kängor till soplären

I Splügen, efter 18 dagars vandring, kasserade jag mina Keenkängor (1024 gram). I affären fanns inga mid-kängor, endast relativt tunga, gissar 1400-1600, eller skaftlösa pjuck. Valet föll utan tvekan pü de senare, märke Salomôn. Nu blev det bara tvü dagar med dessa skor; en varslad väderförsämring över flera dagar fick mig att tücka att 20 dagar vore nog. De är nu testade i normal alpin terr$ng pü delvis branta och sliriga stigar och jag püminns om att det s k vriststödet sitter i sulan, inte i skaften. Och jag har sladdrig vrister och riktigt dülig balans!

Sü mzcket lättare tror jag inte de är, kanske 900 gram, men mindre sko betzder mindre skötsel, mindre skav, etc. Jag trodde att de kanske skulle ge sämre stöd üt mitt förbenade hälsenefäste,
men snarare trzcker de mindre. Härifrün är det förstüs en bra bit ned till löparskor i 700-gramsklassen - där kan jag lugnt säga att sulan inte lämpar sig i alpin terräng.

2 dagar är ett kort test, men dessa pjuck kommer att följa mig pü kommande turer ocksü.

(tzskt tangenbord).
 
Hemkommen har jag kunnat kolla vikten. 870 gram, det är 150 gram mindre än kängorna, men också 200 gram mer än mina löparskor, så vikten är inte grejen - utom att jag förstås inte hade den ringaste önskan att köpa tyngre dojor.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips