Borra etablerade leder, men med förnuft

[Duracellkaninen]

Ja, i teorin kanske. Tyvärr har jag börjat hysa ett allt större förakt mot myndighetsutövning, pga allt för många usla personer på beslutsfattande positioner med för mycket makt. I praktiken framstår tyvärr t.ex. Bispberg eller Bornsjön som två exempel på där svågerpolitik och andra intressen (t.ex. båtliv) går före klättring ("med linor") och långfärdsskridskor.

Idén att få flera klättrare för att ha mer att säga till om är intressant, men detta kommer endast ske då klättring är kommersiellt intressant tror jag, och klättring och mycket kommersialism har inte rimmat särskilt bra. Om det inte är så får vi se till att rätta oss när det går, men absolut inte ge efter oss oavsett vad som sker. Det tror inte jag är någon bra väg (se exempel ovan). Vi borde kanske verka för att få in fler klättrare på berörda myndighetspositioner?

Visst vore det trevligt med bättre myndighetsbeslut, men de sitter på makten och då är det inte bra att ha en svag rättslig position som vi har beträffande borrbult. Kommersiell klättring skulle förlora mycket av Allemansrätten enligt Högsta Domstolen, så det vore inte alls bra. Visst vore det bra med fler klättrare på myndighetspositioner, men de måste ändå fatta besluten på laglig grund. För att öka förståelsen är det säkert bra att låta myndighetspersoner prova klättring, men bjud dem inte på för mycket tårta då acceptabel "mut-nivå" är låg.

 

[Mezzner]

Fortsättning på allemansrätten...

Som D-kaninen skriver ovan så finns det flera sätt som klättring kan hamna utanför det tilltåtna utrymme som allemansrätten står för. Kommersiell klättring, och en hel del andra "specialfall" av klättring - som inte är helt ovanliga - gör att man inte kan klättra utan att markägaren är involverad.

Det finns en hel del exmempel inom friluftslivet som gör att man hamnar på fel sida om gränsen för vad som är tillåtet.
Som exempel skulle det kunna vara otillåtet att skriva en bok om vilka de bästa svampställena i Sörmland är (ni kanske kan dra en eller annan parallell här med andra aktiviteter). Det har varit en del konflikter mellan markägare och kanotuthyrare, och problemet uppstår antaligen när det blir många som hyr kanoterna, och dessa mer eller mindre är hänvisade till ett fåtal "paddelleder".

Detta är ett skäl till att en ökad mängd klättrare skulle kunna innebära att inflytande ökar, men att det då blir så att t ex Stockholms kommun tillförsäkrar* medborgarna möjligheter att klättra på t ex Häggsta och nåt fler ställe. Där blir det bajamajor och korvkiosk osv. Men i övrigt blir det svårare att få klättra. Eller så blir det på nåt helt annat sätt.
Jag tror inte att nåt blir enklare (acceessmässigt) om det blir fler uteklättrare, men däremot om det blir fler SKF medlemmar så kanske det blir bättre. Eller om inflytelserika personer får klart för sig hur det kan gå till att klättra - så att det inte framstår som onödigt exotiskt.

*Bornsjöns stora naturreservat har ttill stor del bildats för att tillförsäkra invånarna tillgången till friluftsliv. Ödets ironi...