Frostsprängning på Vampyren
- Trådstartare gawain
- Start datum
Som en Jehu
Leden gjordes 22/9 1985. Jag hade försökt flera gånger innan, men alltid misslyckats sista movet. När jag slutligen kom upp var Jim Wasmuth med. Första försöket den dagen blev också en miss. så jag vilade 90 min och beslöt att nästa försök skulle ske i så högt tempo som bara möjligt, speciellt på slutet för att ha krafter kvar i underarmarna för det absolut sista tunna movet. Jag skulle behöva klättra "som en Jehu". (Trodde då att det hette "som ett Jehu", men fick senare lära mig att Jehu var ett namn!)
Friends 2,5:an, vänd på rätt håll, som näst sista säkring var fundamental, vilket kändes som en nödvändig upplysning till alla andra bestigare. Och när sedan Rikard Hedman vid ett försök 3 år senare klagade på att leden var onödigt läskig och att ett block klonkade betänkligt bestämde jag mig för att ska leden få några fler bestigningar så får jag göra leden säkrare. (Hedman kom för övrigt inte upp)
Jag åkte dit med hammare och mejsel och kämpade i 20 minuter med blocket (det satt ordentligt fast, men när man väl börjar hugga och bända på ett block skall man nog fortsätta tills det är väck). När det väl var borta så blev faktiskt leden något mer svårsäkrad. Fortfarande krux högst upp, men en kilspricka försvann med blocket. Veckan efter sattes en borrbult, men troligen (som Per C skriver) var visst borret för litet och när jag skulle slå i expanderkonen så fastnaden den för tidigt och plötsligt kröktes. DÄRFÖR sattes ytterligare en borrbult in högre upp. Jag ledde senare leden med dessa två borrbultar.
Den "dåliga" borrbult får gärna bytas ut. Jag gör det inte, för dels kommer jag inte leda leden någon fler gång (brukar däremot varje år hittills åka ut till Runsa och toppa leden och graden är nog 7+ (och så blir det ju allt oftare att jag får ett häng vid första försöken)), men framför allt så går det utmärkt att säkra med den andra borrbulten plus naturliga säkringar.
Leden gjordes 22/9 1985. Jag hade försökt flera gånger innan, men alltid misslyckats sista movet. När jag slutligen kom upp var Jim Wasmuth med. Första försöket den dagen blev också en miss. så jag vilade 90 min och beslöt att nästa försök skulle ske i så högt tempo som bara möjligt, speciellt på slutet för att ha krafter kvar i underarmarna för det absolut sista tunna movet. Jag skulle behöva klättra "som en Jehu". (Trodde då att det hette "som ett Jehu", men fick senare lära mig att Jehu var ett namn!)
Friends 2,5:an, vänd på rätt håll, som näst sista säkring var fundamental, vilket kändes som en nödvändig upplysning till alla andra bestigare. Och när sedan Rikard Hedman vid ett försök 3 år senare klagade på att leden var onödigt läskig och att ett block klonkade betänkligt bestämde jag mig för att ska leden få några fler bestigningar så får jag göra leden säkrare. (Hedman kom för övrigt inte upp)
Jag åkte dit med hammare och mejsel och kämpade i 20 minuter med blocket (det satt ordentligt fast, men när man väl börjar hugga och bända på ett block skall man nog fortsätta tills det är väck). När det väl var borta så blev faktiskt leden något mer svårsäkrad. Fortfarande krux högst upp, men en kilspricka försvann med blocket. Veckan efter sattes en borrbult, men troligen (som Per C skriver) var visst borret för litet och när jag skulle slå i expanderkonen så fastnaden den för tidigt och plötsligt kröktes. DÄRFÖR sattes ytterligare en borrbult in högre upp. Jag ledde senare leden med dessa två borrbultar.
Den "dåliga" borrbult får gärna bytas ut. Jag gör det inte, för dels kommer jag inte leda leden någon fler gång (brukar däremot varje år hittills åka ut till Runsa och toppa leden och graden är nog 7+ (och så blir det ju allt oftare att jag får ett häng vid första försöken)), men framför allt så går det utmärkt att säkra med den andra borrbulten plus naturliga säkringar.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Att ta bort den bristfälliga bulten genom att slå av den kanske inte är så svårt, och om inte förstebestigaren motsätter sig det kan väl vem som helst ta med en hammare.
Det är ju bättre att den är borta så att ingen skippar en möjlig tradsäkring just för att de ser att det finns en bult.
(Jag vet i och för sig inte om det är en potentiell risk i det här fallet. 7+ klarar jag ju knappt att fira längs...
)
Det är ju bättre att den är borta så att ingen skippar en möjlig tradsäkring just för att de ser att det finns en bult.
(Jag vet i och för sig inte om det är en potentiell risk i det här fallet. 7+ klarar jag ju knappt att fira längs...
)
