Sökresultat

två saker jag har tänkt på under mitt experimenterande, som kanske är värda att nämna, är att om man använder två bromsar, snarare än att ha knutar som backup, så måste man se till att de inte krockar och därigenom motverkar varandra - och att det inte är självklart hur man åstadkommer det och...

alltså, egentligen behöver man ju bara ett rep med ett antal öglor att klippa in sig i. allteftersom.

jag tänkte att man bör lägga krutet på rätt ställe (fast utan att veta "rätt" svar i just det här scenariot). vid klippklättring så är den primära säkringen klättraren själv, och den sekundära (repet, selen osv) är anpassat för att hantera fall. vid trädklättring tänkte jag mig att den primära...

det var ingen kritik, bara en reflektion om ifall resonemanget var relevant. fast ledklättring i träd hade jag inte hört talas om - man slingar grenar då, alltså? låter rätt fräckt.

jag tycker det känns litet knasigt att diskutera trädklättring med klippklättringsperspektiv. vid klippklättring räknar man med fall, och metoder och utrustning är anpassade för att kunna hantera det. vid trädklättring (åtminstone med det jag sett om det) så är målsättningen snarare att inte...

jag behöver inte ens ha hunnit prova lofoten för att känna mig tilltalad av det här!

jag köpte en sån här när jag var i canada häromåret. så gott som gratis, rymmer hur mycket som helst, är undervattensäker, och väger ingenting. ungefär. den blev stulen, och jag är frestad att köpa en likadan igen (fast det gör man ju inte).

det är väl snarare när slingorna är för långa som det behöver knytas av? slå en hms-knut och knyt av den på vanligt sätt, då får man en knut som inte nyper på samma sätt som ett dubbelt halvslag och alltså inte är lika stum, och den egentliga avknytningsknuten tar inte smällen direkt. men det...

är inte hms-karbiner mer robusta mot trevägsbeslastning än "vanliga"? jämför med lyrschacklar, som är gjorda just för att hantera den sortens last.

"A reasonable limit might be slide distance less than fall height." ska man låta repet bara vissla genom näven? låter litet drastiskt, men med så rejäla glid så är det inte konstigt om repegenskaperna har mindre betydelse. man skulle i princip kunna använda statiskt rep, då, om man hade nerver...

men om det var särskilt riskabelt att göra ett två- eller trepunktsankare med en dyneemacordelette, där enda knuten är den flerpartshistoria man gör för centralpunkten, så borde det vara väl bekräftat vid det här laget, rimligen?

de är väl en effektiv brottanvisning genom att vara en diskontinuitet på materialet, oavsett åtdragenhet. men frågeställningen som jag har uppfattat den är huruvida en stoppknut i t.ex. en avknuten sliding-x skulle glida på det sättet att den rör sig längs slingan och alltså förfelar sitt...

nåja, "icke oempiriskt beräkningsbar", då? fast det var så långt att skriva. jag kan tänka mig att friktionen i en knut slagen i en dyneema-slinga kan bli ganska hög om den belastas hastigare än i provet med vattenknoparna. min erfarenhet av avknytningar är inte att de skulle glida, snarare...

jag undrade om referenser eftersom friktion ju är ganska magisk. (och nu ska jag ge mig till att påstå saker igen :)) syntetmaterial kan ge upphov till väldigt hög friktion trots att de upplevs som hala när man känner på dem. man bränner sig lättare på syntetrep än på naturrep, till exempel...

var finns referenserna till att knutar i dyneema gilder?

det går att dra rätt slutsats på fel grunder: "den är ju dubbel", eller också måste man räkna, och då blir det genast litet krångligare. men nyttigt.

tja, för min del krävdes det vidare analys, men det var nyttigt - nån gång ska det nog sitta.

vardera benet kommer inte att belastas med mer än 11kN när den del av slingan som går runt karbinen går av vid 22 kN. Det är inte samma sak som att ett slingben bara är 11 kN starkt - vilket segment som helst av slingan kan hamna runt karbinen, så alla segment behöver klara 22kN, i sig. jag...

om man tar det segment för segment den undre öglan runt karbinen: 22kN den dubbla överhandsknuten: 2*22kN*50% = minst 22kN vardera slingbenet upp till, men exklusive knutarna: 22kN vardera knuten i de övre karbinerna: 22kN*50% = minst 11kN och så skiter man i lastdelningen, men konstaterar...