Jag har rätt bra inblick och generellt kan man nog säga att det är få företag inom besöksnäringen som "kommer med kapital söderifrån"; det finns ett fåtal. Det förekommer lokala framgångsrika initiativ som ex Sapmi Nature camp som drivs av Lennart Pittja där gäster sover i Lavvu och får vara med och röka fisk och lära sig om det traditionella livet i Sapmi. Geunja sami ecolodge i Ammarnäs är ett annat exempel. Visst bedriver "inflyttade" turistverksamhet - Matti och Stina som driver Jokkmokkguiderna är ett exempel men efter 30 år i trakten kan man väl betrakta dem som rätt acklimatiserade. Christian och Mirja från Laponia Adventure ett annat. Det finns holländare, tyskar och fransmän som driver olika typer av verksamheter och Marcus Eldhs företag Wild Sweden kör då och då guidade turer tillsammans med lokala besöksnäringsentreprenörer. I Jokkmokk drivs Hotel Akerlund av Annelie Päiviö och Katrin Bagge. Vandrarhemmet av Caisa Isaksson. Eva Gunnare som har kurser där hon lär ut vilka örter och växter som finns är förvisso uppvuxen på Östermalm men drevs som ung av kärleken till fjällen till Jokkmokk, blev personalchef på stationen i Kvikkjokk och gifte in sig i en renskötarfamilj. Så här ser det ut för väldigt många av de företagare jag har kontakt med - många är lokala, många är inflyttade för att man vill skapa sig ett liv i den här regionen.
Jag känner inte igen bilden av storkapital och fullständiga rättigheter. Visst finns det också, men det är inte där besöksnäringen främst utvecklats det senaste decenniet. Det är i småskaliga naturnära upplevelser, med hög grad av kvalitet. Mindre grupper, mer hållbart och lokalt förankrat.
Storskaligheten ser man dock i finska Lappland och till viss del i Norge ex runt tomteturism i Rovaniemi och i satsningarna runt Levi. Om man menar att det är en utmärkande del för hur besöksnäringen ser ut i åtminstone regionen Swedish Lapland (som omfattar Norrbotten samt Sorsele och Skellefteå), så menar jag att då har man helt enkelt rätt dålig insikt i hur verkligheten ser ut. Det finns vissa områden som är lite mer utsatta; det är som känt Kebnekaise, det är trollsjön och till viss del börjar Aktse/Skierfe bli det.
Man bör även skilja på turism och besöksnäring. Besöksnäringen är oerhört viktigt för mindre kommuner och för Jokkmokks del så skapade besöksnäringen runt 150 årsarbeten (innan covid) och bidrar med en ansenlig peng till den lokala ekonomin. Om man tror att en minskad besöksnäring och minskade intäkter skulle vara en "lösning" så är man i mina ögon helt fel ute. Det skulle för många kommuner innebära ett stort tapp. Besöksnäringen utgör också en viktig röst och motpol till olika typer av exploateringar - kalhyggesavverkningar, vindkraftsexploateringar, gruvexploateringar.
