Er väg till den klättrare ni är idag

[Frigrön]

Hallå där!

Är en kille på 21 år som gillar att dyka och älskar kickar av olika slag. Har på senaste tiden fått upp ögonen för klättring och har hittat en klätterklubb i min stad och tänkte anmäla mig genast. Tanken är att börja klättra inomhus (vilket verkar skitkul) och känna lite på det så att det är något som passar mig, vilket jag tror det kommer göra.

Har alltid fascinerats av videos osv på människor som klättrar i alpina miljöer och det är något jag skulle vilja göra någon gång i framtiden (en bra bit in i framtiden). Just nu vill jag bara sportklättra, bli duktig och ha jäkligt skoj.

Varför jag skriver denna tråd just nu är för att jag skulle vilja höra eran story, hur ni började, hur ni avancerade inom klättring. Detta av den enkla anledning att kunna få motivation.
Nu behöver ni givetvis inte klättra alpin, alla typer av klätterapor är välkomna att skriva.

Må väl!

 

[lyckegard]

Hej!

Jag började klättra i en gympasal som vi hade tillgång till, repklättring. Detta gick bra ända tills de tröttnade på oss. Då övergick det till bultsäkrad klättring eller inomhus klättring på kommersiella gym. Ingenting hände på flera år med min utveckling.

Sedan kom en sommar då min brorsas polare skulle resa bort i en månad, lånade ut ett komplett tradrack till min brorsa. Min brorsa klättrade då jättemycket och jag fick chansen att prova leda på trad. Det gick försiktigt till i början, riktigt försiktigt. Det dröjde max några gånger innan jag hade ett eget tradrack (och han hade sitt eget), det blev klättring minst en gång i veckan, jag började med att klättra på vintern, jag började klättra när det var delvis blött, jag började aid-klättra, göra nyturer, klättra lätt, klättra svårt, klättra is, började bouldra. Någonstans i detta gick jag dessutom med Göteborgs klätterklubb, det bästa jag har gjort. Det finns möjligheter att träffa hur många vettiga personer som helst i en klätterklubb.

Hade jag inte börjat trad-klättra tror jag inte jag hade kunnat klättra speciellt hårt idag (jag klättrar inte så jättehårt idag i alla fall, men ändå). (Ja, jag har tråkigt inatt).

Bultsäkrad klättring är tämligen värdelöst. Jag lägger en del tid och energi på att klättra med personer som inte har så mycket utomhuserfarenhet. Reaktioner jag har fått när jag har introducerat folk i tradklättring (och även fått folk att prova på att leda mycket lätta leder) är att de ifrågasätter varför man ska bulta över huvud taget, varför inte bara hålla sig till att klättra de leder som går att säkra på kil? Går det inte att säkra, då kan man klättra någon annanstans. Sedan försvinner ofta läskigheten om du kan sätta kilar tätt, jämfört med att göra moves med bulten långt under fötterna.