet men sämre manöverbarhet
7. Större upplovningseffekt i sidvind – vilket alltså måste kompenseras med paddelteknik, justerbar skädda eller order
8. oftea högre fart i krabb motsjö på grund av mindre stampning (fast för alla skrov finns någon kombination av våglängd/våghöjd där skrovet stampar och det blir svårt att hålla fart).
Kort och lite förenklad slutsats: En stark paddlare med bra teknik kan hålla högre medelfart i alla sammanhang med en lång kajak, men får jobba lite mer över hela fartregistret. En svagare paddlare kan hålla högre marschfart i en kortare kajak genom mindre friktion och kan inte driva någon kajak oavsett längd till toppfart.
Björn
1. större våt yta och därmed mer friktion. Friktion ökar linjärt med farten och påverkar kajak i alla fartregister
2. att vågbildningsmotståndet sätter in vid lite högre fart – vilket innebär att om paddlaren har styrka och teknik nog att regelmässigt bemästra den högre friktionen finns möjlighet att pressa kajaken till högre farter. Vågbildningsmotståndet är en olinjär funktion som börjar påverka kajaken någonstans vid 7-8 km/t och sedan ökar brant.
3. ett mera fördelaktigt förhållande mellan längd och bredd och därmed en mindre snabb ökning av vågbildningsmotståndet nära toppfart – det går alltså för en stark paddlare att pressa toppfarten ytterligare en liten aning.
4. en aning mera stabilitet genom att ”sittytan” blir större
5. mer lastkapacitet och volym
6. mer kursstabilitet men sämre manöverbarhet
7. Större upplovningseffekt i sidvind – vilket alltså måste kompenseras med paddelteknik, justerbar skädda eller order
8. oftea högre fart i krabb motsjö på grund av mindre stampning (fast för alla skrov finns någon kombination av våglängd/våghöjd där skrovet stampar och det blir svårt att hålla fart).
Kort och lite förenklad slutsats: En stark paddlare med bra teknik kan hålla högre medelfart i alla sammanhang med en lång kajak, men får jobba lite mer över hela fartregistret. En svagare paddlare kan hålla högre marschfart i en kortare kajak genom mindre friktion och kan inte driva någon kajak oavsett längd till toppfart.
Björn
btd; sa:
Finns det något rätt rått diagram över olika vattenlinjelängder och motståndet vid olika hastigheter?? Eller blir det så rått så att det inte ens är nån mening att pyssla med...
(Man kan väl snitta/gissa fram något lagomt bredmått och den övriga skrovformen.)
Är jag alltför optimistisk ;-)
-p-
[/QUOTE]
Finns det något rätt rått diagram över olika vattenlinjelängder och motståndet vid olika hastigheter??[/QUOTE]
Förutom våt yta och vattenlinje så har det betydelse hur volymen är fördelad.
En grundkurs finns på Björns hemsida.
http://www.thomassondesign.com/doc/kayakperform3.php
http://www.thomassondesign.com/doc/kayakdim1.php
Peter Unold har på sin hemsida statistik över olika kajakers motstånd vid olika farter. Här kan man också jämföra med bl.a. längden på kajakerna.
http://www.unold.dk/paddling/articles/kayakstatistics.html
http://www.unold.dk/paddling/articles/kayakvelocity.html
Finns det något rätt rått diagram över olika vattenlinjelängder och motståndet vid olika hastigheter??[/QUOTE]
Förutom våt yta och vattenlinje så har det betydelse hur volymen är fördelad.
En grundkurs finns på Björns hemsida.
http://www.thomassondesign.com/doc/kayakperform3.php
http://www.thomassondesign.com/doc/kayakdim1.php
Peter Unold har på sin hemsida statistik över olika kajakers motstånd vid olika farter. Här kan man också jämföra med bl.a. längden på kajakerna.
http://www.unold.dk/paddling/articles/kayakstatistics.html
http://www.unold.dk/paddling/articles/kayakvelocity.html
