Å ena sidan ett både trevligt och troligt scenario... Å andra sidan hade tråden knappast blivit skapad om det alltid gick till så.
Också jag vill tro och hoppas, att såväl revirpissandet inför en uppenbar nödsituation som den efterföljande ömsesidiga eskaleringen mot tuppfäktning hör till undantagen i detta vänlighetens och det sunda förnuftets land.
Undantag finns ju, så det var inte ursprungshändelsen som satte myror i huvet på mig, utan att
diskussionen i den här tråden på fullt allvar (med få undantag) fortsatte i samma småaktiga banor. Det spelar väl ingen som helst roll, i just den beskrivna situationen, om bryggägaren var "äkta" eller "falsk", om bryggan låg på vad som kan räknas till hans tomt eller tvärtom var ett svartbygge, etc, etc. Och det känns lite väl långsökt att överväga om skridskoåkaren skräpade ner, klampade runt på träet med skridskorna på, och annat i den stilen. Det gjorde han ju inte. Kanske eskalerade han däremot konflikten mer än nödvändigt.
Men OK, här kommer en ny version av pjäsen, som tar avstamp i det verkligen inträffade:
Rollfigurer:
En nyplurrad skridskoåkare (NS)
En ägare till en insjöbrygga (ÄI)
Scen:
ÄI's brygga.
(NS har just tagit sig in till bryggan och börjar byta om, när ÄI dyker upp)
ÄI (ilsket): Du din...!
(ett par valfria invektiv) Nu packar du dig iväg från min brygga! Kan du inte läsa, va? Ser du inte att det står "privat"?!
NS (vänligt leende, fortsätter byta om): Hej, förlåt om jag stört dig. Som du ser så har jag just plurrat, så det var lite nödläge. Tur att din brygga fanns just här. Ska naturligtvis åka vidare så fort jag är klar och det tar inte många minuter.
ÄI (kommer av sig lite, eftersom hen laddat för mothugg): Skyll dig själv om du plurrar, är väl för fan inte mitt problem! Dra nu!
NS (med ett litet fniss): Ja nu står jag ju näck som du ser, men strax. Kan du hjälpa mig lite här?
(räcker ÄI en valfri sak att hålla i)
ÄI (tar emot föremålet rent reflexmäsigt): Ähhh... fatta att du bryter mot lagen! Jag vill ha ditt namn och adress!
NS (fortfarande vänligt leende och nu nästan klar med ombytet): Visst! Jag heter XX och bor i YY. Tack så mycket för hjälpen och för att jag fick låna din brygga i nödläge!
(tar fram en termos) Vill du ha kaffe?
RIDÅ
Efterord:
Det finns naturligtvis ingen garanti för happy end bara för att en av karaktärerna gör sitt bästa av situationen. Historien kanske slutar i en gemensam fikaidyll, slagsmål eller något mittemellan

.