Nyheter > Oroande utveckling för fåglarna i Sveriges ...

Oroande utveckling för fåglarna i Sveriges skogar


Lavskrika. Foto: Hans Falklind/N

Det finns anledning till oro när det gäller den svenska skogens fåglar. Den positiva utveckling som följde på skogspolitikens omläggning för drygt 20 år sedan ser nu ut att ha stannat av.

Det finns anledning till oro när det gäller den svenska skogens fåglar. Den positiva utveckling som följde på skogspolitikens omläggning för drygt 20 år sedan ser nu ut att ha stannat av. Det framgår av ”Sveriges fåglar 2019”, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och som publiceras av BirdLife Sverige.

I samarbete med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och ArtDatabanken redovisas läget för de närmare 260 fågelarter eller underarter som häckar i Sverige. Merparten av dessa (närmare 190) följs med hjälp av årliga inventeringar inom ramen för den svenska miljöövervakningen. För de återstående ca 70 utgörs underlaget av specialinventeringar, speciella bevarandeprogram eller rapportering till Artportalen.

Årets upplaga av Sveriges fåglar har skogen som särskilt fokus. Skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden har debatterats intensivt under året, och denna rapport kan sägas lägga ytterligare bränsle på brasan. Det finns nämligen mycket som pekar mot att en tidigare positiv utveckling i de svenska skogarna är på väg att vändas i det motsatta.

Under 1990-talet förändrades skogspolitiken så till vida att miljömålet jämställdes med produktionsmålet. Det fick i sin tur till följd att det togs betydligt större naturvårdshänsyn i samband med avverkningar. Enligt Svensk Fågeltaxerings inventeringar ökade beståndet av skogsanknutna fåglar med fler än 6 miljoner par under perioden 1998–2008. Men därefter har utvecklingen planat av eller vänts i en minskning. Nu är det fler skogsfåglar som minskar än som ökar i antal. Under perioden 2008–2018 minskade 41 arter medan 34 fortsatte att öka.

I rapporten konstateras att ”Fåglarna är en viktig barometer när det gäller trycket på våra skogsresurser och det finns en hel del som tyder på att utvecklingen inte gått åt rätt håll för den biologiska mångfalden under senare tid”.

Rapporten poängterar också värdet av att inventeringen av nyckelbiotoper återupptas och utökas med större områden i form av nyckellandskap. Ett arbete i den riktningen skulle också vara ett sätt för Sverige att uppfylla både nationellt uppställda miljömål, t.ex. kvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, samt internationella överenskommelser om skydd av skog och biologisk mångfald. Skogsbranschen kan inte längre hävda att allt är frid och fröjd bara genom det faktum att skog tillåts växa upp på en större andel av landets yta jämfört med på 90-talet – nu är det upp till bevis om man kan bedriva ett hänsynsfullt skogsbruk som gynnar biologisk mångfald!

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2020-01-11 10:52   fowwe
Bra att denna nyhet fick utrymme. Det pågår märkbara förändringar i Skandinaviens biologi, där arter förskjuts från söder mot norr. Och det som finns längst i norr har ingenstans att ta vägen. Så tänker jag som amatör och fågelskådare.
Rapporten "Sveriges fåglar 2019" finns att hämta på:
https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/01/Sveriges-f%C3%A5glar_2019_ld.pdf
 
Svar 2020-01-11 12:48   Bandersson
Och jag påminner mig om ditt inlägg om Tallbiten – https://www.utsidan.se/blogs/fowwe/tallbiten-hostens-fagelsnackis.htm. Där refereras till artikeln i BirdLife Sverige som utgår från Martin Grens undersökningar - ”Tallbit och Lappmes kan snart vara utrotade nedanför fjällskogarna!” - https://birdlife.se/tallbit-och-lappmes-kan-snart-vara-utrotade-nedanfor-fjallskogarna/

I rapporten "Sveriges fåglar 2019" som du länkar till finns ett avsnitt om Lavskrikan. Där står att läsa:

”De observationer av lavskrika som Skogsstyrelsen lagt till grund för sin bedömning är, enligt domstolens bedömning, inte bara gamla utan också osäkra. Uppgifter som lämnats av privatpersoner kan knappast läggas till grund för ett beslut om att förbjuda en avverkning och det är oklart hur antalet revir i närområdet har utvecklats genom åren.”

De ”privatpersoner” som åsyftas är Anders Ekholm och hans kollegor. De har under lång tid lagt ner ett mycket omfattande arbete på en nivå som med fog kan beskrivas som avancerad amatörforskning. Därför bemöter BirdLife Sverige domstolen så här:

”BirdLife Sverige vänder sig kraftfullt emot domstolens påstående. En mycket stor del av den samlade kunskapen om Sveriges natur, i synnerhet när det gäller fågellivet, bygger på enskilda inventeringar av kunniga privatpersoner som utan kommersiella intressen lägger omfattande tid på att kartlägga förekomsten av olika naturvårdsrelevanta arter. Om sådana ’grunddata’ inte accepteras kommer kostnaderna för staten, eller markägare, att genomföra motsvarande inventeringar att bli mycket stora.”

För mig återspeglar detta ett dubbelt problem. Jag håller förstås helt med BirdLife Sverige att observationer från kunniga privatpersoner ska accepteras. Men här dyker ett annat problem upp. Det saknas observationer i de fjällnära (ur)skogarna då dessa sällan besöks. I och med detta kan det vara svårt att bemöta Skogsstyrelsens argumentation.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in

Tips!