Grigri = Falsk säkerhet?
- Trådstartare Mike C
- Start datum
¨telekiting; sa:
Det är väl bara att ge igen!!!
Skämt och sido, många av de olyckor som sker genom att andramannen slarvar med, eller saknar kunskap om, säkringsarbetet händer med ganska orutinerade klättrare. Och då borde det vara bådas ansvar att se till att de vet vad de gör. Det är alldeles för ofta som man ser folk som inte kan säkra, och förstamannen verkar inte bry sig.
Annars får man väl ta det för vad det är, ett mänskligt misstag, som ientligen inte borde få inträffa.
jag hade nog behållt samma replagskamrat!
felaktigheter
Nu är det många subjektiva åsikter och få fakta på forumet.
Grigrin är statiskt upp till 6 kn i ATC:n så börjar repet glida vid ca 3-4kn (olika pga olika fabrikat och repdiameter). I praktiken glider inte repet igenom bromsen (ATC-typ) vi ett normalt fall eftersom man, pga repets dynamiska egenskaper och säkringsmannens rörlighet i systemet när fångrycket kommer, inte kommer upp i de krafterna. Däremot är bromsar av denna typp relativt lätta att genomföra menkanisk repglidning igenom bromsen med. Alltså; säkringsmannen släpper lite på bromshanden och repet glider något lite igenom bromsen. Märk att detta kräver en ökad medvetenhet om bromsens handhavande, det kräver att man helst använder handskar eftersom det finns en ökad risk för att man skall bränna sig på repet pga den friktion som alstras när man låter repet glida igenom handen.
Alltså är min slutsats att för att kunna säkra dynamiskt på ett korrekt sätt med bromsar av stichttyp (ATC)så krävs allt det ni avkräver gri-grianvändare. Korrekt handhavande och en djupare förståelse av utrustningens funktion för att man skall kunna använda den dynamiskt.
Låt oss nu se på gri-grin; för att den skall fungera vid traditionell klättring eller vid sportklättring där man inte vill ha "stumma" fall så måste man kunna hantera utrustningen på ett korrekt sätt, och detta skiljer sig som många inte tycks förstå, från användandet av bromsar av stichttyp. Man använder korvbrödsmetoden; vänsterhand pinchar gri-grin utan att lägga tummen eller andra fingrar på låsmekanismen samt matar ut rep till klättraren med höger hand. Vid rephantering a´la stichtbroms vid gri-grianvändning kommer ni att jamma repet när ni skall mata ut repet snabbt vi eventuella klipp och kommer att störa klättraren som leder. För att förtydliga för dem som inte förstår, och givetvis kommer att klaga för att man inte använder traditionell teknik vid rephantering, så är man inte tillräckligt stark för att kunna låsa bromsen med pinch"korvbrödsmetoden". Precis som vid fall med en broms av stichttyp kommer fallet att bli stumt om man inte som med bromsar av stichttyp lägger in dynamik i systemet. Med stichtbromsarna gjorde vi detta med hjälp av repglidning. Med gri-grin gör vi detta genom att förstärka den rörelse som alla säkringsmänn känt om de tagit ett fall, vi tar ett extra steg närmare klippan eller tar som Peter Erhardt skrev "ett litet skutt".
Kontentan är att i stichten sitter dynamiken i handen på säkringsmannen medans den i gri-grin sitter i benen på densamme.
För att avsluta det hella vill jag givetvis framhålla att man måste lära sig korrekt säkringsteknik med båda bromsarna och komma ihåg att ingen broms är bättre än den andre utan att de fungerar olika och därför kräver olika hantering. I de fall ni upplever stichten som överlägsen gri-grin använder ni helt enkelt gri-grin på ett felaktigt sätt.
Däremot har bromsar av stichttyp andra fördelar som vikt, och möjlighet att fira på dubbelrep. Å andra sidan så finns det inget som slår gri-grin när klättraren doggar en svår tur eller vid upprepad toppning och intrännig av en tur, så vilken man väljer beror på hur man väljer att klättra i större utsträckning än vad man väljer att klättra, eftersom man kan säkra dynamiskt med båda, om man bara vet hur de fungerar och använder rätt metoder.
Tänkt på det när ni skjuter elefanter med salongsgevär.
Oscar
Nu är det många subjektiva åsikter och få fakta på forumet.
Grigrin är statiskt upp till 6 kn i ATC:n så börjar repet glida vid ca 3-4kn (olika pga olika fabrikat och repdiameter). I praktiken glider inte repet igenom bromsen (ATC-typ) vi ett normalt fall eftersom man, pga repets dynamiska egenskaper och säkringsmannens rörlighet i systemet när fångrycket kommer, inte kommer upp i de krafterna. Däremot är bromsar av denna typp relativt lätta att genomföra menkanisk repglidning igenom bromsen med. Alltså; säkringsmannen släpper lite på bromshanden och repet glider något lite igenom bromsen. Märk att detta kräver en ökad medvetenhet om bromsens handhavande, det kräver att man helst använder handskar eftersom det finns en ökad risk för att man skall bränna sig på repet pga den friktion som alstras när man låter repet glida igenom handen.
Alltså är min slutsats att för att kunna säkra dynamiskt på ett korrekt sätt med bromsar av stichttyp (ATC)så krävs allt det ni avkräver gri-grianvändare. Korrekt handhavande och en djupare förståelse av utrustningens funktion för att man skall kunna använda den dynamiskt.
Låt oss nu se på gri-grin; för att den skall fungera vid traditionell klättring eller vid sportklättring där man inte vill ha "stumma" fall så måste man kunna hantera utrustningen på ett korrekt sätt, och detta skiljer sig som många inte tycks förstå, från användandet av bromsar av stichttyp. Man använder korvbrödsmetoden; vänsterhand pinchar gri-grin utan att lägga tummen eller andra fingrar på låsmekanismen samt matar ut rep till klättraren med höger hand. Vid rephantering a´la stichtbroms vid gri-grianvändning kommer ni att jamma repet när ni skall mata ut repet snabbt vi eventuella klipp och kommer att störa klättraren som leder. För att förtydliga för dem som inte förstår, och givetvis kommer att klaga för att man inte använder traditionell teknik vid rephantering, så är man inte tillräckligt stark för att kunna låsa bromsen med pinch"korvbrödsmetoden". Precis som vid fall med en broms av stichttyp kommer fallet att bli stumt om man inte som med bromsar av stichttyp lägger in dynamik i systemet. Med stichtbromsarna gjorde vi detta med hjälp av repglidning. Med gri-grin gör vi detta genom att förstärka den rörelse som alla säkringsmänn känt om de tagit ett fall, vi tar ett extra steg närmare klippan eller tar som Peter Erhardt skrev "ett litet skutt".
Kontentan är att i stichten sitter dynamiken i handen på säkringsmannen medans den i gri-grin sitter i benen på densamme.
För att avsluta det hella vill jag givetvis framhålla att man måste lära sig korrekt säkringsteknik med båda bromsarna och komma ihåg att ingen broms är bättre än den andre utan att de fungerar olika och därför kräver olika hantering. I de fall ni upplever stichten som överlägsen gri-grin använder ni helt enkelt gri-grin på ett felaktigt sätt.
Däremot har bromsar av stichttyp andra fördelar som vikt, och möjlighet att fira på dubbelrep. Å andra sidan så finns det inget som slår gri-grin när klättraren doggar en svår tur eller vid upprepad toppning och intrännig av en tur, så vilken man väljer beror på hur man väljer att klättra i större utsträckning än vad man väljer att klättra, eftersom man kan säkra dynamiskt med båda, om man bara vet hur de fungerar och använder rätt metoder.
Tänkt på det när ni skjuter elefanter med salongsgevär.
Oscar
ATC till allt utom andremansäkring?
Hej igen!
Ingemar Mellgard refererade tidigare till Pit Schubert och DAV och jag vill här fortsätta på samma linje;
Pit Schubert skriver i -95 års utgåva av "Sicherheit und Risiko in Fels und Eis" om olämpligheten i att använda Sticht som säkringsmetod för att säkra andreman.
Orsaken är att den rörelse uppåt man måste göra med armen för att hålla ett fall som kommer nerifrån inte är någon för människan naturlig reflex.
Vad jag förstår innebär säkring med ATC ingen skillnad då den fungerar på samma sätt och skulle m a o vara direkt farlig att använda för andremanssäkring?
Jag använder själv inte ATC utan HMS och New Alp "Magic Platte", vilka är de i alpländerna vedertagna säkringssätten vid turer med flera replängder. HMS är utmärkt när man lärt sig använda den, dessutom har man den alltid med sig och billigare lär det inte bli...
Det här är inte vad den ursprungliga frågan om GriGri gällde, men det vore intressant att höra vad det finns för åsikter och erfarenheter i ämnet.
F ö kan för de som eventuellt inte känner till Pit Schubert nämnas att han är en av förgrundsfigurerna när det gäller säkerhet inom klättersporten.
Ciao!
Uffe
mellpat; sa:
Hej igen!
Ingemar Mellgard refererade tidigare till Pit Schubert och DAV och jag vill här fortsätta på samma linje;
Pit Schubert skriver i -95 års utgåva av "Sicherheit und Risiko in Fels und Eis" om olämpligheten i att använda Sticht som säkringsmetod för att säkra andreman.
Orsaken är att den rörelse uppåt man måste göra med armen för att hålla ett fall som kommer nerifrån inte är någon för människan naturlig reflex.
Vad jag förstår innebär säkring med ATC ingen skillnad då den fungerar på samma sätt och skulle m a o vara direkt farlig att använda för andremanssäkring?
Jag använder själv inte ATC utan HMS och New Alp "Magic Platte", vilka är de i alpländerna vedertagna säkringssätten vid turer med flera replängder. HMS är utmärkt när man lärt sig använda den, dessutom har man den alltid med sig och billigare lär det inte bli...
Det här är inte vad den ursprungliga frågan om GriGri gällde, men det vore intressant att höra vad det finns för åsikter och erfarenheter i ämnet.
F ö kan för de som eventuellt inte känner till Pit Schubert nämnas att han är en av förgrundsfigurerna när det gäller säkerhet inom klättersporten.
Ciao!
Uffe
Re: ATC till allt utom andremansäkring?
Med risk för att komplicera denna debatt ytterligare:
;-)
Petzls Reverso liknar ATC vid förstemanssäkring men kan för säkring av andreman användas med självlåsning. Man kan tom säkra två andremän samtidigt!
Rekommenderas tex av "The United States Mountain Guides Association" http://www.usmga.net/gear/reverso.htm
http://www.usmga.net/guidelines/guidelinesreverso.htm
En fördel/nackdel är att den inte innehåller lika mycket friktion som en ATC. Detta innebär att man måste hålla emot hårdare vid fall och/eller att mer rep glider ut. Kanske en fördel ur dynamisk synpunkt?
Man får vara lite försiktig om man firar ned någon från topprepet eftersom den glider lätt och det blir varmt om händerna om det går fort. Fast det problemet kan minskas om man sätter en extra karbin i så att den bromsar bättre.
[Ändrat av Retrovirus 2003-04-07 kl 19:27]
alien; sa:
Med risk för att komplicera denna debatt ytterligare:
;-)
Petzls Reverso liknar ATC vid förstemanssäkring men kan för säkring av andreman användas med självlåsning. Man kan tom säkra två andremän samtidigt!
Rekommenderas tex av "The United States Mountain Guides Association" http://www.usmga.net/gear/reverso.htm
http://www.usmga.net/guidelines/guidelinesreverso.htm
En fördel/nackdel är att den inte innehåller lika mycket friktion som en ATC. Detta innebär att man måste hålla emot hårdare vid fall och/eller att mer rep glider ut. Kanske en fördel ur dynamisk synpunkt?
Man får vara lite försiktig om man firar ned någon från topprepet eftersom den glider lätt och det blir varmt om händerna om det går fort. Fast det problemet kan minskas om man sätter en extra karbin i så att den bromsar bättre.
[Ändrat av Retrovirus 2003-04-07 kl 19:27]
Felaktigheter?
"Sune" (Oscar Engdahl) skriver att "Grigrin är statisk upp till 6 kn. I ATC:n så börjar repet glida vid ca 3-4 kn". Själv har jag sett siffror som är mer ofördelaktiga för gri-gri och mer fördelaktiga för ATC. Men kan för diskussionens skull acceptera.
Vi kan t ex tala om tradklättring och ett fall med fallfaktor ett. Fångryck och repglidning för just ett sådant fall är tabellerade i den manual från Petzl som bifogas varje gri-gri.
Tänk standplats uppe på en liten hylla på en vertikal vägg. Förstemannen har en mellansäkring 10 meter upp i form av en wirekil (t ex stor BD stopper; styrka 10 kn). Nästa mellansäkring ytterligare 5 m upp. Klättrar sen ytterligare 5 m men faller där. Sista mellan-säkringen dåligt lagd och lossnade direkt så det blir säkringen på 10 meter som får ta stöten. Kommer wiren att hålla med gri-gri? Kommer wiren att hålla med ATC? Om jag förstår rätt blir det skillnad.
Om wiren ryker så är nästa fråga om standplats-säkringen kommer att hålla. Där har vi också goda stoppers på 10 kn. Blir det nån skillnad mellan ATC och gri-gri? Jo, det blir väl rätt stor skillnad där också. Men där har man iaf en chans trots att man felaktigt använt gri-gri i stället för t ex ATC. Eller är jag helt fel ute? Räknat fel på något sätt?
Trad och sport har nog olika krav. Och jag köper att en gri-gri kan vara bäst för en erfaren sportklättrare vid sådan klättring.
"Sune" (Oscar Engdahl) skriver att "Grigrin är statisk upp till 6 kn. I ATC:n så börjar repet glida vid ca 3-4 kn". Själv har jag sett siffror som är mer ofördelaktiga för gri-gri och mer fördelaktiga för ATC. Men kan för diskussionens skull acceptera.
Vi kan t ex tala om tradklättring och ett fall med fallfaktor ett. Fångryck och repglidning för just ett sådant fall är tabellerade i den manual från Petzl som bifogas varje gri-gri.
Tänk standplats uppe på en liten hylla på en vertikal vägg. Förstemannen har en mellansäkring 10 meter upp i form av en wirekil (t ex stor BD stopper; styrka 10 kn). Nästa mellansäkring ytterligare 5 m upp. Klättrar sen ytterligare 5 m men faller där. Sista mellan-säkringen dåligt lagd och lossnade direkt så det blir säkringen på 10 meter som får ta stöten. Kommer wiren att hålla med gri-gri? Kommer wiren att hålla med ATC? Om jag förstår rätt blir det skillnad.
Om wiren ryker så är nästa fråga om standplats-säkringen kommer att hålla. Där har vi också goda stoppers på 10 kn. Blir det nån skillnad mellan ATC och gri-gri? Jo, det blir väl rätt stor skillnad där också. Men där har man iaf en chans trots att man felaktigt använt gri-gri i stället för t ex ATC. Eller är jag helt fel ute? Räknat fel på något sätt?
Trad och sport har nog olika krav. Och jag köper att en gri-gri kan vara bäst för en erfaren sportklättrare vid sådan klättring.
Enkelt test!
Till att börja med vill jag tacka Oskar för ett sakligt inlägg.
För att åskådliggöra skillnaden mellan grigri och ATC i fråga om fångstryck, ber jag er tänka följande scenario:
Du befinner dig 10 meter upp, fötterna 1 meter över sista bulten och faller. Säkringsmannen har ca en halvmeter slack ute. Du kommer nu falla ca 4 meter, m.a.o. standardfallet inom sportklättring som vi alla tar åtminstonde 100 gånger varja sommar. (Inte? Läs och lär då.)
Om säkringsmannen nu står blick stilla med raka ben och rygg samt händerna nitiskt på den passiva repänden kommer du, precis som den sista bulten, uppleva ett ganska kännbart ryck då repet tar.
Om säkringsmannen istället är aktiv i sitt säkrande, och tar ett aldrig så litet skutt just då han känner rycket, kommer varken du, bulten eller säkringsmannen känna något överhuvudtaget! Varför? Helt enkelt för att fallet blir mycket längre, och din energi du har i och med din fallhastighet absorberas av säkringskedjan under väsentligt längre sträcka, eller tid om ni så vill. Samma effekt som då ni säkras av någon som väger mindre än er.
Alltså:
* Skillnad Grigri/ATC = mycket liten (eller obefintlig)
* Skillnad mellan dynamisk/statisk säkring = enorm.
Dessutom kan det innebära ett riskmoment om man skall hoppa då man håller ATC:n, vilket minimeras med grigri, vilket i slutändan ger mindre fångstryck med grigri, alternativt större risk med ATC.
Vidare vill jag påpeka att handhavandet med grigri är helt olikt det med ATC:n, jämför reputmatning.
Att säkringsmännen i Hard Grit skulle vara dåliga på det de gör... Om jag skulle säkras av någon i hela världen skulle jag välja någon av dem iallafall. Kolla tekniken, böjda knän, står långt bak (åt rätt håll), säkrade i block långt borta, hoppar i ryckögonblicket. Alldeles, alldeles korrekt.
Till att börja med vill jag tacka Oskar för ett sakligt inlägg.
För att åskådliggöra skillnaden mellan grigri och ATC i fråga om fångstryck, ber jag er tänka följande scenario:
Du befinner dig 10 meter upp, fötterna 1 meter över sista bulten och faller. Säkringsmannen har ca en halvmeter slack ute. Du kommer nu falla ca 4 meter, m.a.o. standardfallet inom sportklättring som vi alla tar åtminstonde 100 gånger varja sommar. (Inte? Läs och lär då.)
Om säkringsmannen nu står blick stilla med raka ben och rygg samt händerna nitiskt på den passiva repänden kommer du, precis som den sista bulten, uppleva ett ganska kännbart ryck då repet tar.
Om säkringsmannen istället är aktiv i sitt säkrande, och tar ett aldrig så litet skutt just då han känner rycket, kommer varken du, bulten eller säkringsmannen känna något överhuvudtaget! Varför? Helt enkelt för att fallet blir mycket längre, och din energi du har i och med din fallhastighet absorberas av säkringskedjan under väsentligt längre sträcka, eller tid om ni så vill. Samma effekt som då ni säkras av någon som väger mindre än er.
Alltså:
* Skillnad Grigri/ATC = mycket liten (eller obefintlig)
* Skillnad mellan dynamisk/statisk säkring = enorm.
Dessutom kan det innebära ett riskmoment om man skall hoppa då man håller ATC:n, vilket minimeras med grigri, vilket i slutändan ger mindre fångstryck med grigri, alternativt större risk med ATC.
Vidare vill jag påpeka att handhavandet med grigri är helt olikt det med ATC:n, jämför reputmatning.
Att säkringsmännen i Hard Grit skulle vara dåliga på det de gör... Om jag skulle säkras av någon i hela världen skulle jag välja någon av dem iallafall. Kolla tekniken, böjda knän, står långt bak (åt rätt håll), säkrade i block långt borta, hoppar i ryckögonblicket. Alldeles, alldeles korrekt.
Peter E. Har inte noterat något enda direkt osakligt inlägg i den här tråden. Och jag är inte rabiat eller dogmatisk utan vill lära mer hela tiden. Som Rafael Jensen beskrev sig själv i senaste Bergsport, "aldrig fullärd".
Vill gärna veta hur saker fungerar. Du skriver att ett litet skutt hos säkringsmannen gör att fallet "blir mycket längre" och därmed mjukare. Men hur kan fallet bli mycket längre om repet inte glider genom bromsen? Eller hissas säkringsmannen upp i luften? Bara undrar.
Har inte sett "Hard Grit". Men eftersom det lär förekomma högst marginella kilplaceringar där borde väl säkringsmännen valt att använda en dynamisk repbroms förutom det lilla "skuttet"? Eller fanns något skäl att avstå?
Vill gärna veta hur saker fungerar. Du skriver att ett litet skutt hos säkringsmannen gör att fallet "blir mycket längre" och därmed mjukare. Men hur kan fallet bli mycket längre om repet inte glider genom bromsen? Eller hissas säkringsmannen upp i luften? Bara undrar.
Har inte sett "Hard Grit". Men eftersom det lär förekomma högst marginella kilplaceringar där borde väl säkringsmännen valt att använda en dynamisk repbroms förutom det lilla "skuttet"? Eller fanns något skäl att avstå?
Ett litet skutt av säkringsmannen då rycket kommer leder till att han kommer att lyfta en aning från marken ja. Jag har testat de olika varianterna inomhus på en kurs och dynamisk säkring är mycket skönare för klättraren. Skönare läses "inte lika stor kraft" vid inbromsning. Dvs lägre belastning på utrustning, som tidigare skribenter förklarat.
Fast jag tar hellre ett statiskt fall än ett markfall så det gäller för säkringsmannen att vara vaken. Vid första klippen kan det vara läge att säkra statiskt om risk för markfall föreligger.
Uffe skrev:
"Orsaken är att den rörelse uppåt man måste göra med armen för att hålla ett fall som kommer nerifrån inte är någon för människan naturlig reflex.
Vad jag förstår innebär säkring med ATC ingen
skillnad då den fungerar på samma sätt och skulle
m a o vara direkt farlig att använda för
andremanssäkring?"
Jag brukar säkra andremannen (leder inte ofta så långa leder men har gjort det några få gånger) så att jag sätter upp standplatsen som ett topprepsankare och har ATC:n i min sele. Då blir låsningsrörelsen nedåt istället. Är detta en dålig säkringsstrategi? Jag menar om min andreman blir hängande i repet kan jag tänka mig att jag har mer problem att fixa det än om ATC sitter i väggen. Öppen för synpunkter...
/Björn
Fast jag tar hellre ett statiskt fall än ett markfall så det gäller för säkringsmannen att vara vaken. Vid första klippen kan det vara läge att säkra statiskt om risk för markfall föreligger.
Uffe skrev:
"Orsaken är att den rörelse uppåt man måste göra med armen för att hålla ett fall som kommer nerifrån inte är någon för människan naturlig reflex.
Vad jag förstår innebär säkring med ATC ingen
skillnad då den fungerar på samma sätt och skulle
m a o vara direkt farlig att använda för
andremanssäkring?"
Jag brukar säkra andremannen (leder inte ofta så långa leder men har gjort det några få gånger) så att jag sätter upp standplatsen som ett topprepsankare och har ATC:n i min sele. Då blir låsningsrörelsen nedåt istället. Är detta en dålig säkringsstrategi? Jag menar om min andreman blir hängande i repet kan jag tänka mig att jag har mer problem att fixa det än om ATC sitter i väggen. Öppen för synpunkter...
/Björn
nja, en sanning med modifikation
Grunden bakom inlärning är ett öppet sinne, är man statisk i sinnet så är inhämtandet av ny kunskap omöjligt.
Here we go again: Till bromsar av stichttyp, som ni kallar ATC (varumärke), använder man en annan teknik för att säkra dynamiskt än med gri-grin. Period.
Man kan inte använda gri-grin på samma sätt som en broms av stichttyp eftersom man då får det som många debatörer är oroliga för, alldeles för statiska fall vilket i sin tur leder till ökad kraft på punkterna. Däremot, och detta är kontentan i mitt resonemang, så kan man, om man använder sig av ett dynamiskt säkrande, som utgår ifrån att säkringsmannen rör sig med fallet på lämpligt sätt, istället för att som med broms av stichttyp där säkringsmannen står still, ofta förankrad, och låter repet glida genom bromsen.
Kontentan hos mig och Peter är alltså att om man använder gri-grin på ett korrekt sätt är den lika bra och vid vissa moment (intränig, topprepning och doggning) bättre än bromsar av stichttyp vid såväl sport- som traditionell klättring.
Däremot så finns det moment som t.ex multipitch klättring där jag precis som många andra har nämnt hellre använder reverso eller HMS, men, och det är viktigt för debatten. De flesta klättrare håller på med sport- eller traditionell klättring på enrepersturer på småklippor. Vid denna form av klättring så är gri-grin enligt mig det helt klart bästa alternativet oavsett om det gäller sport- eller tradklättring, om man kan hantera den (gri-grin) eftersom den möjliggör klättring med den mentala inställning som man ser inom sportklättring på alla former av terräng, skilsäkrat som bultsäkrat.
Anledningen till att jag propagerar för sportklättermetoder på andra former av klättring än rent bultsäkrade turer är att den trygghet som man känner vid användandet av gri-gri med en säkringsman som ger dig mjuka fina fall där du bromsas mjukt gör att man vågar pressa sig och då givetvis ta ett och annat fall. Om detta blir en OK företeelse så kommer den mentala aspekten att diminueras och du har möjligheter att utvecklas som klättrare.
Oscar
Grunden bakom inlärning är ett öppet sinne, är man statisk i sinnet så är inhämtandet av ny kunskap omöjligt.
Here we go again: Till bromsar av stichttyp, som ni kallar ATC (varumärke), använder man en annan teknik för att säkra dynamiskt än med gri-grin. Period.
Man kan inte använda gri-grin på samma sätt som en broms av stichttyp eftersom man då får det som många debatörer är oroliga för, alldeles för statiska fall vilket i sin tur leder till ökad kraft på punkterna. Däremot, och detta är kontentan i mitt resonemang, så kan man, om man använder sig av ett dynamiskt säkrande, som utgår ifrån att säkringsmannen rör sig med fallet på lämpligt sätt, istället för att som med broms av stichttyp där säkringsmannen står still, ofta förankrad, och låter repet glida genom bromsen.
Kontentan hos mig och Peter är alltså att om man använder gri-grin på ett korrekt sätt är den lika bra och vid vissa moment (intränig, topprepning och doggning) bättre än bromsar av stichttyp vid såväl sport- som traditionell klättring.
Däremot så finns det moment som t.ex multipitch klättring där jag precis som många andra har nämnt hellre använder reverso eller HMS, men, och det är viktigt för debatten. De flesta klättrare håller på med sport- eller traditionell klättring på enrepersturer på småklippor. Vid denna form av klättring så är gri-grin enligt mig det helt klart bästa alternativet oavsett om det gäller sport- eller tradklättring, om man kan hantera den (gri-grin) eftersom den möjliggör klättring med den mentala inställning som man ser inom sportklättring på alla former av terräng, skilsäkrat som bultsäkrat.
Anledningen till att jag propagerar för sportklättermetoder på andra former av klättring än rent bultsäkrade turer är att den trygghet som man känner vid användandet av gri-gri med en säkringsman som ger dig mjuka fina fall där du bromsas mjukt gör att man vågar pressa sig och då givetvis ta ett och annat fall. Om detta blir en OK företeelse så kommer den mentala aspekten att diminueras och du har möjligheter att utvecklas som klättrare.
Oscar
Grigri = falsk säkerhet?
För diskussionens skull kan jag fortsätta spela rollen av grigri-hatare, fast jag inte är.
Citerat från en US-webbsida:
"There are several ways for a GriGri to fail. The following list should account for most:
1. Threaded backwards
2. Belayer holding it open
3. Rope < 10mm
4. Brake hand off rope
5. Very light climber / rope drag (slow slide, could lead bad belayer to commit sins 2 and 4)
6. Excess creativity -- new ways to make things fail are being devised every day. "
Listan var längre men jag har strukit det mesta som inte var specifikt för gri-gri. Därutöver finns ett antal exempel på ytterligare möjlig felhantering illustrerade i Petzl-manualen. Dessutom kan t ex grus blockera kammen så att den inte låser.
För diskussionens skull kan jag fortsätta spela rollen av grigri-hatare, fast jag inte är.
Citerat från en US-webbsida:
"There are several ways for a GriGri to fail. The following list should account for most:
1. Threaded backwards
2. Belayer holding it open
3. Rope < 10mm
4. Brake hand off rope
5. Very light climber / rope drag (slow slide, could lead bad belayer to commit sins 2 and 4)
6. Excess creativity -- new ways to make things fail are being devised every day. "
Listan var längre men jag har strukit det mesta som inte var specifikt för gri-gri. Därutöver finns ett antal exempel på ytterligare möjlig felhantering illustrerade i Petzl-manualen. Dessutom kan t ex grus blockera kammen så att den inte låser.
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.