Hur funkaar ett cirkulärt polarisationsfilter

När jag köpte min Canon EOS systemkamera 1988 så skulle man enligt manualen och broschyrerna använda cirkulärt polarisationsfilter (om man ville ha ett polarisationsfilter) för att autofokusen ska fungera.
Hur ett ”vanligt” polarisationsfilter funkar har jag fattat. Men hur funkar ett cirkulärt polarisationsfilter?

Nu när ”virrige optikern” lagt av så kan vi återgå till fysik.
Förklaringar eller länkar med högre matematik som vektoranalys, trippelintegraler, koordinatransformationer eller andra transformationer är nog inga problem för mig.


Per Brune
 
http://www.fotosidan.se/cldoc/2000.htm

Längst ner i artikeln står det om cirkulära polarisationsfilter.

Vad gäller den andra stora optiktråden de senaste veckorna så verkar den ha stannat upp efter nyår så vi kanske inte får mer visdom från den källan - men underhållande var det... :)

/Pär
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.
Cirkulärpolarisering

Ett cirkulärpolariserande filter består av en planpolarisator, dvs en linjär polarisator, och något som kallas kvartsvågsplatta. Denna består av ett dubbelbrytande material, ett material som har olika brytningsindex för de olika polarisationsriktningarna, och tjockleken väljs så att det blir en fasskillnad på en kvarts våglängd för dem när de passerar plattan. Genom att sätta denna platta med sin optiska axel i 45 grader från den linjära polarisationsriktningen får man cirkulärpolariserat ljus vilket innebär att polarisationsriktningen kommer att rotera och vi får på sätt och vis ett opolariseart ljus igen i den meningen att det inte finns någon polaristionsriktning som dominerar.
Varför göra på detta viset då?
Jo, både autofokusdetektorn och exponeringsmätaren i en kamera sitter ofta så att de "ser" bilden via speglar i relativt hög vinkel. Reflektansen vid höga infallsvinklar är "ofta" starkt beroende av polariseringstillståndet, det är ju därför vi kan använda polfilter för att släcka ut skarpa reflexer t ex. Om vi skulle använda en linjärpolarisator så kan exponeringsmätaren, som ser objektet via en spegel, i olyckliga fall träffas av en helt annan mängd ljus än filmen eller detektorn som ser objektet utan spegeln.
Så en cirkulärpolarisator är det du ska ha. Men den är dyrare.

Mikael

PS
Glömde en länk
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/phyopt/quarwv.html
DS
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips