Jaha, då har skridskosuget slagit till i kroppen igen. Tidigare än vanligt, så nu är det väntans tider som gäller. Väntan på den först riktiga köldknäppen så vi kan sträck ut på nyisen som lagt sig på premiärsjön.
Vad fyller ni väntan med? Läsa skridskolitteratur, slipa skridskor (gjorde jag igår), planera för turer på kartan, inte missa en enda väderprognos, snickra på sida på nätet...
Minst en månad kvar, och man är som ett otåligt barn inför julafton. Puh, jobbigt detta.
http://www.frilufts.se/arvika/skridsko/index.htm
Vad fyller ni väntan med? Läsa skridskolitteratur, slipa skridskor (gjorde jag igår), planera för turer på kartan, inte missa en enda väderprognos, snickra på sida på nätet...
Minst en månad kvar, och man är som ett otåligt barn inför julafton. Puh, jobbigt detta.
http://www.frilufts.se/arvika/skridsko/index.htm
Har ni märkt hur ens omgivning tittar lite konstigt på en (ännu lite mer konstigt än vanligt när man t.ex. tar med sig grillorna till jobbet en septemberdag för att lämna in dem för slipning)? Eller hur man hurrar för väderprognoser med medeltemperaturer under det normala (den plågade, luttrade blicken från sambon)? Eller dregelfläckarna på just de kartorna med ytterskärgård?
