Hej! Vad rekomenderar ni för lägsta vattenpelare för yak och golv i ett tält?
Mvh
Peter
Mvh
Peter
Tält
- Trådstartare Duccepeter
- Start datum
Jag skulle aldrig köpa ett tält med en vattenpelare på under 10000 mm.
Tältgolv kryper jag på och rör mig.
Med membranbyxor som har 10000 mm i vattenpelare skall du kunna
ställa dig på knä i en vattenpöl utan att de släpper igenom vatten.
Under 10000 mm så släpper de igenom vatten när man står på knä i en vattenpöl.
Inte för jag skulle ställa mig på knä i en vattenpöl men det är det praktiska testet för att
se om membranet ligger över eller under 10000 mm i vattenpelare.
Tältgolvet har samma funktion som membranbyxorna - de skall hålla dig skyddad från väta
när de utsätts för trycket kroppen skapar av vikten.
Vattenpelare på ytterduk har jag valt högsta möjliga.
Vattenpelaren på mina tält är 5000 mm för 2 (de är inte hilleberg) och ett Hilleberg Saivo med 5500 mm på ytterduken.
Med tid och slitage så sänks vattenpelaren så det är bra med ett högt utgångsläge.
Tältgolv kryper jag på och rör mig.
Med membranbyxor som har 10000 mm i vattenpelare skall du kunna
ställa dig på knä i en vattenpöl utan att de släpper igenom vatten.
Under 10000 mm så släpper de igenom vatten när man står på knä i en vattenpöl.
Inte för jag skulle ställa mig på knä i en vattenpöl men det är det praktiska testet för att
se om membranet ligger över eller under 10000 mm i vattenpelare.
Tältgolvet har samma funktion som membranbyxorna - de skall hålla dig skyddad från väta
när de utsätts för trycket kroppen skapar av vikten.
Vattenpelare på ytterduk har jag valt högsta möjliga.
Vattenpelaren på mina tält är 5000 mm för 2 (de är inte hilleberg) och ett Hilleberg Saivo med 5500 mm på ytterduken.
Med tid och slitage så sänks vattenpelaren så det är bra med ett högt utgångsläge.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Det beror på din tilltänkta (huvudsakliga) användning - se mer nedan. Vad jag förstått bor vit.kanin i sina tät på heltid, året runt, och då måste fr a tältgolvet tåla mycket - både slitage och vattentryck vid punktbelastning. Då sover man kanske inte bara i tältet, utan "bor", rumsterar om och lever en del av sitt liv därinne. Och det gör man ju inte på en vanlig vandring.
Högre nötningsbeständighet och vattenpelare brukar också innebära högre vikt*. Transporterar man sin packning per lådcykel, pulka eller kajak spelar det minde roll än om man ska bära allt på ryggen under en långvandring. Och det är tveksamt om de riktigt höga VP-värdena gör någon skillnad på en vanlig vandringstur, ens i det regniga nordiska fjällklimatet.
Vad är då rimligt? Jag är själv, möjligen lite fördomsfullt, skeptisk mot fr a amerikanernas ofta låga VP-värden - t ex detta mycket vanliga tält med 1200 mm på både golv och ytterväv. De har faktiskt torrare klimat i de flesta av sina berg och gör kanske tält därefter. Av troligen samma anledning bryr de sig sällan heller om att tältet ska gå att få upp med yttertält först; de får kanske inte lika ofta göra det i hällande regn.
Men VP-värden som nordiska och europeiska tillverkare brukar röra sig mellan har jag erfarenhetsmässigt upplevt som fullt tillräckliga, även hos de "superlätta" tältmodellerna.
Den Ringstind SL 1-2 som jag nu flitigt använt i 13+ år har 2000 mm VP på ytterväven och faktiskt bara 3000 mm på golvet. Bägge är silikonbelagda vävar.
Ytterväven har hittills aldrig läckt, och då har det varit med om veckolånga ösregn på tvären i västra Norges atlantiska lågtryck
.
Golvet var jag initialt rejält skeptisk mot, och tycker fortfarande att det varit dumsnålt av tillverkaren att skava ner på totalvikten just där. Men det har faktiskt klarat sig över förväntan, och jag har aldrig upplevt ett fuktgenomlag underifrån.
Fast mitt sätt att använda tältet bidrar säkert till detta. Jag "bor" inte i tältet som vit.tkanin - mest bara sover i det - och behöver sällan stå på knäna direkt på tältgolvet. Jag lagar visserligen ofta mat i absiden, men då sittande/halvliggande innanför dörren ovanpå mitt liggunderlag (av cellplast), som jag alltid lägger ut allra först - och det fördelar ju trycket från min kropp.
Jag rör mig också oftast högt uppe där det är torrare än i diverse träskiga dalgångar, men å andra sidan oftare stenigt och/eller grusigt. På den sortens vassa/hårda mark blir nötningsbeständighet viktigare än vattenpelare, och då slänger jag in ett ark vanlig bubbelplast under de delar av tältgolvet jag kommer att belasta - i praktiken under liggunderlaget. Det både skyddar golvet och bidrar till värmeisoleringen, vilket gör att jag kan ha tunnare = lättare liggunderlag.
Sammanfattning: fundera först på hur du tänker använda tältet. Jag är ute i regniga fjäll i 2-3 veckor i stöten, och mina 2000 mm VP på yttertältet känns betryggande, medan jag är lite extra försiktig med mitt tunna golv. Men ska du tälta långa perioder på sumpig mark i hällande regnstormar, så höj VP-tröskeln. Det finns fina lätta tält med 5-10 000 mm VP på golvväven. Yttervävar med 2-3000 mm VP har nog betryggande marginaler, där kan det vara viktigare att kolla på var sömmarna ligger och hur de är sydda. Samt, oavsett, sömtäta sömmarna i silikonbelagda vävar, som inte kan tejpas eller tätas på fabrik (jag har dock struntat i att göra det på mitt eget tält, och det har gått bra hittills).
Köp ändå hellre silikonbelagt än PU-belagt, som visserligen brukar ha tejpade sömmar men är tyngre för samma rivstyrka och kommer att delaminera efter ett antal år.
* DCF/dyneema är lättare än silikon- eller PU-belagda vävar,men ändå "helt vattentätt"; det är dock dyrt, mindre nötningsbeständigt och har vissa andra nackdelar.
Högre nötningsbeständighet och vattenpelare brukar också innebära högre vikt*. Transporterar man sin packning per lådcykel, pulka eller kajak spelar det minde roll än om man ska bära allt på ryggen under en långvandring. Och det är tveksamt om de riktigt höga VP-värdena gör någon skillnad på en vanlig vandringstur, ens i det regniga nordiska fjällklimatet.
Vad är då rimligt? Jag är själv, möjligen lite fördomsfullt, skeptisk mot fr a amerikanernas ofta låga VP-värden - t ex detta mycket vanliga tält med 1200 mm på både golv och ytterväv. De har faktiskt torrare klimat i de flesta av sina berg och gör kanske tält därefter. Av troligen samma anledning bryr de sig sällan heller om att tältet ska gå att få upp med yttertält först; de får kanske inte lika ofta göra det i hällande regn.
Men VP-värden som nordiska och europeiska tillverkare brukar röra sig mellan har jag erfarenhetsmässigt upplevt som fullt tillräckliga, även hos de "superlätta" tältmodellerna.
Den Ringstind SL 1-2 som jag nu flitigt använt i 13+ år har 2000 mm VP på ytterväven och faktiskt bara 3000 mm på golvet. Bägge är silikonbelagda vävar.
Ytterväven har hittills aldrig läckt, och då har det varit med om veckolånga ösregn på tvären i västra Norges atlantiska lågtryck
.Golvet var jag initialt rejält skeptisk mot, och tycker fortfarande att det varit dumsnålt av tillverkaren att skava ner på totalvikten just där. Men det har faktiskt klarat sig över förväntan, och jag har aldrig upplevt ett fuktgenomlag underifrån.
Fast mitt sätt att använda tältet bidrar säkert till detta. Jag "bor" inte i tältet som vit.tkanin - mest bara sover i det - och behöver sällan stå på knäna direkt på tältgolvet. Jag lagar visserligen ofta mat i absiden, men då sittande/halvliggande innanför dörren ovanpå mitt liggunderlag (av cellplast), som jag alltid lägger ut allra först - och det fördelar ju trycket från min kropp.
Jag rör mig också oftast högt uppe där det är torrare än i diverse träskiga dalgångar, men å andra sidan oftare stenigt och/eller grusigt. På den sortens vassa/hårda mark blir nötningsbeständighet viktigare än vattenpelare, och då slänger jag in ett ark vanlig bubbelplast under de delar av tältgolvet jag kommer att belasta - i praktiken under liggunderlaget. Det både skyddar golvet och bidrar till värmeisoleringen, vilket gör att jag kan ha tunnare = lättare liggunderlag.
Sammanfattning: fundera först på hur du tänker använda tältet. Jag är ute i regniga fjäll i 2-3 veckor i stöten, och mina 2000 mm VP på yttertältet känns betryggande, medan jag är lite extra försiktig med mitt tunna golv. Men ska du tälta långa perioder på sumpig mark i hällande regnstormar, så höj VP-tröskeln. Det finns fina lätta tält med 5-10 000 mm VP på golvväven. Yttervävar med 2-3000 mm VP har nog betryggande marginaler, där kan det vara viktigare att kolla på var sömmarna ligger och hur de är sydda. Samt, oavsett, sömtäta sömmarna i silikonbelagda vävar, som inte kan tejpas eller tätas på fabrik (jag har dock struntat i att göra det på mitt eget tält, och det har gått bra hittills).
Köp ändå hellre silikonbelagt än PU-belagt, som visserligen brukar ha tejpade sömmar men är tyngre för samma rivstyrka och kommer att delaminera efter ett antal år.
* DCF/dyneema är lättare än silikon- eller PU-belagda vävar,men ändå "helt vattentätt"; det är dock dyrt, mindre nötningsbeständigt och har vissa andra nackdelar.
Senast ändrad:
Hej!
Tack för alla svar. Nu är det bara att slå till
Mvh
Peter
Tack för alla svar. Nu är det bara att slå till
Mvh
Peter
