Artbevarande skyldighet

(...) Fjärrvärmen är ju inte alltid lokalt producerad spillvärme. Man använder även energived som "importeras" från andra kommuner, visserligen kanske grannkommuner men du får ju ingen märkning på var värmen kommer ifrån.
Även en så producerad fjärrvärme ger totalt mindre utsläpp av växthusgaser, än egen panna i varje hus. Ayrin har rätt (här också :)).
 
Nu skrev jag det inte, men jag menar att "bo på landet" är som ett kretslopp. I ett kretslopp är det väldigt svårt att räkna ut en enskild individs påverkan på något eftersom det är större än individen. Likaså för bönder och de som bor på landet. Alla som inte gör någon "nytta" på landet borde flytta in till stan och hur kul skulle det vara för den enskilda bonden att bo såpass isolerad? Utan föreningar, utan grannar, utan affärer, utan macken, utan reservdelar, inga vårdcentraler, tandläkare, skolor eller barn, osv...
Jag tycker inte alla bönder gör rätt, jag kan tycka att mina grannar som brukar jorden skulle kunna göra det mycket bättre; t ex genom kooperativ skulle man kunna dra ner på antalet traktorer så inte varje har 2-3 stycken plus skördetröskor o allt annat. Men jag är inte tillräckligt insatt för att säga att de "borde" göra på ett visst sätt. Skulle alla som har djur satsa på biogasproduktion (vare sig det är till bil eller elproduktion), t ex genom kooperativ eller föreningar, så skulle de få ett mycket bättre gödsel tillbaka, som dessutom är mer lätthanterlig och på så sätt dra ner på antalet traktorkörningar till åkrar som ligger flera km ifrån deras ladgård.
Lyfter man fram en individ från kretsloppet så blir mätningen inte nödvändigtvis rätt, eller rättvis.
Att bränna skog/ved är ju en sakfråga. Koldioxidutsläppen är noll eftersom skogen har tagit upp samma mängd koldioxid som frigörs. Däremot får man andra föroreningar.
 
Vad bra, då kan vi be landsbygdsborna att flytta in till städerna, alternativt packa ihop sig lika tätt i nya, och låta en frodig djungel växa över deras boningar ;).

Mer seriöst - den odlingsareal, som, vid given rådande teknologi, krävs för att föda en given befolkning, påverkas ju inte nämnvärt av denna befolknings sätt att bo. Den skulle alltså varken minska eller öka (däremot spridas ut över större områden), om stadsborna flyttade ut på landet.
Men - betydligt mer mark skulle gå åt till hustomter, vägar och annan infrastruktur, för att inte tala om den radikalt ökade resursförbrukningen p g a (förenklat uttryckt) stadsboendets förlorade stordriftsfördelar (resor, uppvärmning, etc).

Vi kommer inte ifrån det enkla faktum, att det - återigen vid varje given teknologi - alltid blir mindre effektivt att värma en bostad med fyra fria väggar, golv och tak, än en bostad med samma yta, omgiven av andra bostäder i ett flerfamiljshus.
Bara för att ta ETT exempel.

Ett enkelt faktum är att man inte bygger småhus med samma teknologi som stora hus. Så din jämförelse haltar betänkligt. Ett annat faktum är att skillnaden i uppvärmningskostnader mellan stad och land kan ju förklarar med att städerna tenderar att vara värmeöar, inte minst vintertid.

Men värmeöarna finns även sommartid och då fler vill ha sommarsvalka i sina bostäder, så blir det mer elkonsumtion i städerna sommartid.

Sedan finns det ju en hel del villor även i städerna, om jag inte missminner mig. :)

Dessutom - när allt fler jobb kan skötas via internet och uppkopplade datorer/mobiler/pads etc. så försvinner ju också mycket av arbetsresorna. Dessutom är det ju ofta långa köer i städerna. Inte ovanligt att många i städerna pendlar några timmar/dag. På landsbygden tar arbetsresorna ofta betydligt kortare tid i anspråk.
/Niklas
 
Halaj!

Jag kan inte se att det nånstans i artikeln står vilken miljöbelastning dessa storstadsbor hade varit om de istället hade bott på landsbygden. Utan det infot är ju artikeln fullständigt irrelevant!

Jag tror, som akklokk, att man effektiviserar alla miljövidriga aktiviteter när man centraliserar dem.

//T

Det visar forskning som bland annat Carl Folke har tagit fram. Man tittade på städer kring Östersjön som hade över 250 000 innevånare och räknade ut hur stor yta natur städerna behövde för sina behov. Det visade sig att det krävdes flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Du tror alltså att människor i en mindre landsort tar mer resurser än detta?
 
Det visar forskning som bland annat Carl Folke har tagit fram. Man tittade på städer kring Östersjön som hade över 250 000 innevånare och räknade ut hur stor yta natur städerna behövde för sina behov. Det visade sig att det krävdes flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Du tror alltså att människor i en mindre landsort tar mer resurser än detta?
Per skalle, ja, definitivt.
 
Här får ni nog definiera lite mer vad ni menar.

Mindre landsort?

Vinsterna med att bo tätt är ju ganska lika om man bor i Stockholm eller, säg, Karlskoga.

Skillnaden uppstår när man tittar på "bo på landet" inte på "i stad ute i landet"
 
Ett enkelt faktum är att man inte bygger småhus med samma teknologi som stora hus. Så din jämförelse haltar betänkligt.
Hmm. IRL bygger man oftast småhus sämre ur värmeekonomisk synvinkel, men nuville jag vara lite snäll och skrev: "vid given teknologi" ;). Vi skulle behöva reducera värmeförlusterna till exakt noll (vilket det naturligtvis inte går att ens komma i närheten av) för att en given bostadsvolym, omgiven av fria ytor, skall kunna konkurrera med en, som är "inbyggd" mellan andra.
Ett annat faktum är att skillnaden i uppvärmningskostnader mellan stad och land kan ju förklarar med att städerna tenderar att vara värmeöar, inte minst vintertid.
Men värmeöarna finns även sommartid och då fler vill ha sommarsvalka i sina bostäder, så blir det mer elkonsumtion i städer sommartid.
Här pågår bevisligen ett stort slöseri, särskilt som det nuförtiden finns effektiva tekniker för att ta vara på överskottsvärmen. Men trots detta, så hamnar stadsborna på ett tydligt plus totalt. Se min länk.
Dessutom - när allt fler jobb kan skötas via internet och uppkopplade datorer/mobiler/pads etc. så försvinner ju också mycket av arbetsresorna. Dessutom är det ju ofta långa köer i städerna. Inte ovanligt att många i städerna pendlar några timmar/dag. På landsbygden tar arbetsresorna ofta betydligt kortare tid i anspråk.
Bilköer är ett stadsplaneringsproblem, som löses bättre med effektiv kollektivtrafik än med en utglesning av befolkningen. Men även med dessa taskiga köer "vinner" stadsborna totalt - se återigen min länk. Och även om vi antar (jag har i stunden inga belägg åt något håll), att de som nu bor "på landet" förbrukar mindre resurser på sina arbetsresor, så skulle det inte längre gälla, om större mängder stadsbor flyttade ut. Med risk för att vara tjatig: se min länk... ;)
 
Senast ändrad:
Här får ni nog definiera lite mer vad ni menar.

Mindre landsort?

Vinsterna med att bo tätt är ju ganska lika om man bor i Stockholm eller, säg, Karlskoga.

Skillnaden uppstår när man tittar på "bo på landet" inte på "i stad ute i landet"


Nja, svårt. Det som Carl säger med sin forskning är att dessa siffror gäller för städer runt Östersjön med 250 000 inv och mer.
Alltså är allt annat under dessa siffror, sannolikt, mindre resurskrävande. Antagligen i fallande ordning; storlek/teknik/globalt... osv, osv.

Men flertalet här inne tycks ju hävda motsatsen, vilket jag finner lite småkul.

Om det skulle visa sig att invånarna i en liten håla i inre Norrland, per skalle, kräver mer resurser av moder jord så är jag den första att ändra uppfattning. Jag kommer dessutom att erbjuda er alla gratis flygresor med "Pig Air" ;)
 
Om vi nu ska ta artikeln i svenskan som diskussionsunderlag en stund:

Antag att:
Stockholms yta = 20x20km = 400km²
Invånarantal = 1 000 000 st

Beräkning:

Total nyttjad landsyta: (400km² x 300) = 120 000 km² (sätter "flera hundra" till 300)
medför: 0,12 km² / person.

Resultat: En stadsbo nyttjar 12 hektar mark totalt.

Frågan blir sen om man tror att den som bor "på landet" kommer under det.

Diskutera!

(Kom gärna med noggrannare beräkningar den som känner för det)
 
@Anglarn
Du har helt missat att joanna leder precis detta som du finner så otänkbart/lustigt i bevis?

Jag har ingen aning om vad "Pig air" är för nåt, men du verkar vara skyldig en hel del resor med detta säkeligen förnämliga transportmedel nu...
 
Det visar forskning som bland annat Carl Folke har tagit fram. Man tittade på städer kring Östersjön som hade över 250 000 innevånare och räknade ut hur stor yta natur städerna behövde för sina behov. Det visade sig att det krävdes flera hundra kvadratkilometer skog, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmark för att människorna i en enda kvadratkilometer stad skulle få den luft, vatten, mat och varor de behövde och för att rena det avfall som staden avger, bland annat i form av koldioxid och fosfor.

Du tror alltså att människor i en mindre landsort tar mer resurser än detta?
Som sagt: detta är inget Ayrin behöver "tro", utan hårda fakta.
PS Jag inbillade mig, tydligen felaktigt, att folk läste varandras inlägg.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.