3. Mårma- (BD6: N Vistasstugorna)
På generalstabskartan återfinns ”Mormantjåkko” som namn på toppen 1959, vilken motsvarar dagens 1938 och är hela massivsområdets högsta topp. Sannolikt av denna anledning har namnet funnit fäste, oftast som ”Mårmatjåkka”, men under 1960-talets granskningsarbeten kom man fram till att placeringen var felaktig. En uppgift gjorde gällande att det fjäll som på generalstabskartan kallades ”Ruokotjåkko” (toppen 1726 med omgivning) var den korrekta platsen och på topografiska kartan 30I/31I från 1968 är namnet flyttat till den plats där dagens Moarhmmáčohkka står. Noteras bör dock att namnet ursprungligen skrevs med fetstil, vilket innebär att det täcker ett större område och inte enbart den närmaste toppen, men detta har sedermera dragits tillbaka, vilket troligtvis skett av misstag. Det kan därmed förhålla sig så att Moarhmmáčohkka bör betraktas som ett samlingsnamn på hela det massiv som har 1892 som sin högsta punkt. Vad gäller orsaken bakom flytten finns inget noterat, men allmänt gäller att vid denna tid samlades många nya namn in i fält, så troligen har platsen pekats ut av de samer som tillfrågades under arbetets gång. Under 1980-talets kompletterande rekognoscering fann man ingen anledning att förändra något och den gången granskades uppgifterna av samen Mikael Svonni, som är bördig från trakten och numera även professor i samiska.
[...]
4. Repi- (BD6: NV Nallostugan)
Dalen Šielmmávággi som förbinder Nallo- och Tjäktjastugorna är även känd under namnet ”Repivagge” och fjällen genast norr därom har understundom kallats ”Repitjåkka” och ”Repipakte”. Inget av dessa namn står att finna på generalstabskartan, men där finns å andra sidan ”Kaska Repitjåkko” motsvarande dagens Gaskačohkka (1629). Det namnet, vilket även uppfattats som gällande för hela massivet, är uppenbart knutet till Riehppiglaciären på den östra sidan och har den enkla översättningen ”det mittre jökelhyllefjället”, eller kanske ”fjället mellan nischdalarna”. Därmed är det inte svårt att tänka sig att de omgivande fjällryggarna också kommit att få benämningar som börjar på ”Repi-”, men dessa är inte bekräftade vid rekognoscering. Möjligen kan det röra sig om ett äldre namnskick, men det råder också osäkerhet om namnens status som ”genuint samiska” enligt tidigare beskrivning. För att de skall införas på fjällkartan krävs därför belägg för nutida bruk bland traktens samer, men istället har man vid senare fältarbeten erhållit två andra namn på det större massivet – Gaskačohkka och Šielmmáčorru – och man skulle kunna förmoda att dessa tillsammans med Šielmmáčohkka längre österut tillsammans täcker in alla ”Repi-topparna”, vilka saknar namn på kartan. Šielmmá är genitivform av šielbmá som betyder ”tröskel”, vilket skulle kunna syfta på branten ovan sjön 1078.
Den typ av generalisering som beskrivs ovan är vanlig bland genuint samiska namn, vilket kan bekräftas med en snabb blick på valfri fjällkartas så kallade namnknippen, men även svenskar har då och då funnit det praktiskt att göra så med ett samiskt namn som bas. Det har ibland hänt att de terrängformer som då namngivits utifrån ett tänkt ”basnamn” i själva verket haft helt andra samiska namn från början och med tanke på rekognosceringsresultaten kan man misstänka att detta är vad som skett i det här fallet.
