Gå över is med pulka

Ska vara ute och spatsera i Jämtlands fjällen med tält och pulka. Funderar på det här med is, att bli väckt av en björn och gå genom isen är två saker som skrämmer mig. Det förstnämnda känns orealistiskt med tanke på årstiden, men det sist nämnda?

Är jag bara nojig, folk kör väl skoter kors och tvärs utan tanke på bristande is?

Har ni några strategier när ni korsar vattendrag, ex att inte vara fastspänd i pulkan, gå utan skidor osv.
 
Hejsan. Om du tänker vara där mitt i vintern, dvs februari till mitten av april är den enda strategin jag brukar följa att hålla ögonen öppna och hålla lite avstånd från inlopp/utlopp i sjöar.

Vad det gäller vattendrag är de enda med någon vattenföring att tala om sådana som rinner ut från en större sjö. För typiska smältvattenbäckar är vattenflödet mycket lågt. Ett tydligt exempel är Stensån som rinner nedanför Stensdalsstugorna. Där brukar det finnas ett hål i isen för de modiga att bada i efter bastun. Men om man är där under påsklovet brukar vattendjupet vara så lågt att det mer handlar om att skvätta vatten på sig än att bada. Dessutom med tjock is och 1 meter packad snö ovanpå.

Så om du inte råkar komma upp precis när vädret slår om till en rejäl värmebölja är det lugnt. De få platser där vattenflödet är så stort att isen aldrig lägger sig syns på långs håll som öppna hål. Så behåll skidorna på och ha en fin tur och jo, björnen behöver du inte bekymra dig för.

/ Stefan
 
Månadens produkt: Ergo Grip Enduro från Hestra
Rätt handskar kan göra stor skillnad under cyklingen. Ta chansen att tävla om lätta och bekväma Ergo Grip Enduro D3O från Hestra.
Om jag korsar ett vattendrag där jag inte helt säkert litar på isen brukar jag försöka ha ungefär samma säkerhet som vid skridskoåkning, d.v.s isdubbar, flythjälp (vattentät packpåse i en liten ryggsäck brukar jag ha, eftersom jag har en sån som "dragbälte" istället för sele) och koppla lös dig från draget och istället låta pulkan släpa en bra bit efter med ett dragrep. Dra hem pulkan när du själv är förbi faran.
 
Bra fråga!
Ganska komplext ämne. En hel del skoterolyckor sker i anslutning till vattenflöden.

Jag har tänkt igenom frågeställningen en del som både flitig långfärdsskridskoåkare och fjällskidåkare. Jag har också föreläst och gjort praktiska plurrövningar med STFs fjälledare för drygt 20 år sedan.

Reglerade vatten är knepiga eftersom flödet släpps på intermittent och kan ge underfrätningar. Stora partier av is kan bli hängande i luften mot strandlinjen och sprickor och hålor därunder kan vara en risk. Kolla på tryckta kartan hur stor variation i vattenytans höjd som vattendomen tillåter i vattenmagasinet. Riktigt stora reglerade älvar som Langas norr om Saltoluokta är värt ett eget kapitel.

I mindre skala kan snö täcka bäckflöden och man kan plötsligt skida ned i underliggande vattenhålor. Detta kan ske även före vårfloden. Jag har någon gång kört ned i vatten upp till knähöjd oväntat när jag åkt ned i en bäck i björkskog nära kalfjället. Sådan djupsnödriva ovanpå djupare vatten utan bärig isyta är sannolikt ovanligare på kalfjället.

Icke reglerade sjöar och åar är hur som helst oftast relativt trygga. Isarna har växt sig tjocka under vintern och bottenis kan dämma upp de små flöden som finns under vintern och bredda åns istäcke åt sidorna så att mycket av isen ligger på torra land.

Horisontella ytor långt från in och utlopp på icke reglerade vatten är relativt trygga före vårfloden.
Håller du dig till vinterleder är riskerna små enligt min bedömning.

I vårflod typ majtur kan mycket vatten samlas ovanpå isar. Då är det tryggare att åka skidor i sluttningar vid sidan av de horisontella ytorna.

En ryggsäck med midjebälte kan fungera som flytväst medans du kopplar loss skidor och pulkskaklar om du mot all förmodan skulle plurra.

En kompis gärna med en kastlina till hands är ytterliggare en bra säkerhetsfaktor.

Thure
 
Senast ändrad:
Tackar för alla svar! Känns lugnande :) Är främst Handölan som jag varit lite fundersam kring, ifall man sneddar ned från sylarna mot gåsen.

Kommer vara ute hela mars.

Också tacksam för säkerhets tipsen. Tycker ni är smart att ha med sig isdubbar, eller är det bara onödigt?
 
Senast ändrad:

Aktuellt

Kämpargård: ”Södra Småland är fantastiskt att vandra i”

Kämpargård: ”Södra Småland är fantastiskt att vandra i”
I nya boken Vandra i södra Småland guidar Niklas Kämpargård till 48 turer genom skogar, sjölandskap, myrar och kulturbygder.

Upprop för friluftslivet inför valet

Upprop för friluftslivet inför valet
Tycker du att friluftsliv, natur och allemansrätt är viktiga frågor inom politiken? Skriv under Svenskt Friluftslivs upprop!

”Hur öppnar vi upp naturen för fler – och varför?”

”Hur öppnar vi upp naturen för fler – och varför?”
Utsidans redaktör Gabriel Arthur besöker Sveriges största friluftsfestival – och får med sig viktiga insikter hem.

Paddling i Muminfamiljens farvatten

Paddling i Muminfamiljens farvatten
Pellinge övärld och ön Klovharun inspirerade Tove Jansson. Förra sommaren paddlade Henrik Witt äntligen dit i kajak.
Isdubbar är värt en lång diskussion. Inte det viktigaste i säkerhetskedjan kanske?? Men en del i den för de allra flesta.

Thure
 
Om det är en sen vårvintertur där det finns risk för dåliga ispassager har jag med mig såna, om man släpar pulka känns det som en vettig nytta/vikt-bedömning.
 
Säga vad man vill om klimatförändringar och vad det ska göras åt eländet, men en sak som är säker är att isarna påverkats jämfört med "när jag var ung". I SMHI:s statistik sker isläggning senare, islossning tidigare och fler "nollgenomgångar", alltså där temperaturen går från minus till plus eller tvärtom. Att isen blivit mer svårbedömd, framförallt i början och slutet av issäsongen, finns också beskrivet.
 
En annan reflexion är att alla vintrar är unika.

Finns ingen normal vinter, och inte ens den "nya normala vintern".

Thure
 
Säga vad man vill om klimatförändringar och vad det ska göras åt eländet, men en sak som är säker är att isarna påverkats jämfört med "när jag var ung". I SMHI:s statistik sker isläggning senare, islossning tidigare och fler "nollgenomgångar", alltså där temperaturen går från minus till plus eller tvärtom. Att isen blivit mer svårbedömd, framförallt i början och slutet av issäsongen, finns också beskrivet.

Hur langt tilbaka då? Min erfarenhet från de sista 30-40 åren är att vintrar, snö och is varierar väldigt mycket från år till år.
 
SMHI:s is-statistik går tillbaka till ca 1920-talet.
Självklart varierar det mycket från år till år.
Själv har jag en lucka i fjällfarandet mellan typ 1995 och 2008 av olika skäl, och min erfarenhet är att de tumregler som gällde när jag var i 20-årsåldern (alltså 1985) inte alls fungerade när jag var 40, kanske framförallt frågan om slutet av skidsäsongen, "hur sent på våren kan vi åka den och den leden?"
 

Lästips

Upptäck

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.