Räddningssystem -långfärdsskridsko
- Trådstartare ala
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Brune; sa:
Det innebär att om jag har ett plattband fäst i min grenrem som sedan går upp till kastlinan så har jag uppnått samma sak? Karbinhake för att kunna koppla isär "systemet" och fästa det på tex ryggsäcksremmen?
Poängen är väl att man ska få draget från den egna kastlinan i grenbandet/benslingorna?
/Andreas
ala; sa:
Ja, i princip
Nej, karbinhake för att kunna koppla in lina som kastas till dig. Remmen borde fästas med kardborre i ryggsäcksremmen så att den dras loss från ryggsäcksremmen när någon dra i den så att draget blir direkt på grenremmarna.
Ja och även från andras i enlighet med ovanstående svar.
-Palle
Kan fungera, men är systemet testat?
Ett allmänt problem med säkerhetsutrustning för långfärdsskridsko är att det finns få bra tester på vad som verkligen fungerar bra i praktiken. Samtidigt som det står helt klart att dagens metoder och utrustning inte fungerar så bra som man skulle vilja önska att de gjorde i vissa fall.
Jag är inte helt övertygad om att en låg fästpunkt är optimal för att hjälpa upp en kropp ur en vak. Det finns en risk att underkroppen och benen dras in under iskanten vilket försvårar räddningen. Jag har gjort en del försök som indikerar att en hög fästpunkt, t.ex. en bröstslinga fungerar bättre. Men jag tror det behövs mer tester för att bekräfta detta.
Sen är jag ganska skeptisk till dessa plastspännen i ett säkerhetssystem - klena snäppspännen som har en stor förmåga att gå sönder.
Ett allmänt problem med säkerhetsutrustning för långfärdsskridsko är att det finns få bra tester på vad som verkligen fungerar bra i praktiken. Samtidigt som det står helt klart att dagens metoder och utrustning inte fungerar så bra som man skulle vilja önska att de gjorde i vissa fall.
Jag är inte helt övertygad om att en låg fästpunkt är optimal för att hjälpa upp en kropp ur en vak. Det finns en risk att underkroppen och benen dras in under iskanten vilket försvårar räddningen. Jag har gjort en del försök som indikerar att en hög fästpunkt, t.ex. en bröstslinga fungerar bättre. Men jag tror det behövs mer tester för att bekräfta detta.
Sen är jag ganska skeptisk till dessa plastspännen i ett säkerhetssystem - klena snäppspännen som har en stor förmåga att gå sönder.
Re: Kan fungera, men är systemet testat?
Går säker att argumentera att det är att tumma på säkerheten men jag tycker att hastigt påkomna gremremmar för att få följa med på organiserade turen från långt ner i bagageluckan på bilen verkar värre.
Där håller jag med men frågän är om man inte flyter ganska bra även om ett spänne går sönder. Ser ut att vara två oberoende öglor. En ryggsäck med en extra rem runt ena benet borde vara rätt ok att flyta på även det.pby; sa:
Går säker att argumentera att det är att tumma på säkerheten men jag tycker att hastigt påkomna gremremmar för att få följa med på organiserade turen från långt ner i bagageluckan på bilen verkar värre.
Palle_Z; sa:
Ja det är klart att man inte ska behöva koppla loss sig från bärremmen manuellt. Jag har faktiskt en kastlinehållar efrån haglöfs tror jag (fick denna och grenremmen vid ett skridskoköp) men aldrig riktigt fått till det där med kardborre osv... Vår väl försäsongspyssla med det nu!
Tack för hjälpen alla. Tänkte också på det där med plastspännen från första början. Jag bygger ihop någet eget tror jag.
//AA
Re: Re: Kan fungera, men är systemet testat?
Detta diskuterades ganska mycket föregående säsong bland annat här på forumet. Olika ryggsäckar och olika placeringar av ryggsäckar ger olika högt flytläge. Grenrem och liknande konstruktioner behöver inte betyda någon avgörande fördel.
Karbinhake kan användas i flera olika räddningsscenarier.
Ett bra råd är att provbada själv med hela utrustningen inklusive pik, skridskor skridskokläder och normalpackad rygga. Även övning i bassäng eller i någorlunda uppvärmt vatten på sommarhalvåret ger nyttiga erfarenheter.
Det finns för övrigt plastspännen och plastspännen. Berghaus och Karrimor har på vissa säckar en variant på spänne på höftbältet som förfaller mer pålitlig än den vanliga hona hane med fjädrande spröt. Den senare varianten är lätt att spräcka när man trampar på den eller klämmer den i en bildörr.
Thure
Boots; sa:
Detta diskuterades ganska mycket föregående säsong bland annat här på forumet. Olika ryggsäckar och olika placeringar av ryggsäckar ger olika högt flytläge. Grenrem och liknande konstruktioner behöver inte betyda någon avgörande fördel.
Karbinhake kan användas i flera olika räddningsscenarier.
Ett bra råd är att provbada själv med hela utrustningen inklusive pik, skridskor skridskokläder och normalpackad rygga. Även övning i bassäng eller i någorlunda uppvärmt vatten på sommarhalvåret ger nyttiga erfarenheter.
Det finns för övrigt plastspännen och plastspännen. Berghaus och Karrimor har på vissa säckar en variant på spänne på höftbältet som förfaller mer pålitlig än den vanliga hona hane med fjädrande spröt. Den senare varianten är lätt att spräcka när man trampar på den eller klämmer den i en bildörr.
Thure
En rapport av Johan Porsby finns att läsa på http://www.thinkice.com/safety/sv/ErfarenheterBassangplurr.pdf (700 kB)
Per Brune
Per Brune
