Hemkommen från en veckas vandring i Sarek. Nu är det väl ingen som ska dit mer i höst kanske, givet att Storlule slutade att gå för en vecka sedan och Saltoluokta stänger nästa helg, men jag tänkte jag kunde berätta om mina erfarenheter i alla fall.
Minns att jag förra året skrev att det aldrig hade varit så torrt i jokkarna under mina år i Sarek som det var då - men det rekordet slogs med råge i år. Jag utgick från Akkastugorna, gick Akka medsols och ner i Guhkesvagge via Gassalahko, därefter via renvaktarstugan vid Njiravjågåsj upp till småsjöarna mellan Vuovres och Gahppo och sedan 1000-meterskurvan bort till Sjäkso, därefter ned till Autsusvagge via Baktegiesjåhkås ravin, sedan sista biten till Salto via Kungsleden. Gick i låga Meindl Island MFS Aktiv och inte en enda gång behöver jag ta på vadarskorna. T.o.m. Guhkesvaggjåhkå hade gått att hoppa från sten till sten, en bit uppströms bron. Övriga jokkar gick antingen att promenera över i kängorna (1 dm vattendjup) eller hoppa mellan stenarna. Jag var lite orolig för Njirramjåhkå på Akkas nordsluttning då den avvattnar flera glaciärer och hade en diskussion om den med en av killarna i Ritsem. Han berättade att den för en tid sedan hade varit så strid att ett gäng som kom österifrån hade tvingats vända och gå hela vägen runt Akka. Nu var det dock väldigt låga flöden visade det sig. Terrängen på Akkas nordsida är ju dock ganska tjurig - trasslig fjällbjörkskog med vide och vattensjuk mark. Vid sjön vid höjd 570 gav jag upp och klättrade upp ett par hundra meter för att komma över trädgränsen. Hade iofs kunnat börja med denna stigning redan vid jokken, men trodde att det skulle bli bättre
Som jag skrev i annan tråd var min ursprungliga plan att följa Sijdnoädno ner till Sitojaure, men jag valde bort detta eftersom platåerna kring Vuovres och Guodektjåhkkå såg mindre intressanta ut i kikaren än jag mindes. Ångrade mig heller inte när jag kom ner till Autsusvagge, som jag tycker är väldigt vacker och som dessutom är kartogtafiskt intressant (håller på att jaga upp en gammal karta över den dalgången).
Lägger upp lite bilder inom kort.
Mats
Minns att jag förra året skrev att det aldrig hade varit så torrt i jokkarna under mina år i Sarek som det var då - men det rekordet slogs med råge i år. Jag utgick från Akkastugorna, gick Akka medsols och ner i Guhkesvagge via Gassalahko, därefter via renvaktarstugan vid Njiravjågåsj upp till småsjöarna mellan Vuovres och Gahppo och sedan 1000-meterskurvan bort till Sjäkso, därefter ned till Autsusvagge via Baktegiesjåhkås ravin, sedan sista biten till Salto via Kungsleden. Gick i låga Meindl Island MFS Aktiv och inte en enda gång behöver jag ta på vadarskorna. T.o.m. Guhkesvaggjåhkå hade gått att hoppa från sten till sten, en bit uppströms bron. Övriga jokkar gick antingen att promenera över i kängorna (1 dm vattendjup) eller hoppa mellan stenarna. Jag var lite orolig för Njirramjåhkå på Akkas nordsluttning då den avvattnar flera glaciärer och hade en diskussion om den med en av killarna i Ritsem. Han berättade att den för en tid sedan hade varit så strid att ett gäng som kom österifrån hade tvingats vända och gå hela vägen runt Akka. Nu var det dock väldigt låga flöden visade det sig. Terrängen på Akkas nordsida är ju dock ganska tjurig - trasslig fjällbjörkskog med vide och vattensjuk mark. Vid sjön vid höjd 570 gav jag upp och klättrade upp ett par hundra meter för att komma över trädgränsen. Hade iofs kunnat börja med denna stigning redan vid jokken, men trodde att det skulle bli bättre
Som jag skrev i annan tråd var min ursprungliga plan att följa Sijdnoädno ner till Sitojaure, men jag valde bort detta eftersom platåerna kring Vuovres och Guodektjåhkkå såg mindre intressanta ut i kikaren än jag mindes. Ångrade mig heller inte när jag kom ner till Autsusvagge, som jag tycker är väldigt vacker och som dessutom är kartogtafiskt intressant (håller på att jaga upp en gammal karta över den dalgången).Lägger upp lite bilder inom kort.
Mats
