Artiklar > Två damer och en hund på tur till Helags

Två damer och en hund på tur till Helags

Av: utflyktsintresserad

Sista lördagen i augusti gav sig två damer i sina bästa år, mor och dotter, av på en tur till Helags fjällstation för att där möta upp son/bror som kom från Fältjägarstugan. Detta är vår berättelse.

-      Bakom de där buskarna då, duger de?
-      Nej det där killgänget kommer nog när som helst, vi får gå vidare.
-      Men jag är såå kissnödig.

Vi fortsatte vidare genom Kesudalen i jakten på ett mer diskret alternativ som ”damernas”. Lätt avundsjuka på vår kompanjon, hunden Lukas, som helt ogenerat kissade på varenda buske.

Vi hade bestämt att vi skulle ge oss av tidigt. Riktigt tidigt. Nu velade vi runt rätt länge på morgonen runt klädsel och packning, plockade i och plockade ur grejer. Prognosen var 3 plusgrader och regn. Vi valde till slut två olika strategier. Mamma valde varma jaktrocken, jag valde tunna träningsanoraken och många lager. Ingen av oss valde regnställ, hur mycket de än ska andas så blir man blöt inifrån. Vi liknade mest Michelingubbar innan vi var färdigklädda.

Halv åtta skyndade vi oss genom regnet ut till bilen. Hade vi med oss allt nu? Hade vi tillräckligt med kläder? Rätt kläder? Skulle vi orka hela vägen? Körde genom ett morgonstängt Funäsdalen med sikte mot Ljungdalen. Runt Mittådalen tittade solen fram och plötsligt kändes det roligt att vara på väg. Ett par kilometer senare såg vi knappt vägen över Flatruet för all dimma och då undrade vi vad vi gett oss in på.

Det var som tur var uppehållsväder när vi parkerade vid Kläppen (30kr för en dag). Vi drack varsin kopp medhavd kaffe, delade på en muffins och konstaterade att termosen läckt. Kaffet hade dock absorberats av en extrajacka - då behövde vi inte släpa med oss just den jackan. Ett par bilar bort stod ett gäng yngre män och grejade med sin packning. Jag sneglade på deras stora ryggsäckar och kamouflagefärgade kläder och tittade ner på mina uppkavlade favoritbyxor, illgröna anorak och rosa gummistövlar. Bestämde mig raskt för att 24 km i gummistövlar var alltför långt och bytte till mina ultralätta (gore-tex) salomon gympadojor.

vinterleder i väntan på vinternDärefter gav vi oss av i jakten på en diskret buske. Det stod ganska snabbt klart att vi hade varit väl pessimistiska i väderbedömningarna och ett par av mina lager åkte ganska raskt ner i ryggsäcken.

-      Vad gör vi om han inte är där?
-      Det tar oss fyra timmar att gå tillbaka till bilen, det mörknar vid åtta. Vi kan vänta till fyra.
-      Tänk om det hänt honom någonting.
-      Min bror är den mest försiktige person jag vet, inget händer honom. Han har all utrusning och är van.
-      Ja men, svarade mamma och lät inte övertygad.

Att stämma träff på en fjällstation med en person som har ett annat mobilabonemang än Telia är att kastas tillbaka femton år i tiden, till före mobiltelefonernas tid. Vi hade ingen aning om var han var utan det var bara att hoppas att vi skulle sammanstråla på Helags. Halv två var nämnt som en tänkbar mötestid.

Ju längre vi gick, ju mer hoppades vi på att han skulle ha ledsnat på att vänta på oss på Helags och knallat oss till mötes. Vi hade nämligen maten men han hade köket. Och burken med pulverkaffe. Varje gång vi såg en ensam vandrare i fjärran började vi hoppas, men det var alltid någon annan.

Strax efter ett nådde vi fram till fjällstationen. Jag stövlade raka vägen in och handlade kaffe och leverpastejsmackor. Samt tre burkar öl. Jag hade inte mer än sippat lite lätt på (den vidriga automat)latten innan en bekant individ dök upp bakom några hus. Flocken samlad = stor entusiasm från alla håll.

Fjället kändes kallt och ogästvänligt så när sista leverpastejsbiten var uppäten vände vi hemåt igen. Efter en timme mötte vi killgänget och hejade glatt. Förklarade att nu hade vi hämtat det, eller snarare den, vi kommit för att hämta. Efter två timmar nådde vi en vacker bäck, slog upp vindskyddet och plockade fram kök, soppa och ölburkar. Där satt vi och kurade medan regnet hamrade på presenningen.

Utvärdering, reflektioner och tips till andra vandrare

Kan inte nog prisa det här med att bära med sig en bit presenning, tältpinnar och ett par gåstavar. Så skönt att kunna rasta under tak. Öppna ryggsäcken utan att det regnar in. Felix gulaschsoppa är så klart alltför tungt för flerdagsturer men ack så ruskigt gott på fjället. Ett alternativ är att handla på fjällstationen (och blunda för priserna). De hade bl a ärtsoppa. Eller helt enkelt äta gulasch på fjällstationen (85 kronor). Det var dock inget alternativ för oss eftersom vår fyrbenta vandrare inte var välkommen in.

Gympadojor funkade bättre än jag trott. Stigen är bred och väl spångad. Här och där är det vattendrag men det finns alltid stenar att hoppa på. Allt regnande hade förvandlat delar av stigen till lerpölar men även där gick det att hoppa runt/över. Åtminstone gick det bra på ena hållet, på vägen hem började jag bli trött och fumlig, en sten rullade undan och jag for rakt ner i en gyttjepöl. Efter det bytte jag till gummistövlarna. Det borde jag kanske gjort redan på uppvägen. Blev rätt blöt när jag studsade ut i det blöta dvärgbjörkriset för att fånga en familj med orrar på bild.

Sträckan är 12 km ena vägen, det tog oss ca 4h åt vardera hållet. Mamma som gått sträckan tidigare hade rubricerat den som flack. Allt är ju relativt, det är inte brant någonstans och för att vara fjällen är det flackt, men det är sisådär 300 meters höjdskillnad så totalplatt är det inte heller.

Vi oroade oss i förväg om vi skulle orka hela vägen, vi är inte direkt supertränade och har diverse småskavanker. Sista halvtimmen var ganska slitsam och dagen efter studsade vi inte direkt upp på fjället, men totalt sett gick det utmärkt att gå fram och tillbaka på en dag med lätt packning.

Packningen får överlag godkänt, vi hade med oss lite mer varma kläder och ett större muffinsförråd än vi använde och det tycker jag är en bra säkerhetsnivå, det kan ju bli omslag i vädret. Om jag önskar något så är det att vi gjort samma vandring två dagar senare. Då solen sken och vi kunde fått mer än en skymt av Helagsglaciären.

Vår slutgiltiga packlista

Eftersom vi skulle gå fram och tillbaka samma dag var packningen strippad för att vara så lätt som möjligt:

  • regnbyxor
  • varma tröjor (plural)
  • mössa
  • extra vantar
  • tre burkar felix gulashsoppa
  • creme fraiche
  • tre matkåsor
  • varsin vattenkåsa
  • grovis (fantastisk gott bröd köpt på Kjosken i Tänndalen)
  • hundgodis
  • hundtäcke
  • ett extra koppel
  • varsitt sittunderlag
  • voltaren
  • äpple-honung-kanel-choklad- och blåbär-citron-muskovadosockermuffins
  • kikare
  • liten handduk
  • fickplunta
  • extra sockar
  • karta
  • GPS
  • mobiltelefoner
  • pengar
  • systemkamera med teleobjektiv
  • och ett par rosa gummistövlar.

Så här i efterhand känns inte packningen fullt lika strippad som den gjorde då :-). Fördelningen var dessutom inte alldeles jämn. I min ryggsäck låg hundtäcke och lite kläder, resten var i mammas ryggsäck. Efter att vi ätit jämnade det ut sig.

Det finns en servering i Kesubon, ca 2.5 km från Kläppen. Har för mig att de har öppet 11-17 vilket betyder att vi missade öppettiderna åt båda hållen.

Några bilder som illustrerar utbudet på Helags fjällstation (de är lite för stora för att vara med i löptexten). Klicka på dem för att få upp dem i större format.

ärtsoppa och annat till salumeny Helags fjällstationHelags fjällstation

Den här texten är skriven för utsidan och är ganska detaljrik till gagn för andra som vill vandra samma sträcka. Jag har tidigare skrivit en del (kortare) texter om vandringar i södra Frankrike på www.tomatsallad.nu/tag/vandring/.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2010-09-14 18:53   Almgren
Betygsätt gärna: 4
Kul text om en liten annorlunda utflykt. Mer sånt.
 
Svar 2010-09-14 19:16   utflyktsintresserad
Tack så mycket Christian!
 
2010-09-24 11:44   skogsfia
Betygsätt gärna: 4
Lättsamt skrivet och trevliga bilder. Kul att läsa om en kortare tur som de flesta kan genomföra. Fint vindskydd har ni också! Håller med om att det ökar komforten när vädret visar sig från den sämre sidan.
 
Svar 2010-09-26 10:24   utflyktsintresserad
Tack Marie!!

Det är precis det som var tanken. Jag tycker det är roligt och lockande att läsa om alla Sarek-vandringar (och rapadalen är verkligen vacker, jag vill dit någon gång). Men jag tycker det är trevligt om det finns inspiration för alla här på utsidan. Och dagsutflykter är en bra början, det kan de flesta fixa. Och som sagt, gympadojor funkade fint, mat finns att handla på vägen och ett vindskydd är billigt!
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in