Sista sommaren?

[niking]

Angående problem med påstigning, så har jag noterat att många äldre män föredrar en s.k. damcykel med öppen ram. Troligtvis för att de då slipper kasta benet över sadeln, utan bara behöver kliva över cykeln vid överrörets lägsta punkt. Men det kan ju även bero på att s.k. damramar har en kortare reach, vilket kan passa äldre män bättre än yngre (och betydligt vigare) män.

Har också hört att hos vissa e-cykeltillverkare (inriktade mot vardagscyklar), så står s.k. damramar för ca 90% av försäljningen.

Så här borde kanske en s.k. damcykel vara något för dig att överväga?
/Niklas

 

[camoscio]

Angående problem med påstigning, så har jag noterat att många äldre män föredrar en s.k. damcykel med öppen ram. Troligtvis för att de då slipper kasta benet över sadeln, utan bara behöver kliva över cykeln vid överrörets lägsta punkt. Men det kan ju även bero på att s.k. damramar har en kortare reach, vilket kan passa äldre män bättre än yngre (och betydligt vigare) män.

Har också hört att hos vissa e-cykeltillverkare (inriktade mot vardagscyklar), så står s.k. damramar för ca 90% av försäljningen.

Så här borde kanske en s.k. damcykel vara något för dig att överväga?
/Niklas

Jag körde länge på med att ställa mig på vänster trampa, sparka igång med höger och lyfta höger ben över. Under åren närmast efter pandemin började jag cykla en hel del med packning, t ex packväskor på bägge sidor, och leddes till att sluta med detta. Sen missade jag l nån gång utan packning och övergick helt till att, med vänster fot på marken, lirka höger ben över och sen flytta upp vänster fot och sparka igång. För att förenkla i samband med dagligt bruk köpte jag förra eller förrförra året en cykel med svängd ram, men fortsatte att anända den med rak ram för flerdagarsturer med övernattning. Men den stals och jag gitter inte skaffa ny när jag har så lite tid kvar som cyklist. Idag gjorde jag min första dagsutflykt för året, till Smedstad dammar, 4 km från min bostad,

 

[camoscio]

Efter tre utenätter nu i maj känner jag mig ngtsånär redo. Den sista var häromdan vid Gårasjön i Linköping. 5 mil dit med cykeln, 10 kg packning. Märker att kondisen försämrats mer än benstyrkan. Naturligt nog, eftersom jag tränar benen på flera sätt, två gånger i veckan, men inte utövar någon uttalad konditionsträning alls. De lite knöliga påstigingarna kräver en del försiktighet med tanke på omgivande trafik, och jag irriteras något av att vardera pedalen ska rotera 90 grader när jag sätter ned foten (utan belastning ställer sig ju pedalerna vinkelrätt mot marken). Det blir nog en sommar även iår.

 

[camoscio]

Jag körde länge på med att ställa mig på vänster trampa, sparka igång med höger och lyfta höger ben över. Under åren närmast efter pandemin började jag cykla en hel del med packning, t ex packväskor på bägge sidor, och leddes till att sluta med detta. Sen missade jag l nån gång utan packning och övergick helt till att, med vänster fot på marken, lirka höger ben över och sen flytta upp vänster fot och sparka igång. För att förenkla i samband med dagligt bruk köpte jag förra eller förrförra året en cykel med svängd ram, men fortsatte att anända den med rak ram för flerdagarsturer med övernattning. Men den stals och jag gitter inte skaffa ny när jag har så lite tid kvar som cyklist. Idag gjorde jag min första dagsutflykt för året, till Smedstad dammar, 4 km från min bostad,

Jag diskuterade för ett tag sen med min cykelhandlare om möjligheten med svängd ram eller något lägre rak (och jag borde ju träna tillbaka förmågan eller modet att starta med vänster fot på sin trampa och höger över, i farten , åtm. utan packning). Men det blev ett missförstånd här; cykelhandlaren trodde att jag ville ha en likadan som den som stals, med 2*7 växlar, medan jag fortfarande trivs bäst med 3*9. Jag hade också glömt att kröken i den svängda ramen sitter så pass högt att den ändå kräver att jag lyfter högerfoten en bra bit vid start, och fortfarande måste lägga omkull cykeln när jag stannar och ska av. Så det var inte mycket vunnet med en sådan cykel.

 

[camoscio]

Jag diskuterade för ett tag sen med min cykelhandlare om möjligheten med svängd ram eller något lägre rak (och jag borde ju träna tillbaka förmågan eller modet att starta med vänster fot på sin trampa och höger över, i farten , åtm. utan packning). Men det blev ett missförstånd här; cykelhandlaren trodde att jag ville ha en likadan som den som stals, med 2*7 växlar, medan jag fortfarande trivs bäst med 3*9. Jag hade också glömt att kröken i den svängda ramen sitter så pass högt att den ändå kräver att jag lyfter högerfoten en bra bit vid start, och fortfarande måste lägga omkull cykeln när jag stannar och ska av. Så det var inte mycket vunnet med en sådan cykel.

Såhär högt kunde jag ha sadeln för 19 år sen: Jag har krympt och stelnat! https://www.huthyfs.com/link1gal/pages/link008.html

 

[Snödrivan]

Bussen till Saltolokta ser jag som ett trevligt mål når kroppen gnäller.

 

[niking]

Bussen till Saltolokta ser jag som ett trevligt mål når kroppen gnäller.

Å får du med dig cykeln på denna buss?
/Niklas

 

[camoscio]

Angående problem med påstigning, så har jag noterat att många äldre män föredrar en s.k. damcykel med öppen ram. Troligtvis för att de då slipper kasta benet över sadeln, utan bara behöver kliva över cykeln vid överrörets lägsta punkt. Men det kan ju även bero på att s.k. damramar har en kortare reach, vilket kan passa äldre män bättre än yngre (och betydligt vigare) män.

Har också hört att hos vissa e-cykeltillverkare (inriktade mot vardagscyklar), så står s.k. damramar för ca 90% av försäljningen.

Så här borde kanske en s.k. damcykel vara något för dig att överväga?
/Niklas

Jag kanske borde tala om hur exakt jag gör, sen jag på nytt (vid 75 års ålder!) tog upp flerdagarscykling med packning. Jag ställer mig alltså till vänster om cykeln, vänster hand på bromsen, och höger hand om sadelns framände, lyfter höger fot och sträcker benet framåt, drar sen cykeln, svagt lutande in mot mig och för höger fot över ramen. Det kan ibland kräva flera försök, så fiffig är då inte den metoden. Men jag skulle föredra lägre ram. Den cykeln jag bytte in - mot den som sedan stals - var påtagligt lättare att bestiga, vad det nu kan ha berott på.

 

[camoscio]

Bussen till Saltolokta ser jag som ett trevligt mål når kroppen gnäller.

Konstigt inlägg när jag redan förklarat vad för slags friluftsliv jag kan tänka mig: turer på cykel med övernattning, i värsta fall delvis på camping men jag vill ju helst slippa konstlat ljus. Sommargryning är bland det vackraste jag vet.

Möjligen även fotvandring; jag tror att mina knän håller efter diverse träning, men det går lite väl långsamt. Bussresor räknar jag inte som friluftsliv.

Betr. låglandsvandring avbröt jag ju tre försök förra året och har haft svårt med att en del vandringsleder är så onaturligt dragna -- jag upplever ofta mer och ser mer på småvägar än på framhuggna leder i "naturen" där man slingrar än hit, än dit, och knappt vet var man är.