Påverkan av grunt vatten?

Att paddla i sirap var det en som sa och jag känner likadant när jag kommer in på grunt vatten.

Men hur mycket påverkar vattendjupet farten i kanoten?
Lönar det sig att ta en omväg ut på djupare vatten?
Ska man gå i motström eller i grundvatten där strömmen är mindre?

Motströmmen var t ex aktuell på DKM+ 2007 när det var ganska bra fart på vattnet under sträcka 2 efter Skåpafors. Då valde jag det grunda vattnet istället för den djupare strömfåran.

Någon som har erfarenheter eller fakta?
 
Jo du det är inte lättdrivet när det är för grunt! När jag "kör" i Kåsjön märker jag att jag kan hålla farten ca 10,5km/h i 3-4m djup blir det lite grundare tex 1,5m sjunker farten tll 9,5-10,0!
Har ett parti där djupet bara är ca 3dm då sjunker farten rejält till 8,0-8,5km/h då infinner sig "sirapskänslan" :)

/Janne
 
Jag läste på lite i "the Physics Teacher" från 1985. Det stuvarn beskriver stämmer rätt bra med vad som står i slutparagrafen. Den ökade friktion som upplevs när man går från djupt vatten, ca 27 fot, till "ca 8.4 fot", berår på ökad "wavemaking resistance". Alltså den term som har mycket med skrovlängden att göra. Och effekten kommer sig av att våglängden minksar på grunt vatten. Om man däremot går in på riktigt grunt vatten, från ca 3.5 till 2.6 fot, så kommer man att känna av en ökning "skin friction drag". Alltså enkelt uttryckt, att det vattenlager som skrovet drar med sig hugger i botten.

Nils
 
Trodde länge att detta med grunt vatten var lite överteoretiskt, men har också konstaterat att så inte är fallet.
Att sedan avgöra vilkan väg som är snabbast i ett specifikt fall tror jag bara att man kan komma fram till genom att provpaddla båda varianterna. Är det på en längre bana får man nog paddla hela sträckningen i båda versionerna olika dagar med gps osv för att få en aning objektiv syn på saken.

När det börjar bli riktigt grunt tappar man ju fart för att inte paddelbladet går att doppa som vanligt också! :)
 
Hittade ett examensarbete från KTH som var skrivet 2007. Där undersöktes en 27 meters (vattenlinje) skärgårdsbåt och texten poängterade att vågbildningsmotståndet påverkades ända ner till 15 meters vattendjup för den "klossen". Då handlade det om farter 12-18 knop.
Källa: http://flygmac7.flyg.kth.se/msy/education/thesis/edman_anders/Rapport.pdf (se sid 11-12)

Hittade också Thomassons sida där han skriver att :
"För att inte påverka farten skall vattendjupet (i meter) enligt traditionell teori vara minst 5,5 x djupgåendet (meter) x farten (knop) genom roten ur vattenlinjelängden (meter). Det innebär ca 2 meter för en tävlingskajak i full fart."
Källa: http://www.thomassondesign.com/entry.aspx?id=49#shallow

Om jag försöker skriva in en vanlig kanot i Thomassons formel blir det:
(5,5 x 0,15 x 5) / √5 = 1,8 meters djup vid 5 knop
(5,5 x 0,15 x 6) / √5 = 2,2 meters djup vid 6 knop

Formeln visar att påverkan sker men inte hur mycket. Man kanske ska undvika allt mörkblått vatten på sjökortet (< 3m)?

Kul att Stuvar-Janne hade sett påverkan på GPS:n!
 

Aktuellt

20 år av diskussioner om torkad mat – och 10 tips!

I år har en av Utsidans populäraste forumtrådar, "Torka mat", varit aktiv i 20 år. Här bjuder vi på tips till dig som vill börja torka egen utemat!

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.
Att paddla i sirap var det en som sa och jag känner likadant när jag kommer in på grunt vatten.

Men hur mycket påverkar vattendjupet farten i kanoten?
Lönar det sig att ta en omväg ut på djupare vatten?
Ska man gå i motström eller i grundvatten där strömmen är mindre?

Motströmmen var t ex aktuell på DKM+ 2007 när det var ganska bra fart på vattnet under sträcka 2 efter Skåpafors. Då valde jag det grunda vattnet istället för den djupare strömfåran.

Någon som har erfarenheter eller fakta?

"Sirapseffekten" när man kommer in på grunt vatten är ju ytterst påtaglig, behövs inte så mycket teori för att märka det. Däremot det andra du nämner, att paddla motströms och var man ska gå. Strömmar det verkligen mindre där det är grundare? Jag har resonerat tvärtom.

Ett vatten som slingrar har ju sin egen dynamik men om vi tänker oss en rak å/älvsträcka, då har i alla fall jag fått för mig att det strömmar mindre i djupfåran. Någon som har teorin klar för sig, har ett "facit" i frågan?

/Rickard
 
"Sirapseffekten" när man kommer in på grunt vatten är ju ytterst påtaglig, behövs inte så mycket teori för att märka det. Däremot det andra du nämner, att paddla motströms och var man ska gå. Strömmar det verkligen mindre där det är grundare? Jag har resonerat tvärtom.

Ett vatten som slingrar har ju sin egen dynamik men om vi tänker oss en rak å/älvsträcka, då har i alla fall jag fått för mig att det strömmar mindre i djupfåran. Någon som har teorin klar för sig, har ett "facit" i frågan?

/Rickard

Det är väl en djupfåra just för att det strömmar mest där...eller?
 
Farten på vattnet

rija;382400Ett vatten som slingrar har ju sin egen dynamik men om vi tänker oss en rak å/älvsträcka sa:
I strömfåran dvs oftast det djupaste partiet har man högst fart på ytvattnet. Ofta är det laminär strömning det är fråga om dvs man kan se tvärsnittet av fåran som en halv lök där det är högst fart på de innersta och översta lökbladen.

På grunt vatten är det ofta turbulent strömning eller bakvatten där man kan ha nytta av bakströmmen.

För en forspaddlare är dessa fenomen närmast självklara.

Thure
 
Grunt vatten i strömmande vattendrag kan ju ha högre strömningshastighet - om det är grundare i ett visst tvärsnitt än i ett annat. Det finns lite olika tänkbara varianter. Det enda man kan säga är väl egentligen att kontinuitetsvillkoret måste gälla, dvs i varje tvärsnitt strömmar det lika mycket vatten per tidsenhet - om det nu inte är några tillflöden mellan jämförelsesnitten.
 
Arkimedes princip...

Som jag ser på problemet är det ju att en flytande kropp tränger undan vatten. Kör du på ett vatten som är 4 meter djupt kan trycket fördelas åt flera håll med mindre belastning på farkosten, är det bara 3 dm som i ett exempel så måste det tryckas ut på en mindre yta. Jämför med tält duk, och vattengenomsläpp, alla (sic, hoppas det) klarar av ett regn som motsvarar 1000 mm vatten pelare, men om man försöker ta allt regn på 1/10 del av ytan, då får man problem...

Sedan har vi motståndet och friktion, virvlar och baksug av vattnet när man paddlar.
Det var en spjutkastare (öststat kommer ej ihåg namnet) som i princip skickade upp spjutet på läktaren på andra sidan arenan, han hade lekt lite med tyngdpunkten samt hade en "knottrig" avslutning på spjutet för att luften skulle släppa i små virvlar istället för baksug (hoppsan det är samma princip som simmarnas dräkter nu...) skulle man fundera på knottriga avslut på en kanot/kajak?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips