Tunga saker ska stuvas nära ryggen??

Att om du har tyngdpunkten högst upp då jobbar dina ryggmuskler extra hårt för att bära det.
Lutningen framåt är inget som är ansträngande. Den gör det tvärtom lättar eftersom den neutraliserar den kraft som drar axlarna och överkroppen bakåt på grund av att ryggsäcken har en tyngdpunkt utanför kroppen.
Nermanders svar var sanslöst bra - skall du neutralisera en tyngdpunkt som ligger utanför ändan så får du luta dig väääldigt mycket framåt.
 
När man går blir det små rörelser i sidled vä-hö. Har man tyngs punkten högst upp får man jobba emot extra mycket. Alla andra "verksamheter" vill ha tyngs punkten så lågt som möjligt, varför? Tyngdkraften!
 
Senast ändrad:
När man går blir det små rörelser i sidled vä-hö. Har man tyngs punkten högst upp får man jobba emot extra mycket. Alla andra "verksamheter" vill ha tyngs punkten så lågt som möjligt, varför? Tyngdkraften!
Vi har uppenbarligen helt olika åsikter i den här frågan. Jag tycker att det står helt klart att i alla "verksamheter" där man bär tungt framgår det tydligt i både bild ( bilder på sherpas som bär och bilder från naturfolk som bär tunga bördor) och text (samtliga outdoorforum som jag läst) att vid förflyttning i vanlig terräng så skall tyngdpunkten från packningen ligga långt in och relativt högt upp. Vid förflyttning där man tvingas balansera ( skidåkning, skridskor etc.) så bör man ha den lågt.

Det är inte alltid den "stora massan" har rätt men i det här fallet tror jag faktiskt att det är så!

(Lägg märke till att sherpan på bilden har förflyttat en del av tyngden till hjässan)

"End of story" för min del!:giggle:
9cb8e09a1c5cfedc2135d6f81f9ccabd.jpg
 
När man går blir det små rörelser i sidled vä-hö. Har man tyngs punkten högst upp får man jobba emot extra mycket. Alla andra "verksamheter" vill ha tyngs punkten så lågt som möjligt, varför? Tyngdkraften!
Bokhyllor och såna statiska saker packar man som du säger. Tunga varor i matbutiken ställer man långt ner, dels blir det lättare att komma åt dem och dels bidrar de till stabilitet om hyllan är lätt i övrigt.
Men om du skulle ha packningen kring benen/fötterna (för att få ner det så långt ner man kan och hårddra det lite med tanke på tyngdkraften du nämnde) , så skulle vi också bli statiska och få svårt att röra oss.
Tänker att du kanske missar att den mesta vikten hamnar på höften och inte på axlarna, med en vandringssäck? Den leds ju ner via ramen/armeringen och sen använder vi överkroppen som en slags pendel från höften för att balansera och korrigera så vi får en så rak lodlinje ner i fötterna som möjligt, men det sker ju automatiskt för att inte ramla.

Gigantiska höftbälten som sväljer 70 l kanske hade varit nåt, men tveksamt om man skulle kunna röra sig obehindrat med såna :)
 
Vi har uppenbarligen helt olika åsikter i den här frågan. Jag tycker att det står helt klart att i alla "verksamheter" där man bär tungt framgår det tydligt i både bild ( bilder på sherpas som bär och bilder från naturfolk som bär tunga bördor) och text (samtliga outdoorforum som jag läst) att vid förflyttning i vanlig terräng så skall tyngdpunkten från packningen ligga långt in och relativt högt upp. Vid förflyttning där man tvingas balansera ( skidåkning, skridskor etc.) så bör man ha den lågt.

Det är inte alltid den "stora massan" har rätt men i det här fallet tror jag faktiskt att det är så!

(Lägg märke till att sherpan på bilden har förflyttat en del av tyngden till hjässan)

"End of story" för min del!:giggle:
Visa bilaga 39286
Att börja belasta hjässan på det viset kräver nog träning och tillvänjning under lång tid. Min hals- och nackmuskulator skulle inte gilla att bära på det viset som jag är tränad just nu.
Bara för att någon annan gör så (och råkar vara professionell bärare), är det inte nödvändigtvis bäst för mej!

/Patrik
 
När man går blir det små rörelser i sidled vä-hö. Har man tyngs punkten högst upp får man jobba emot extra mycket. Alla andra "verksamheter" vill ha tyngs punkten så lågt som möjligt, varför? Tyngdkraften!
Hm, där kanske du faktiskt har en poäng? Vad gäller framåt-bakåt så är jag övertygad om att tyngdpunkten bör vara högt upp (och tyngden bäras av höfterna), men om man svajar vänster-höger när man går så kan det väl knappast vara fördelaktigt med tyngdpunkten högt upp. Jag tror mig ha läst att naturfolken, och åtminstone de som bär tunga saker på huvudet, har en gångstil där de sätter den ena foten rakt framför den andra när de går, dvs. de svajar inte något alls, eller minimalt, i sidled. Så gångstilen kan nog vara av icke obetydlig vikt när det gäller att hitta den optimalt bekväma "tyngdpunktsplaceringen".

PS. Kolla gärna sherpans fotnedsättning i #28. Jag misstänker att iaf jag går lite mer bredbent med TUNG packning.
 
Men vad är det för enskilda prylar som är så himla tunga? Tänker att vikten blir i stort rätt jämt fördelat? När jag plockar upp min fullpackade rygga tänker jag mest på vikten överlag, inte att den är tung upptill eller nertill?

Har en fundering kring "packa rätt" rekommendationen att den kanske blev en sanning då man packade tyngre mat med på tur.
 
Ibland behöver man prova om och om för att inse sanningen.
Du menar att det inte räcker med att ha provat det 1-2 gånger årligen i 10 års tid? För det är så många gånger vi har demonstrerat det för scouterna. Två identiska ryggsäckar (det var därför det blev Alaska, för både jag och en ledarkollega hade varsin hemma), exakt samma vikt, den ena med hög tyngdpunkt och den andra med låg.

Jag har även provat att packa tunga saker i den nedre packpåsen vid vandring och det funkar inget bra, allting blir baktungt.
 

Liknande trådar