Långfärdskridsko Aktivitet på glid

Svara
 
Ämnesverktyg Betygsätt ämne Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2003-11-13, 15:22
ajn ajn är inte uppkopplad
 
Inlägg: 299
Krister V skriver att Askö utredningen ska bli offentlig idag.
http://www.utsidan.se/ndb/skridsko/notis/1067.htm

Någon som vet var den kommer att finnas tillgänglig?

Anders
Svara med citat
  #2  
Gammal 2003-11-13, 22:50
Brune Brune är inte uppkopplad
 
Inlägg: 5 279
inlägg PDF

Finns att läsa på SSSK Web-sida för medlemmar i skridkonätet. En PDF fil på dryga 1,8 MB, 150 sidor inklusive bilder. Så jag vill nog ha den trycka (pappers) versionen om jag ska läsa. Den trycka versionen kostar humana 50 SEK.

Per Brune /Västerås
Svara med citat
  #3  
Gammal 2003-11-14, 07:26
Stadan Stadan är inte uppkopplad
 
Inlägg: 914
Finns tillgänglig för alla

PDF-filen finns tillgänglig för alla på http://www.sssk.se Den är dock som Per skriver 1,8 MB. Det finns en utmärkt sammanfattning i början och en summering i slutet.

Rapporten är mycket läsvärd. Det finns många intressanta slutsatser och förslag till förändringar, både vad gäller SSSK samt långfärdsskrinnande generellt. Rekommenderas varmt!

Krister och de två andra författarna har gjort ett mycket bra arbete.

mvh Staffan
Svara med citat
  #4  
Gammal 2003-11-14, 08:04
ajn ajn är inte uppkopplad
 
Inlägg: 299
Imponerande

Det var sannerligen en imponerande rapport!

Det får bli helgläsning.

/Anders
Svara med citat
  #5  
Gammal 2003-11-14, 08:30
Brune Brune är inte uppkopplad
 
Inlägg: 5 279
inlägg Tack SSSK

Det är bra att SSSK gjort rapporten tillgänglig för "alla", så var inte fallet för 9 timmar sedan när jag skrev mitt förra svar (tror jag, eller så var jag för trött .

Per Brune
Svara med citat
  #6  
Gammal 2003-11-14, 10:31
kr-val kr-val är inte uppkopplad
 
Inlägg: 459
kommentera gärna i detta forum

Som vi skriver i rapporten så ger vi varken färdiga lösningar eller anser oss ha ensamrätt till förklaringar till händelserna. Kom gärna med frågor eller åsikter i detta forum.
Svara med citat
  #7  
Gammal 2003-12-04, 14:52
Mats R Mats R är inte uppkopplad
 
Inlägg: 99
glad Kommentarer

Tungt ämne i lätt forum.
Jag tackar författare och beställare för en gedigen insats som vi får ta del av.
I rapporten finns ingenting jag är direkt emot. Sannolikt beror det på att vi är skolade i samma skola, frågan är då om vi tänker tillräckligt mycket nytt.
Några av mina kommentarer:
· Vi har dålig kvantifiering av isen hållfasthet. På tur spelar det liten roll, men för att analysera en händelse vore väl bra med siffror på hållfasthet och homogenitet?
· Jag tycker det är ett bra förslag att i israpporten använda rätt tempus. (Så lyssnaren kan skilja rapport och prognos). Däremot anser jag det mycket viktigt att vi inte på något vis ger anledning till lyssnaren att tro att vi ger nödvändiga varningar. Dock bör vi ge relevanta varningar för tillfälliga risker som vi känner till.
· Vad avser risker på turer så ser jag nog annorlunda än författaren på det. Här anser jag förslagen är tårta-på-tårta: ex. riskklassning samt att klubbturer skall vara säkra. Det får räcka med endera. Därtill vill jag koppla att rapporten underförstått säger att mer riskfyllda turer skall göras som privatturer. Istället anser jag att risk följer med gruppnummer, men om avvikelse förväntas så är det riktigt att uttala det. Jag anser absolut att även de mest avancerade och riskfyllda turerna också skall kunna göras i klubbarnas namn. F.ö. är jag mycket nyfiken på vilka begrepp som används för riskklassning, kan ju bli spännande benämningar.
· En regel/stadga om att hjälpa andra i nöd tycker jag är helt rätt. Min erfarenhet från orienteringen, där motsvarande står i tävlingsreglerna, är positiv. Bör vara hederskodex hos oss som färdas på isarna att måna om varandra.
· Jag uppskattade främst kapitel 6.10 och då särskilt s. 126 st. 2.
Svara med citat
  #8  
Gammal 2003-12-04, 15:53
Palle_Z Palle_Z är inte uppkopplad
 
Inlägg: 686
Re: Kommentarer

Citat:
Ursprungligen postat av Mats R;
· Vad avser risker på turer så ser jag nog annorlunda än författaren på det. Här anser jag förslagen är tårta-på-tårta: ex. riskklassning samt att klubbturer skall vara säkra. Det får räcka med endera. Därtill vill jag koppla att rapporten underförstått säger att mer riskfyllda turer skall göras som privatturer. Istället anser jag att risk följer med gruppnummer, men om avvikelse förväntas så är det riktigt att uttala det. Jag anser absolut att även de mest avancerade och riskfyllda turerna också skall kunna göras i klubbarnas namn. F.ö. är jag mycket nyfiken på vilka begrepp som används för riskklassning, kan ju bli spännande benämningar.
Det här med riskklassning tycker jag är helt hopplöst, jag har läst igenom rapporten men måste nog igenom den ett par gånger till för att förstå allt. Det går inte att ha en generell riskdefinition, alltså att i "grupp 1 är det 60% risk" utan den måste knytas till något och vad är det i sådana fall?
Risk för dödsfall, svårare skada, behov av extern hjälp eller att strumporna och skorna blir blöta?
Skulle en utfärd t ex ha riskklassningen "Finns en risk att vi kan driva iväg på ett isflak?" så kan man undra hur många som kommer. Att begränsa det till plurrningsrisk är kanske inte helt meningslöst eftersom det finns vissa grupper som inte bör plurra.

Jag tycker inte heller att det är uppenbart att risk följer med gruppnummer, varför skall en snabbare åkare vara bättre på att hantera en svår situation. Visst består de snabbare grupperna oftast av mer erfarna åkare och dessutom är gruppen oftare mindre och mer hanterbar, vilket gör jobbet lättare för ledaren men det är inte självklart på det sättet.

-Palle
Svara med citat
  #9  
Gammal 2003-12-05, 14:37
kr-val kr-val är inte uppkopplad
 
Inlägg: 459
Re: Kommentarer

Citat:
Ursprungligen postat av Mats R;
· Jag tycker det är ett bra förslag att i israpporten använda rätt tempus. (Så lyssnaren kan skilja rapport och prognos). Däremot anser jag det mycket viktigt att vi inte på något vis ger anledning till lyssnaren att tro att vi ger nödvändiga varningar. Dock bör vi ge relevanta varningar för tillfälliga risker som vi känner till.
Jag anser att åkaren själv måste ta ansvar för sin egen tur och sina egna beslut, därför kan man inte har för mycket varningar. Däremot tror jag på att israpportören gör gott i att uppmärksamma för sådant som han/hon själv insett kan vara en fara. T.ex. om man tror att det är risk för överis dagen efter.

Vi hade ett intressant fall i Linköping den 8 februari förra året. Då fanns på israpporten dagen före i förbigående "Som vanligt gäller för Vättern en generell varning! Isen är vindkänslig och med tanke på den front som passerar imorgon uppmanas till särskild försiktighet."

Själv missade jag detta på israpporten och ledde tur den aktuella dagen och blev förvånad över hur mycket som hände med isen. En annan av Linköpings grupper hamnade i svårt läge då de plötsligt fick öppet vatten på ömse sidor om sig. De klarade sig, men det kunde gått illa.

Jag tycker att den lilla varning som fanns borde ha lyfts fram mer så att man verkligen inte missade den.
Svara med citat
  #10  
Gammal 2003-12-14, 11:26
kr-val kr-val är inte uppkopplad
 
Inlägg: 459
Re: Kommentarer

Citat:
Ursprungligen postat av Mats R;
· Vi har dålig kvantifiering av isen hållfasthet. På tur spelar det liten roll, men för att analysera en händelse vore väl bra med siffror på hållfasthet och homogenitet?
Jag håller med om att detta är något man pratar för lite om och som vi kanske tryckte för lite på i utredningen. Det fanns mycket att behandla så det hamnade på restlistan.

Själv har jag bestämt mig för att bli bättre på detta och skaffade mig inför säsongen en liten hopfällbar såg som man normalt har i trädgården för att såga av växter. Jag glesade ut tänderna på sågen så att den blev grov. Och bara på mina två första turer har den givit massor med intressant information.

På gårdagens tur sågade jag upp en meterlång 5 cm bred balk över en isgräns där piken talade mot att fortsätta. Istjockleken skiljde sig bara c:a 0,5 cm mellan de olika isarna. Men ett enkelt hållfasthetsprov där vi lade de olika delarna av balken över två ispikar och tryckte ovanpå gav en tydligt utslag för att den is vi stod på var starkare. Denna is visade flera olika istyper i genomskärning. Var det dessa istyper som sammantaget bildade en laminateffekt och gjorde den stark?
Svara med citat
  #11  
Gammal 2003-12-16, 10:30
thureb thureb är inte uppkopplad
 
Inlägg: 17 555
Intressant

Kanske skall man göra en modell för hållfasthets/bärighetsprövning?

Typ lägga ett isstycke på två pikar som ligger med 2 dm mellanrum och trycka med en slags tryckdynamometer som placeras på en platta med tex en area av 10 kvadratcentimeter och mäta trycket när isen brister. Motsvarande dynamometer skulle man kanske ha i piken. Sedan kalibrerar man och kommer fram till en formel och en datoriserad mätning.

Tryckdynamometern kanske kan placeras som en tryckkänslig kristall uppe i handtaget?

Tänk dig att ha en display uppe på pikhandtaget som ger ett värde på bärigheten sedan du pikat och piken penetrerat isen.

Med detta tillvägagångssätt borde man objektivt kunna jämföra olika pikar?

Har vi någon hugad tekniker som vill göra ett examensarbete av detta?

Thure

Svara med citat
  #12  
Gammal 2003-12-18, 18:59
pby pby är inte uppkopplad
 
Inlägg: 299
Mer kunskap önskvärd

Tyvärr är mycket av den forskning som finns om isars hållfasthet inte så relevant för oss skridskoåkare. De flesta undersökningar rör tämligen tjock och kall is, och med fokus på typ: om isskjutningen kan förstöra broar eller huruvida man kan köra stridsvagnar över frusna floder.

Det finns ett antal områden som vore av stort intresse att få mer information om:

-- Vårisar. Här är kunskapen mycket liten om vad som är farliga isar och mindre farliga isar. Likaså tidsaspekten, hur länge under dagen är en våris stabil. Troligen skulle vi kunna bedöma vårisar mycket bättre, om vi bättre kände till isens struktur (kristallstrukturen, olika lagers sammansättning, salthalt i olika skikt i isen, isens optiska egenskaper etc.).

-- Hållfasthet på stöp och saltisar, speciellt i temperaturer nära fryspunkten. Kall kärnis är ganska lätt att bedöma, men alla andra istyper är betydligt svårare.

-- Effektiva bedömningsmetoder av isens hållfasthet, speciellt pikning. Är våra pikar optimala för att bedöma is? Hur ska en pik vara utformad för att ge maximal skillnad i utslag mellan just bärig is och ej bärig is? Ska piken vara olika utformad för olika typer av is? Finns det bättre metoder att bedöma isen med än pikning (trots allt skiljer sig pikens belastning av isen ganska avsevärt från en skridskoåkare, och det är känt att tids- och storleksaspekter spelar roll för isen hållfasthet)?

Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ Betygsätt det här ämnet
Betygsätt det här ämnet:

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 15:13.


 

Logga in