Samerna använde traditionellt två olika typer av tältkåtor.
Klykstångskåtor = tre störar med klykor upptill som träddes in i varandra samt däremellan störar som lutade sig mot de tre klykstängerna. En längre stör som man kunde reglera som vindskydd för röken för att styra undan den genom utsugning av röken.
Bågstångskåta = fyra kvarts-cirklar som parvis monterades samman till två halvcirklar som förbands med varandra med en eller flera trästänger. Mot denna konstruktion lutades ett antal störar som hölls på plats av tältduken + att de knöts fast till bågstängerna.
(Senare användes en kopia av bågstångskonstruktionen till att bygga torvkåter då bågstängskonstruktionen blir mycket stabil).
Skillnaden mellan de två typerna är att bågstångtältskåtan har kortare stänger och är betydligt lättare att frakta med sig.
Till fjälls kan man ibland hitta runda ringar av torv på vissa platser, de kallas för Stalotomter. Enligt mytologin bodde jätten Stalo på dessa platser. Utgrävningar har visat att de användes som ”grund eller bas” att sätta upp bågstångskåtor på, vilket då innebar att störarna kunde vara ännu kortare än normalt eftersom man vann höjd med torv-vallen. Motsvarande höjdskuillnad kunde man då korta av störar och bågstänger med = lättare transporter under nolmadlivet.
Thomas
Klykstångskåtor = tre störar med klykor upptill som träddes in i varandra samt däremellan störar som lutade sig mot de tre klykstängerna. En längre stör som man kunde reglera som vindskydd för röken för att styra undan den genom utsugning av röken.
Bågstångskåta = fyra kvarts-cirklar som parvis monterades samman till två halvcirklar som förbands med varandra med en eller flera trästänger. Mot denna konstruktion lutades ett antal störar som hölls på plats av tältduken + att de knöts fast till bågstängerna.
(Senare användes en kopia av bågstångskonstruktionen till att bygga torvkåter då bågstängskonstruktionen blir mycket stabil).
Skillnaden mellan de två typerna är att bågstångtältskåtan har kortare stänger och är betydligt lättare att frakta med sig.
Till fjälls kan man ibland hitta runda ringar av torv på vissa platser, de kallas för Stalotomter. Enligt mytologin bodde jätten Stalo på dessa platser. Utgrävningar har visat att de användes som ”grund eller bas” att sätta upp bågstångskåtor på, vilket då innebar att störarna kunde vara ännu kortare än normalt eftersom man vann höjd med torv-vallen. Motsvarande höjdskuillnad kunde man då korta av störar och bågstänger med = lättare transporter under nolmadlivet.
Thomas
