Sökresultat

Lärkspillning lär vara bra mot mygg

Jag gjorde för kul en överslagsberäkning med 200g kolfiberväv Laminatvikt per kvm. är enligt leverantören 438g http://shop.r-g.de/en/Reinforcement-fabrics/Carbon-fabric/Carbon-fabric-200-g/m-Aero.html Paddelns yta är grovt räknat medelomkretsen 15cm x paddelns längd 220cm = 0,33 kvm...

En utmärkt ide tycker jag. Lite jobb med att få ytan slät och behaglig förstås

Gissar bara men ett kritiskt moment torde vara att foga samman de två tunnväggiga halvorna utan att paddeln blir böjd eller skev. Lyckas man med det, kan man ju tänka sig några lager glasfiberstrumpa på det hela för att slippa överlappningar. Ex...

Alternativt bygg en kolfiberpaddel själv. Ett fullt genomförbart projekt för en normalhändig person. http://rollordrown.com/kayak/gstick.html Materialkostnaden blir ca 800:- om man som jag väljer 4 lager glas-- och 2 lager kolfiberväv till laminatet Resultatet blir en mycket tålig och lätt...

http://www.youtube.com/watch?v=ZQC7GK7Uu7g

Buntband har verkligen många användningsområden. Jag har ett par i en teflonslang som håller grönlandspaddeln på plats. Banden tenderar att mattas ut och gå av efter en säsongs användning men det är ju ingen katastrof när det händer.

Din lösning med buntband är ju lätt att genomföra så varför inte prova. En annan idé är att fästa roderlinorna i ett ok som skruvas fast i trissan. Risken med linor som hoppar ur elimineras men andra problem kan förstås uppstå

Det är ju egentligen ett geometriskt problem och beror på att avståndet mellan linornas infästningspunkter fram är större än linhjulets diameter. Vore det praktiskt möjligt att flytta linorna närmare varandra vid pinnen/pedalerna skulle slacket bli mindre. Roderresponsen blir förstås svagare...

Rimligt är väl att tillverkaren har blivit varse problemet och har en lämplig åtgärd att rekommendera

Jag skulle börja med att kontakta leverantören för att få en rekommendation. Tydligen har man använt någon typ av fogmassa vid monteringen. Är den silikonbaserad kan det vara svårt att få något annat att fästa. Vidhäftningen mot skrovet har hursomhelst varit bristfällig. Har leverantören inget...

------------------

Jag har lagat punkteringar flera gånger på mitt Thermarest ProLite. Snäckskal på klipphällar har nog oftast varit orsaken till skadorna. Läckorna är lätta att hitta genom att sektionsvis tvinga ned det uppblåsta liggunderlaget under vatten. Rengöring med bensin eller aceton och en droppe...

Min respekt till alla som kom till start! Väderprognoserna fick mig att avstå den här gången. Hoppas att ingen råkade illa ut i de starka vindarna. Rune

Det enkla förfarandet med metoden jag har använt har varit avgörande för min del. Jag har tidigare karvat till sitsar av lösa skumblock men tycker det har varit svårt att få en god passning mot skrovet. Sedan har problemet kvarstått hur man ska sitsen att ligga stadigt och ändå vara löstagbar...

Inför Paddelvarvet i Göteborg fick jag för mig att tillverka en kajaksits I tvåkomponents polyuretanskum. Jag har sedan tidigare goda erfarenheter av skummet efter att ha tillverkat bl.a. skottväggar till ett stripbygge. Materialet är lätt att bearbeta, det är stryktåligt och väger högst 50 gram...

Nja, för ordningens skull vill jag påpeka att pedalerna i flygplan fungerar på samma vis som i en kajak. En kvarleva från flygets barndom kan jag tänka. http://en.wikipedia.org/wiki/Aircraft_flight_control_system

Bra utgångspunkt för paddling i Delsjöområdet torde vara vid bilparkeringen mot Brattklevs udde, Boråsleden

Hoppas ingen presumtiv kajakbyggare börjar tveka efter denna antydan om att träkajaker ruttnar. Efter att nyligen ha inspekterat mitt flitigt använda stripbygge är jag övertygad om att kajaken kommer att överleva mig.

Hur kajaken uppför sig vid grundkänning beror förstås på skrovformen. Min Thomasson Hunter med nästan plan botten brukar ställa sig stabilt på grundet och jag kan lyfta av den med händernas hjälp. En rundbottnad kajak gör naturligt nog grundkänningar till balansnummer. Jag upphör inte att...