Nyheter > Talgoxen ohotad etta och grönsiskan är årets ...

Talgoxen ohotad etta och grönsiskan är årets "bubblare"


Årets "bubblare" Grönsiska. Foto: Anders Wirdheim

När uppskattningsvis en tredjedel av rapporterna i årets stora fågelräkning kommit in, konstateras att talgoxen sitter i orubbat bo. För 15:e året i rad genomför BirdLife Sverige med hjälp av svenska folket en stor fågelräkning. Och precis som tidigare år är talgoxen den talrikaste fågeln vid landets fågelmatningar. Liksom tidigare står också kampen om andraplatsen mellan blåmes och pilfink. Förra året kom pilfinken tvåa, men just nu återfinns blåmesen på den platsen.

Bakom denna topptrio hittar vi det vi kan kalla för årets ”bubblare”. Det är den lilla grönsiskan som i år förekommer i betydligt större antal än normalt. Den brukar återfinnas långt ner på listan men är så här långt klar fyra. Anledningen till att det är så många grönsiskor kan vara att deras normala vinterföda, alfrö, har spridits för vinden när den milda vintern fått alkottarna att öppna sig. Precis som många andra träd och buskar hade alen god frösättning hösten 2019. Det fick många grönsiskor att stanna i Sverige i stället för att flyga ner till Centraleuropa i höstas. Men förutom alfrö äter grönsiskorna gärna både solrosfrö och jordnötter, och nu flockas de alltså runt våra fågelmatningar. De kommer ofta i större flockar – det är nästan så att man kan tala om svärmar.

Lite längre ner på listan, i skrivande stund på sjunde plats, hittar vi en annan ”bubblare”. Det är sidensvansen som är talrikare i vinter än vad den brukar vara. Även i dess fall är det den rika frösättningen hösten 2019 som ligger bakom, men det handlar då i första hand om rönnbär och oxelbär. Vid fågelmatningar äter sidensvansarna gärna äpplen och annan frukt.

Med en tredjedel av rapporterna registrerade kan vi också konstatera att det på många håll i den södra tredjedelen av landet varit ganska ont om fåglar på matningarna. Anledningen till det är den milda vintern och mängderna med frön och bär ute i naturen. Fåglarna har helt enkelt inte behövt söka sig in till våra fröautomater och fågelbord.

Det är lätt att följa rapporteringen själv, såväl i landet i stort som på läns- eller kommunnivå. Statistiken hittas här.

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!