Nyheter > Naturfotograf Bo Kristiansson

Naturfotograf Bo Kristiansson

WWF och Studiefrämjandet arrangerade en föreläsning ikväll (den 27 oktober 2011). Norrtälje Tidning bidrog med uppmärksamhet och annonsering. I Lommarskolan, Norrtälje, visades vackra bilder, minsann. Det är jag glad att jag inte missade.

Naturfotograf Bo Kristiansson har levt sin tid i naturen. Hans morfar präglade mycket av hans start i naturen, som sedan resulterat i mängder av bilder, ljud och filmer från fantastiska platser och med djuren på sin egen plats.

Många år har fåglarnas värld fångat honom, vilket resulterade i filmprojekt som t ex Slagugglans skog. Många naturprojekt har sedan fångat honom. Svenska rovdjur, fjällvärld, kylans Antarktis och Björnland är goda exempel.

SVT, BBC och National Geografic har varit uppdragsgivare förutom mängder av tidningar, förlag, mm.

Han ser sig själv som en dokumentärfilmare med naturen som riktning. Den politiska biten lämnar han helt därhän, men rovdjuren känner han väl. Rovdjuren är livsfarliga i trängda lägen, men fantastiska att betrakta och förhålla sig till med kunskapen med sig i bagaget. Den har Kristensson, efter många timmar i skog och gömslen. Kunskap och känsla, för skog och mark, för djur och natur.

Ja, man skall, på sitt sätt, vara rädd för djuren. Man skall förhålla sig till deras villkor och rätta sig efter de regler som där råder.

Kristensson visar fantastiska bilder av naturens kraft och dess invånare. Björnens liv och den vita vargflickan följs i filmen som skall visas i SVT kommande jul. Vi får se delar av det råmaterial som finns för filmen, men upplösningen, de slutliga färgerna, ljuden, mm, får vi ge oss till tåls med. Björn och varg visas i juletid. Den filmen är något man mycket gärna skulle vilja se.

Kristiansson har suttit i gömslen i mängder av år. Ensam och med kollegor med olika kompetens har han upplevt situationer som inte tillhör skolboksrutinen. Tänk att få se när en varg och en björn respekterar varandra och äter från samma "bord" utan att argumentera eller när åtta björnar badar – spaar – tillsammmans i njutningens tecken.

Björnen snarkar sig igenom vintern eftersom den inte skulle klara att jaga föda då. Den klarar inte att jaga på snö och den når inte den vegetariska kosten under snötäcket. Sömn blir ett lämpligt sätt att fördriva tiden på. Evolutionen lotsar arterna rätt.

Hösttid är aktiv mattid för björnen. Då har den ett mycket starkt fokus på att äta. Björnen äter vegetariskt men också animaliskt när det bjuds, som t ex älg när den kommer åt. Hösten är tiden när tillräcklig föda skall inmundigas för vinterns vila. Hösten kräver avsevärt mycket födoletning än vad våren och sommaren kräver.

Kristiansson har fångat djuren och naturen på ett fantastiskt vis. Mängder av björnar, en växande vargfamilj och skogens makalösa färger visar sig framför hans ögon. Han delar gärna med sig till publiken av sina bilder och fantastiska historier om djurens sätt och mentala styrka, liksom om tokiga historier om filmare, fotografer och kollegor i gömslen tillsammans.

Björnen vill inte träffa oss, säger Kristiansson. Tala, sjung, kliv på kvistar, mm när du är i skogen. Låt dem höra dig, så slipper du överraska dem. Låt dem upptäcka dig och låt dem gå sin egen väg. När du överraskar djuren ser till att försvara sig, det kan vara förrödande för den de möter.

Lukten avgör, säger Kristiansson. Den visar djuren vägen till sitt mål, dit den skall eller det den skall undvika. Den söker inte formen eller färgen, utan lukten. Ett plagg eller en sak med lukt, kan ge samma effekt som en faktisk människa. En björn som vill undvika människan, undviker lukten av människan. En isbjörn som vill attackera en människa, attackerar lukten av människan. Även när den finns på en trasa eller en kamera.

Kristiansson ger, trots oviljan att tala om politik, uttryck för att han tycker att gårdsbjörnarna eller sopbjörnarna, alltså de som går nära gård och folk, bör avlivas. De bör ingå i det antal, eller faktiska djur, som ingår i ett beskattningsunderlag eftersom de kan utgöra en fara för människor och tamboskap.

Beskattningsunderlag och reglering i djurfrågor finns det många åsikter om. Frågorna är avsevärt många fler än de svar som generellt kan levereras. Forskning och åsikter spretar. En viktig grundbult i besluten måste, enligt Kristiansson, vara lokalbefolkningens acceptans och deras kunskap om djurens vägar och förhållningssätt.

Därtill finns naturligtvis vandrare, bärplockare, jägare, politiker, djurvårdare, myndigheter och andra med annan kunskap och andra åsikter. De har inte behandlats här. Här har bara visats och talats om de fantastiska djuren. Som de är, när de betraktas av någon som bara ser. Vilket inte är bara, utan helt suveränt.

Ett tack, till Studiefrämjandet Roslagen och WWF för detta arrangemang. Ett tack, till Norrtälje Tidning som annonserade stort. Och framförallt - ett tack, till Bo Kristiansson för härliga bilder och fina ord.

Anette Grinde


Reflektioner Allteftersom

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar