En sak som är värd att tänka på när det gäller att gå på fri hand i Norge är detta: Är det lätt terräng att färdas i är det också lätt terräng för djur att gå i. Då blir det efter hand både gårdsdrift, samhällen och vägar av det hela. Finns det inte en väg eller stig på på en viss plats är det oftast en väldigt god anledning till det (och det är inte brist på folk som i Finnmark). Det är oftast för att terrängen är för svår, eller skogen för tät.
Över Sieidi vid Laksvatn till exempel: Där kanske det inte går att gå. Det finns samhällen på båda sidor om fjället men ingen har någonsin lagat en väg där. Det är inte ens en stig på kartan. På satellitbilden ser det inte klippigt ut, men väl så rasfarligt. Kanhända är det rasfaran som har avskräckt folk genom historien, men kanske terrängen också.
Annars är det nog lite roligare att försöka ta sig till Dividalen/Altevann. Dessvärre måste man ta taxi (om det fortfarande finns) från Överbygd och bussen dit tar en del timmar och går nog bara ibland.